Kreditbaserad Konsumtionsekonomi aka KK

2015-12-28

kundvagn_prylar

Hushållens konsumtion driver nu Sverige enligt våra hederliga folkvalda och deras opinionsbildningsmedier, det är förvisso sant - inte att de är hederliga alltså, men den sanningen beskriver långt ifrån hela verkligheten. Att Ben Shalom Bernankes efterträdare nu fortsätter med att skuldsätta USA har nämligen samma grundläggande ovillkorliga tvång.

Läsare av detta kan överväga omfattningen av det aktuella problemet i USA genom att inse att enligt US Federal Reserve, passerar den ackumulerade totala skulden i USA nu 400 % av BNP. I Sverige är den över 400 %. Vid 5 % ränta måste den skattepliktiga gäldenären - som exempel - då arbeta nästan 1 dag per vecka bara för att betala för tidigare konsumtion i ett kreditbaserat system som inom BIS och IMF

”För mycket” kommer lätt på läpparna när vi beskriver någon som har förbrukat för många hamburgare eller tagit för många semestrar på kredit. Vederbörande kan alltså till och med komma vara tvungen att låna mer … och äta mer hamburgare, således konsumera mer. Men det är mer sällan någon bra idé. Men likafullt en obestridlig nödvändighet för att inte systemet med cirkulerande marknadsskapade krediter skall stanna.

Men vid en viss given punkt så kostar också därför dessa räntebelastade krediter mer nytta för ekonomin som helhet, än vad ytterligare räntebelastade krediter tillför i form av nytta för den produktiva realekonomi som bär upp handeln med varor och tjänster, då börjar omsättningshastigheten på krediter att sjunka vilket innebär att deras – skuldernas – livslängd börjar öka, då gör den räntebelastade upplåningen mer skada än nytta och några andra sorters pengar finns det ju inte att tillgå. Den räntebelastade kreditkonomin är då kommen till den ovillkorliga och allt brantare nedförsbacken, ekonomin har passerat punkten för skuldmättnad.

Marginalnyttan av räntebelastad kredit är ganska hög så länge som du använder den för att bygga ett företag eller en bro. Men den minskar kraftigt så fort du börjar använda den för konsumtion. Där är vi nu uppenbarligen gällande Sverige enligt våra medier, även om vem som helst enkelt kan konstatera att det ovillkorligen var rätt länge sedan vi passerade skuldmättnadspunkten. Detta med marginalnytta kommer dock i ett lätt perverst ljus ur perspektivet av vad den blir när krediter används direkt för att betala för tidigare krediter. Alltså att betala för skulder med nya skulder, vilket alltså sker i Spanien, Grekland, USA och så vidare.
shared-debt_0
Så visst, man kan möjligen säga att ur ett jämförande perspektiv med delar av omvärlden som USA, Spanien och Grekland, så står sig möjligen Sverige fortfarande förhållandevis bra genom att överskottet i handelsbalansen till stora delar likviditetsförsörjer den ackumulerade räntekostnadstillväxten i landet, men när omvärlden slutar att importera från Sverige, då går också utvecklingen mycket snabbare utför. För att bara inte tala om vad som händer om en systemviktig (högt belånad – med stor kreditexpanderad balansräkning) bank inom systemet skulle gå omkull..då blir det dramatik.

Nödvändigheten att alltid fortsätta med denna ökade upplåning leder till att utgifterna för räntorna vid någon tidpunkt inte kommer att kunna hanteras. Vikten av det förflutna blir alltför tung att bära. Dina ben kommer alldeles oavsett hur du spänner dem ändå i så fall att bryta ryggen av dig.

Så finns det då verkligen en kommande magisk finanspolitisk brytpunkt som tillåter, eller skapar förutsättningar för en ytterligare gärna oändlig expansion av bankkredit och som gör så att vi kan lägga det förflutna bakom oss och gå vidare i detta finansiella system?

Tja, inte riktigt.

Men utöver konventionella banklån i banker så finns det nämligen också ett skuggbanksystem baserat på krediter att överväga konsekvenserna av.

Problemet med denna elefant på steroider i rummet, är att skuggbanksystemet inte kräver något vidare primärt bankkapital för att backa upp värdet på de marknadsskapade pengarna som krediter i interbanksystemet, eftersom det fungerar på ställda säkerheter av icke-banker, institutioner och allmänheten. Det består huvudsakligen av värdepapperiserade lån, konsument egendom och inteckningar samt statsskuld. En slags finansiell religion där mantrat är ordet rekollateralisering, alltså att belåna om säkerheten flera gånger. (Detta finansiella dunderkurmedel uppfanns för att inte stagflation skulle uppstå i realekonomin)

Och eftersom det globala finansiella systemet är helt integrerat, måste 22 000 000 000 000 $ motsvarande som är euroområdets exponering för skuggbanksystemet, också ses som en hyfsat betydande risk om statspapper börjar att haverera i Ukraina på fredag: inte undra på att Europeiska centralbanken har signalerat att den kommer att rädda euroområdet i sin helhet, oavsett kostnader. Detta är också räntekänsliga grejer, och utan kapitalbuffertar för att absorbera förluster kommer det inte att krävas mycket till ränteuppgång för att utlösa en kris, även utan en extern chock i form av en statskonkurs som på fredag.

Överväg nu vad som händer om räntorna tvingas uppåt av den åberopade ekonomiska ”återhämtningen”, tydligt signalerat av statistiken om bankernas situation i medierna. Värdet av denna säkerhetsmassa kommer då att falla, alltså om räntorna på statsobligationer faller och något mer än en mycket blygsam räntehöjning riskerar att kollapsa hela det finansiella systemet. Centralbankerna är effektivt instängda: de kan inte längre hantera penningmängden i enlighet med sina förespeglat uppdragna mål. Det är nu centralbankernas primära funktion att oroa sig för skuggbanksystemet, över vilket de inte har någon direkt kontroll, annat än att se till att tillräcklig säkerhet av god kvalitet fortsätter att vara tillgängliga för de bottenliggande säkerheterna, med andra ord att rädda varje inblandad ”rehypotekiserad” tillgång som det bara är möjligt att rädda - a.k.a slänga in den i den egna balansräkningen

Det finns en oroande självbelåtenhet i finansiella kretsar om detta problem, vilket tyder på att finansiella tillgångar inte diskonterar den allvarliga risken för systemiskt misslyckande. Detta problem kräver seriös uppmärksamhet och inte att man lever i drömmar om enhörningar, kommande ansvarsfrihet eller bedriver spel med dolda agendor för utvidgad makt…

10556420_10206909968362537_8002801933178734170_n

Visa ditt stöd till det informationsarbete Carl genomför

Swish

Scanna QR eller skicka till 076-118 25 68. Mottagare är Caroline Engström.
Carl på social media

Patreon

Här kan du visa ditt stöd genom att bli månadsgivare på Patreon.

Swish

Bidra genom att Swisha till 076-118 25 68, mottagare är Caroline Engström.

De Fria

Besök folkrörelsen som jobbar för demokrati genom en medveten och upplyst befolkning!
linkedin facebook pinterest youtube rss twitter instagram facebook-blank rss-blank linkedin-blank pinterest youtube twitter instagram