Så eftersom den svenska hävdvunna utrikespolitiska genialiteten nu är inne i sin fullkomliga sturm und drangperiod, så kan vi ju inte annat än slå oss för bröstet när vi konstaterar att uppenbarligen ingen annan befolkning är så förälskad i sina iglar fästingar och löss.

I ljuset av vårt patologiska Stockholmssyndrom inser vi därför också lättare att det enda sättet att lindra den enorma psykiska stress som orsakas av den vidgade konflikten mellan vad människor känslomässigt egentligen, alltså känslomässigt i grunden innerst inne i sig själva vet att de upplever i vardagen, och vad de får höra från bankirer, politiker, regeringsbyråkrater och företagens medier att de skall känna, är vad som gör att vi befinner oss alltmer på tå, beredda att agera av rädsla för att göra fel.

Enda vägen ur denna fälla inom oss själva är att acceptera den mest grundläggande sanningen som beskrivning av verkligheten, vilket därför kommer att frigöra dig som individ och oss tillsammans från den tyranni som den bankstyrda staten utövar mot dig genom att hålla dig kognitivt fången genom de emotionella mentala bojor som du så villigt skapar och tillhandahåller genom dig själv. Att försöka sluta vara rädd för att bli rädd och våga agera är enda vägen vidare.