Det viktiga är att förstå att i grunden för all geopolitik ligger kontrollen över strategiska naturresursflöden, betalningsinfrastruktur och betalningsmedel inom ramen för ett av Anglozionisterna kontrollerat havererande valutafinansiellt system med ett evigt växande expansionskrav och att detta var den verkliga orsaken till euromajdan.

Anglozionisterna ville skapa ett anti-Ryssland längs den ryska gränsen. Detta anti-Ryssland skulle ha varit en extremt farligt och en destabiliserande granne till Ryssland. Och om Ryssland gjorde några ingripanden i Ukraina, skulle det ha återupplivat en sjudande till kalla kriget till nya nivåer, motiverar som "skydd" av Europa för USA under de närmaste 50 eller 60 år minst. ZIONUncle Sam var i en win-win-situation. Det var en bra plan, förutom att den aldrig fungerat, naturligtvis.

Men anglozionisterna har givetvis en alternativplanläggning, en som med all sannolikhet inbegriper Sverige och destabilisering med hjälp av Ukrainska migrationsrörelser. Den är givetvis också planerad sedan länge och det är knappast en slump att just Jan Eliasson, Carl Bildt och Göran Persson är särskilda Ambassadörer för utveckling av demokrati och ekonomi i Ukraina - med andra ord verkande för det rakt omvända i förhållande till det uppgivna syftet.

För det första, Ryssland gjorde vad som behövdes bedövade Anglozionisterna på två sätt genom geopolitisk Reflexiv Kontroll: först genom att använda militärt våld där de aldrig förväntades göra så (Krim), dels genom att inte använda militär kraft där de förväntades göra så (Donbass). Detta var ju verkligen dåliga nyheter för AngloZionist Imperiet: Krim, den obestridda "kronjuvelen" av " det oberoende Ukraina" återförenades med Ryssland utan en enda dödsolycka, medan Donbass (säkert den rikaste och mest avancerade delen av "oberoende Ukraina ") utträdde utan någon uppenbar rysk militär intervention alls. Det var inte precis vad de amerikanska strategerna hade hoppats på. Redan där måste alternativplanen rimligtvis ha driftsatts.

I total oordning, beordrade nämligen de den Ukronazistiska militären och dess dödspatruller att återta den separatistiska regionen, och det gjorde ju nästan Juntan, men bara nästan. Endast ett desperat sista motstånd av Novorussians följt av öppnandet av en stor Voentrog - underhållslinje (lit. "militär handel", namnet på en välkänd militär överskottsbutik "Voentorg" hänvisar nu till den hemliga leveransen av militär utrustning till Novorussia) och en välorganiserad operation kallad den "norra vinden" (att skicka frivilliga militära specialister) räddade dagen. Efter det kritiska ögonblicket, hade Ukronazis aldrig någon mer stor framgång i den delen och deras operativa offensiver i Saur Mogila och Debaltsevo slutade i total katastrof.

Sedan försökte juntan i Kiev med allt från bombningar, slumpmässiga artilleriattacker, användning av fosfor, gas, terroristattacker, användningen av ballistiska missiler och, naturligtvis, MH-17 false flag operationen. Men ingenting fungerade. Novorussians hade grävt ner sig och deras taktiska färdigheter och moral var vida överlägsen den hos juntans styrkor. Vad värre var för Kievjuntan, Novorussians lyckades, om än med stora ansträngningar, att så småningom vända frivilliga miliser till en enda konventionell militär styrka. Naturligtvis, jämfört med den ryska militären, är Donetsk och Lugansk - krafterna fortfarande eoner bort när det gäller kapacitet, men jämfört med den så kallade "ukrainska armén" eller nazistiska dödspatrullerna - är de betydligt mer kapabla och sofistikerade.

För det andra, nivån av miss-ledning, korruption och vanligt dumhet som visas upp av den nya härskande "eliten" (så att säga, med sitt benägna bistånd av inte mindre än alltså tre speciella svenska särskilda ambassadörer) är verkligen av en slags afrikansk imperialiststyrd statsmannamässig kvalitet. För en sak är klar, dessa "nationalistiska" idioter har begått ekonomisk seppuku genom att bryta nästan alla band med Ryssland så lojaliteterna ligger uppenbarligen åt ett helt annat håll. Även om dessa band var viktiga för Ryssland, så var de helt avgörande för Ukraina.

Till yttermera visso, Poroshenko och hans svenskunderstödda kotteri av pseudo-"nationalistiska" - men Anglozionistiska - oligarker omkring honom, fortsatte att förskingra allt som är värt att ha förskingrat och helt enkelt stal de alla pengar som väst tillhandahållit som "hjälp" för att stödja den nya Ukraina. Även då naturligtvis Stefan Löfvens så välvilliga och frikostiga bidrag till kaoset.

