Kraft att bryta motstånd - makt - är kärnan i att regera. Men besittning av ett monopol på våld kräver nästan oundvikligen ett territorium, och att behålla kontrollen över territoriet anses vara det ultimata testet av en "framgångsrik" regering. Skulle någon "terrorist" organisation vara mer "legitim" om det hade sitt eget land? Absolut. Skulle den vara något mindre ond eller illasinnad av detta faktum? Nej, precis som de flesta regeringar i dag (de före detta kommunistländerna och kleptokratierna i tredje världen som är de bästa exemplen) demonstrerar.

Regeringar kan vara mycket farligare än de folksamlingar som skänker dem deras födelse. Den jakobinska regimen av den franska revolutionen är ett bra exempel. Dagens situation i Sverige med en regering och Riksdag som spelar oavbrutet och uppenbart falskt mot Sveriges befolkning, är bara ett annat exempel på samma moraliskt karaktärsmässiga bedrövliga tema - egennytta under förespegling av att verka för ett samhälle.

Bortsett från vanliga rättsliga begrepp byggda på universella lagar, vad som inte är uppenbart orättfärdigt, är laglighet alltså i högsta grad godtycklig. När du lämnar sfären av universella lagar, är den enda skillnaden mellan "lagar" för regeringar och "ad hoc" åtgärder för en informell samling som en lynchmobb, eller en mer formell grupp som KKK, någonting som kokar ner till den kraft för att bryta motstånd som gruppen kan uppbåda för att tvinga sin vilja på andra. De lagar som Nazityskland och Sovjetunionen stiftade, är nu allmänt erkända som kriminella fantasier som blev verklighet i stor skala. Men på den tiden som dessa regimer hade makten över respektive territorium, då behandlades de med samma respekt som beviljats alla rättssystem. Regeringar blir lagliga och offentliga tjänsteman genom att få makt. Det faktum att varje maktstruktur i grunden bildades på bruttoolaglighet - krig eller uppror - mot sin föregångare utgör sällan ett moraliskt problem i efterhand.

Det finns bara två sätt som människor kan relatera till i varje given situation: frivilligt eller med tvång. Nästan alla, utom uppenbara sociopater, iakttar åtminstone läpparnas bekännelse till idén om frivillighet, men regeringen ses som på något sätt undantaget. Det är allmänt trott att en grupp äger befogenheter och rättigheter otillgängliga för personer, men ändå inom sfären för universella lagar.

Men om det är sant, då har Ku Klux Klan (KKK), den irländska republikanska armén (IRA), Palestinska befrielseorganisationen (PLO) - eller, för den delen varje grupp från en lynchmob till en regering - alla har rättigheter som individer inte har. Faktum är att alla dessa grupper tror att de har rätt att inleda användning av våld när de finner det lämpligt. I den utsträckning som de kan komma undan med det, de fungerar alla som regeringar.

Ledning är upplysning till vidare ledning och upplysning och människor måste välja utifrån sin egen fria vilja att förstå altruism - utan tvingande begränsningar, det är vad som definierar frihet. Friheten att gå igenom livet för att utvecklas som människa och individ, den enda väg som samhället kan utvecklas på.