Tyskland har återigen bekräftat sitt intresse för projektet Nord Stream-2. Angela Merkels uttalande har i stort sett upprepats av Tysklands vice förbundskansler Sigmar Gabriel.
Han anmärkte att projektet kan bli ekonomiskt gynnsamt för såväl Tyskland som för Frankrike och andra EU-medlemmar, men bör motsvara vissa "politiska villkor". Denna reservation har troligtvis gjorts för att bedyra grannländerna om Tysklands bekymmer över Östuropas energisäkerhet.
Det är däremot just östeuropeiska stater som hittills kommit med mest inbitet motstånd mot Nord Streams andra linje. Det är Polen, Baltländerna och naturligtvis Ukraina vars protester hittills varit mest högljudda. Kiev inser mycket väl att Ukraina förlorar över 2 miljarder dollar budgetintäkter på transitavgifter om man slipper statusen som transitstat. Både Moskva och Tyskland förstår dock att man knappast kan föreställa sig en mer opålitlig partner än Ukraina.
Italien är däremot helt rasande. Statsminister Matteo Renzi har upprepade gånger rest frågan om Nord Stream-2. Enligt honom är det konstigt att EU godkände Nord Stream-2 "i all sekretess" bara ett år sedan dess södra motsvarighet South Stream (i Medelhavet) ströps helt offentligt, trots Sydeuropas motstånd.
Italien och Bulgarien begriper inte hur det kan komma sig att South Stream påstås vara lagstridig mot EU:s normer samtidigt som Nord Stream-2, som leder till Tyskland, är helt okej.
Det vore inte långsökt att anta att Tysklands politiska styrka som EU-tungviktare räcker för att tillgodose landets intressen i alla sammanhang.
Läs mera på:
Bidra genom att Swisha till 076-118 25 68, mottagare är Caroline Norberg.