För det tredje, trots att en stor strategisk PSYOP hade organiserats i Anglozionistisk media för att presentera Ukronazis som välmenande patrioter som vill ansluta sig till Europa och leva gratis, var Ukrainarna så dumma och öppna i sina ord, handlingar och symboler att det blev mer och mer klart för människor i väst hur långt detta var från att hantera vissa "frihetsälskande demokrater" och att väst nu var i sängen med ben fide nazisterna. Inte bara det, utan västvärlden var nu tvungna att betala för att vara i säng med dem . Inte för att de europeiska Anglozionistiska företagsledarna någonsin var så blödiga så att de inte var villiga att vara i säng med psykopatiska mördare, men i det ukrainska fallet innebar det för Europa att förlora en mycket viktigare marknad: Ryssland.

Så nu i maj 2016 blir det mer och mer uppenbart, vilket inte förnekas av någon, att hela det Anglozionistiska "ukrainska projektet" är en total röra, vilket alltså fick bli den alternativa planen; potentiellt mycket värre och mycket farligare än röran i Libyen eller Irak. Åtminstone Libyen har ju en ganska liten befolkning och Irak kan troligen föras tillbaka till ett visst sken av normalitet av iranierna, förutsatt att väst slutar använda Daesh för att destabilisera hela regionen. Men Ukraina har cirka 40 miljoner människor kvar (officiellt 45M, men mellan Krim, Donbass och de som flydde, är det förmodligen väl under 40M nu), precis i centrum av Europa. Och det faller sönder nu. Snabbt. Gissa var flyktingarna kommer att ta vägen?

Kuppen i Ukraina har beskrivits som en kupp av "miljonärer mot miljardärer" och det ligger mycket sanning i detta. De svenskunderstödda Oligarkerna är märkligt nog - eller inte - helt klart en av de viktigaste krafterna i nya Ukraina. De andra stora krafterna är "nynazister" sådan som svenska Anglozionistmedier skriver om när svenskar har åkt ner för att ge sitt stöd i saken, främst från västra Ukraina. Den tredje, som ofta glöms bort, är kraften hos de olika kriminella gängen (etniska och regionala) som samtidigt ofta är nära anknutna till oligarkerna och nazisterna, men fortfarande skiljer sig från dessa två, främst genom olika motiv och en annan attityd.

Det viktigaste gällande alla av dem är detta: de är nu alla beväpnade till tänderna. Svensk Erik Alhem har ju så välvilligt dessutom upplyst alla som vill lyssna om den fria inpasseringsmöjligheten. Förresten - oligarkerna har sina egna "säkerhetstjänster", nazisterna har sina dödspatruller medan gangsters har alla sina gäng med beväpnade ligister. När det gäller Ukraina polisen, vistas de främst ur vägen, medan det i alla fall förr mycket fruktade SBU (Ukrainas KGB), som aldrig har fångat en enda spion från väst under hela sin historia, är så upptaget med kidnappning, tortyr och att i allmänhet terrorisera någon anti-nazistisk ukrainsk vänster, att de inte har någon tid eller lust, för lag och ordningsupprätthållande verksamhet. Om något, är SBU i grunden tillgängliga "för att hyras" för oligarkerna, nazister och även för gangsters. Har någon hört ett ljud om detta från de tre särskilda ambassadörerna från Sverige?

När det gäller de ukrainska väpnade styrkorna, är de oftast bestående av män från östra Ukraina och de saknar den typ av ideologisk enighet som dödspatrullerna har, som består av mestadels Väst-ukrainare, har. De har dock har mer operativ eldkraft än vad dödspatrullerna har, vilket delvis förklarar varför varken de eller dödspatrullerna har utvecklats så väl i strid med varandra. Vad som är säkert är att varken den reguljära armén eller dödspatrullerna har möjlighet, eller vilja, att återupprätta lag och ordning, ännu mindre göra något åt den ekonomiska katastrofen. Den där som de svenska särskilda ambassadörerna är där för att hantera - ja, jag vet att de inte är där en enda sekund, men bara lugn, när migrationsrörelserna börjar så kommer de humanitära krokodiltårarna inte att kunna missas av någon.

Med andra ord - det finns ingen rättsstat kvar alls i Ukraina och om landet ännu inte helt har gått ner för den "somaliska vägen", så är det främst genom trögheten i systemet. Men eftersom konsekvenserna av den ekonomiska kollapsen nu har blivit uppenbara, så kommer våldet att explodera inom en mycket kort tid.

Nu, när västmakterna har mer eller mindre har givit upp och landet har blivit rånat till benknotorna, har staten mindre och mindre betydelse för regionerna, som var och en nu drivs av lokala oligarker / krigsherrar. Detta är troligen det första steget i den oundvikliga processen för upplösning av vad som är kvar av Ukraina med Lvov och Ivano-Frankivsk som går samman för att skapa en mini-Banderastan i den västra delen av landet. Odessa och södra Ukraina kommer förr eller senare, vilja bryta sig loss från kontrollen av Kiev och antingen vara oberoende eller gå med Ryssland på ett eller annat sätt, medan den centrala delen av Ukraina kommer att finnas kvar med ingenting utom kringstrykande gäng av ligister à la Mad max. Och det är alltså främst där som Sverige kommer in i bilden, detta eftersom Sverige med all säkerhet utgör den ventil som skall säkerställa Anglozionistnärvaron i Europa, vilket då kommer att ske genom att flyktingströmmarna kommer att kanaliseras till det välvilliga land som dessutom i alla sin godhet lät Ukraina vinna ESC.

