Ändra bara på en liten bit – en värdering – som vi tidigare trott vara korrekt och allt kommer att förändras i viss utsträckning. Byt ut två eller tre delar och plötsligt har vi en förtroendekris och en utbredande våg av kognitiv dissonans.

Men när vi känner smärtan, hur ofta vill vi starta om och se över allt – hela konstruktionen från grunden? Vill vi inte allt som oftast bara slippa undan smärtan? Vi måste nu förstå att smärtan är vad som faktiskt stärker oss och att vi måste faktiskt alltid vara beredda att börja om från grunden med oss själva, alltid våga utveckla oss själva Det är bara detta som till fast förvissning kan skapa vår egen trygghet i oss själva att vår förändring är den enda givna konstanten, förståelsen för att det enda som är säkert är att allting är osäkert och att vi därför alltid måste ifrågasätta oss själva och våra ställningstaganden. Vi kan inte veta allt, men vi kan ifrågasätta allt, inklusive oss själva och våra ställningstaganden eftersom vi inte kan veta allt.
https://www.facebook.com/events/548061048708924/