Så ett av de första och kanske viktigaste stegen i att bli medvetet medveten, är att lära sig skilja mellan vad som i grunden är positivt och negativt - och varför. Man måste skilja vad som lyfter upp och vad som drar ner - över den tid som bildar vidden på perspektivet. Som intellektuellt emotionellt orienterade varelser som lever med en tredje densitet av biologiska organ, är vi fångade i en kamp av motsatser. Så vi måste sträva efter att utveckla oss själva som människor, känslomässigt genom våra tankar, om vi inte skall bli alltmer känslolösa fördummade Zombies.

Detta visar sig inom oss som en kamp mellan vår högre moral - vår känslomässiga kompass och våra mer oädla biologiskt driftstyrda naturer, och utanför oss därför inte sällan som en regisserad kamp mellan alltet - ofta förr semantiskt kallad det gudomliga, som svar på vad som är oss obekant och dess motsats som då blir diaboliska krafter.

Vad som då hamnar inom samklang med vad som är oss utanför, den gudomliga resonansen och vad som arbetar med vårt eget högre moraliska jag, och där det så kallat djävulska som gör samma sak med vårt lägre jag och medvetande, det avgör vi själva genom att välja om vi vågar utvecklas eller inte, eftersom vi alltid kan välja att försöka eller inte försöka. Varje ögonblick är ett val, och varje val är ett svar på följande fråga: vem i dig själv kommer du att följa, den lägre eller högre vägen framåt - utvecklas eller den lägre för att avvecklas? Eller tycker du att du är fullkomlig?

Vi väljer faktiskt själva hur starkt känslomässigt negativt vi skall låta oss påverkas, det handlar faktiskt bara om att anstränga sig.

God morgon