När det gäller Donbass (och Krim, naturligtvis), är de borta för alltid - och Kiev vet det. Det bästa beviset på att medvetenheten i Kiev kan hittas i det obestridliga faktum att den Anglozionistiska Kievuntan har gjort absolut noll av ansträngningar för att försöka locka tillbaka, eller på något som helst sätt locka människor i utbrytarregionerna i Ukraina att återvända till Kievs regi. Så det kan absolut inte ha varit ett syfte.

Däremot, istället för att betala deras pensioner (som de lagligen har skyldighet till), stal de alla pensionspengarna av folket i Donbass, ironiskt nog för det svenska folket precis som den särskilde ambassadören Göran Persson en gång gjorde. När det gäller Krim, Kiev införde en vattenblockad, en transportblockad, en livsmedelsblockad och en elblockad. Och medan Ryssland tillhandahåller allt det som behövs för människorna i Krim, är den typen av småaktiga och direkt otäcka trakasserier knappast uthärdliga från Anglozionistuntan i Kiev för folket i Krim. Så det kan inte rimligtvis någonsin ha varit ett syfte. Faktum är istället att Kiev redan för mycket länge sedan länge har gett upp tanken på att övertyga " vatnikis " som de ändå alltid har hatat och betraktat som omänskliga halv asiatiska bastarder.

Den nya ordföranden i Verkhovna Rada, det ukrainska parlamentet, och andra person i landet, Andrei Parubii, är en öppen nazist - med andra ord en Anglozionist - med, enligt rykten, psykiska problem (överraskande?), som nu på allvar diskuterar upprättandet av ett viseringskrav med Ryssland - vilket därmed berövar 4 -5 miljoner ukrainare i Ryssland rätten att arbeta i Ryssland och skicka hem pengar. Låter det galet? Det är det om man inte betänker att det utgör själva syftet att skapa migrationsrörelser. Men det är samma folk som stängde ukrainska luftrummet för ryska flygbolag vilket förutsägbart nog, resulterade i att Ryssland stängde sitt luftrum för ukrainarna. En titt på en karta kommer att berätta vem som förlorade mer. Så vad kan syftet ha varit, eller kunde verkligen inte Anglozionisterna räkna ut detta själva? Jo, det kunde de nog.

Naturligtvis, eftersom ekonomin står stilla, kommer den ideologiska kampen nu successivt att ersättas med ännu mer primitiva former av konkurrens för varor och tjänster och, i vissa regioner, även för mat och husrum. När denna process kommer att börja desintegrera Ukraina så kommer landet att genomgå en omvandlingsprocess från fascismen till pöbelvälde vid vilken punkt återstoden av Ukraina sannolikt kommer att brytas upp och en ny våg av flyktingar kommer att översvämma EU i allmänhet och då alltså Sverige i synnerhet. Om inte Anglozionisterna lyckas med sina destabiliseringsplaner med hjälp av religionskulisser, så måste det rimligtvis bara bli ett annat verktyg som effektuerar genomförandet

Det mest fantastiska i allt detta är ändå att de ukrainska nationalisterna verkligen gjorde allt för sig själva - för sin egen vinnings skull. Om mellan 1991 och 2014, Ukraina kördes på ett korrupt och inkompetent sätt, så har landet efter 2014 med de nya ledarna i Kiev, påbörjat en kurs som endast kan beskrivas som rakt av självmordsbenägen - vilket alltså hela tiden har varit syftet utan att "nationalisterna" har begripit ett dugg - precis som SD i Sverige. Ur perspektivet av rådande kaos i Ukraina i dag, är det svårt att tro att år 1991 så var Ukraina ett högt utvecklat land, med en enorm potential och som verkade redo att dra oerhörd nytta av att vara en naturlig bro mellan öst och väst, men Anglozionistregimen måste som bekant komma åt de ryska naturresursflödena och den tvingas nu gruppera om sig. Denna nuvarande apokalyps är därför också ovillkorligen helt konstgjord, och den drivs av en hatfylld ideologisk villfarelse, fantastiska nivåer av korruption och en till synes total brist på sunt förnuft.

Ukrainarna blev lovade en framtid som såg ut som Tyskland och i stället fick de Somalia. Det kommer att bli helvetet att betala på jorden för alla som var inblandade i detta gigantiska bedrägeri, antingen genom underlåtenhet att agera tillräckligt mot denna utveckling, eller genomdrivandet av denna underliggande agenda.