Religion kommer från ordet religare.
Av samma ord som reglera, vilket alltså betyder, att binda fast.
Så varför behöver människor binda sig fast, det är ju motsatsen
till att vara fri. Moral-filosofi måste inte vara bunden till en
hierarkisk struktur liksom är fallet med religioner.

Inom all arki (styre) finns det den som styr.
Religiösa människor styrs genom, vad jag skulle vilja
kalla, en religarki eller matiarki.

Att därför inte kalla sig för människa, utan muslim, jude, kristen
eller dylikt innebär grunden för att inom en religarki kunna
styras – dikteras – och ställa människa mot människa, folk mot folk.

Religionerna är mer än en tro. Det är ett beteende under vilken
människor regleras av andra individer. Ett tankefängelse inspirerat
av människans vilja att styra andra människor.

Då vi alla stammar från samma folk är indelningarna,
”särdelning för likabehandling”, ett löjeväckande hån mot den fria
människan och intellektet.
Indelningen leder till separation; att sära par (se-paro).

För att söndra och härska över människan kräver därför
makthavaren fler indelningar:
Ismerna, de politiska kulörerna, de nationella identiteterna,
rasideologin, religionerna, klassifikationerna, stratifikationerna.
Parterna som ställs mot varandra (partierna), de olika sexuella
identiteterna och alla andra former av kast och tillhörighet som
egentligen gör människan otillhörig.

Förr tog sig makthavare rätten att indela människor i raser,
indelningsverket i Sverige indelade folk efter ”förmåga”,
namn såsom Stark, Flyckt, Tiger, Svensk, Spansk och dylika
kommer därur.
Någon fick idén att sätta stjärnor på människor och idag har
makthavarna istället behållit indelningarna genom att ge dem rätten
att själva göra denna indelning åt dem.

På detta kommer att den juridiska personen förväxlats allt mer
med den verkliga människan då ID (identicus facere (göra samma))
gjort människans stråman så lik människan själv att de inte förstår
skillnaden mellan jurisdiction och frihet.