I sin ungdom, Morneau avslutade sin forskarutbildning vid London School of Economics och INSEAD i Frankrike, där som Talleyrand skulle ha sagt: ". Han inte lärde sig någonting och glömde ingenting" Resultatet, som kan förväntas, var en kanadensisk budget som var en ren Keynes / Krugman skapelse, med en bit av Larry Summers kastad in i sig.

Bill Morneau fattade räcket till centrumscenen i förra veckan i det kanadensiska parlamentet och svek inte några förväntningar. Den nya liberala finansministerns första budget jackade upp programutgifterna över hela linjen, som skall betalas med lån för offentlig konsumtion och slutligen förmodligen rena obligationer som pengar.... Hans retorik belades med förslag som att "ekonomisk tillväxt" skulle lösa landets problem. De enda människor som utelämnades var skattebetalare och sparare.

På framsidan av det, gör Morneau logiken känslig. Med räntor nära noll och den kanadensiska regeringens skulder bland de lägsta i G-7, varför då inte låna lite och investera i infrastruktur? Nåväl, det finns flera skäl - och alla av dem bådar gott för framtiden av undergång. Vi tar inte detta med skuldmättnadsperspektivet denna gång för exemplets skull.

Kanadensiska regeringens skuld är redan på rekordnivåer, men det är inte det enda problemet.

Morneau är tekniskt rätt ute till viss del - alltså viss del. Den kanadensiska regeringens skuld är visserligen på låga nivåer jämfört med andra utvecklade ekonomier. Men dessa siffror är skakiga, de innehåller endast federala skulder, inte provinsiella skulder. Om du inkluderar alla kanadensiska statsskulder inklusive provinserna (USA-stater är inte tillåtna att köra med underskott), så ser det mycket värre ut. Hur det ser ut om man dessutom tar med privatskuldsättningen och möjligheten att lägga nycklarna på disken hos banken, det kan man frågan Deutsche bank om...

...eller numera rent av Emma på Swedbanks kundtjänst, som inte vet hur pengar skapas.