En sak beslutsfattare borde ha lärt sig efter att ha sett Grekland utvecklas i somras är att kapitalkontroller nästan alltid slår tillbaka. När marknaden (för att inte nämna befolkningen) känner paniken i luften, blir det bara nedförsbacke därifrån och gör inga misstag, det är blod i vattnet här, för det rullar verkligen dit som det lutar.

För 14 månader sedan, Saudiarabien hade en plan.

Planen innehöll att medvetet undertrycka priset på råolja för att konkursa det amerikanska skifferolja komplexet och sätta press på ryssarna som fortfarande klamrade sig fast vid uppfattningen att Bashar al-Assad skulle förbli Syriens president.

Men att bevara en råoljemarknadsandel och säkra "sido diplomatiska förmåner" (för att citera The New York Times) med lägre oljepriser har visat sig vara en svårare proposition än vad Riyadh ursprungligen trott.

Inte bara har Moskva vägrat att avstå Assad, Ryssland pumpar faktiskt upp råolja till rekordpriser samtidigt som landets bräckliga ekonomi förblir motståndskraftig även när budgetunderskottet ser ut att expandera till sin näst största nivå på två decennier. Samtidigt har USA: s produktion lyckats överleva insatsen tack vare förlåtande kapitalmarknader berusad på ZIRP bedövningsmedel - omskrivet så låg det nog med i korten.

Och medan festen är nära väl över för de oekonomiska amerikanska tillverkarna, så är skadan redan skett för Saudiarabien. Ett år av deprimerade råoljepriser blåste ett gigantiskt hål i ökenkungarikets budget och även om saker är utlovade till att "förbättras" år 2016, beräknas underskottet fortfarande uppgå till cirka 13% av BNP.

Så nu när Saudiarabien har brutit alla diplomatiska förbindelser med Iran och enligt uppgift bombade Irans ambassad i Jemen, är den stora frågan om saudierna är desperata och rubbade nog att lansera idén om en attack över Persiska viken. Medan Saudis ledare givetvis hävdar att de inte alls har någon sådan avsikt, finns det likafullt ökande trycket från verkligheten kvar som någonting som ändå driver dem i den riktningen.

Den styrande familjen är under aldrig tidigare skådade påfrestningar. Landets ekonomi är krympande; landet har kört fast i ett till synes ändlöst krig i Jemen som bara går allt sämre; och landets politik om de mänskliga rättigheterna är en internationell skandal. Om länder kunde få nervösa sammanbrott, skulle Saudiarabien vara på god väg. Och när haverier inträffar, gör nationer galna saker.

Naturligtvis finns det alltid möjligheten att sans och moral plötsligt kommer att infinna sig hos saudierna. Men anledningen verkar vara i allt en bristvara. Faktum är att Saudiarabien är i sådana trångmål att krig med Iran faktiskt kan tyckas för saudiska ledare, som det bästa kvarvarande alternativet.

Tja det ser ju inte så bra ut nu, för Saudiarabien har bara just förbjudit bankerna att sälja optioner på valutan rial framåt.

Nedersta raden: När familjeföretaget kraschar, USA tonar sig ner sina militära åtaganden, sekterismen intensifieras, och ISIS och Iran båda växer sig mer hotfulla, kommer nog inte House of Saud se något annat val än att mobilisera ett snabbt angrepp över bukten.

Som många insett så skulle ett saudiskt-iranskt krig vara "en stor katastrof". Men med sin egen katastrofala kollaps alltmer hotande, kan ökenkungariket snart bara försöka piska sin främsta fiende först.

Idag har Saudiarabien vare sig plan eller handlingsfrihet.