I ett samhälle vars främsta mekaniska drivkraft är ekonomi, och denna ekonomi fungerar i sin tur rent mekaniskt - genom sin ackumulerade räntekostnadstillväxt – som så att allt färre människor blir allt rikare på allt fler människors bekostnad över tid, då behövs det distraktioner från denna mekaniska funktion när tiden är kommen för dess matematiskt – mekaniskt – garanterade sammanbrott.

I slutet på ett sådant systems mekaniskt givna förlopp så kommer dessutom allt fler att få det allt sämre allt fortare.

Och det går fort nu.

Rysslands aktiviteter nere i MÖ i största allmänhet och kanske Syrien då lite mer specifikt gör att de förväntade flyktingströmmarna kommer att utebli.

Dessa uteblivna strömmar kommer oundvikligen att ställa till det i bankernas balansräkningar eftersom dessa var tänkta som motor i kreditskapandet i form av offentlig konsumtion – ökad statlig skuldsättning.

En aggregerad efterfrågan som den svenska befolkningen inte längre kan tillgodose eftersom de är skuldsatta långt upp över över öronen samtidigt som de är helt övertygade om att de är rika, vilket väl får anses som en föga smickrande intellektuell bedrift, om än inte så värst överraskande kanske.

Denna offentliga konsumtion blir ju onekligen besvärlig om strömmen inte dyker upp som tänkt var, för tänkt var det.
Våran käre finansminister föreslog ju som av en – icke – slump alldeles härom dagen att det skulle lånas pengar till strömräkningen, och senast idag gick en chefsanalytiker på Nordea ut och sa att det är ju faktiskt guldläge att låna just nu med jättelåga - t o m minus – räntor.
Den gladlynte Greken – som är och hälsar på - anar en kreditjuristutbildning i botten och snar arbetslöshet på toppen, men det kan naturligtvis vara fel.

Hur det ska gå för SD kan ju bli intressant om invandringen avstannar och distraktionen från den där förargligt odiskutabla och – vad det verkar – odiskuterbara - ackumulerade räntekostnadstillväxten nu försvinner när deras största fråga försvinner.

Eller det kanske inte är invandringen det är fel på, utan det är invandrarna själva?

Dessa invandrare som - märkligt nog – även de är människor med beteenden som bör avgöra domen över individen.
Det är ju ändå individer som dömer.

Fast det är klart, de har ju kvar sin vurm för militarisering av poliser och allmänt utökande av repressiva åtgärder till befolkningens fromma skydd för denna matematiskt oundvikliga kredithaveritragedi.
(Den är dock inte mekaniskt oundviklig eftersom mekanik kan tas isär och konstrueras om.)

Kanske kan de leva vidare på den repressiva inriktningen om vi bara får tillräckligt socialt motiverad polarisering via destabiliseringsinsatser från angloamerikanskt utbildade och av Mona Sahlin och övrigt poli-tadelberättigade Rosbadares varma välkomnande till den djupa tjälens land de senaste åren.

Lägg sedan därtill den geopolitiska utvecklingsriktningen parat med BRICS och deras alldeles egna betalningsinfrastruktur och vi ser detta enskilt kontrollerade ekonomiska system krascha i brist på möjlig skuldbasexpansion vilket är vad ett pyramidspel kräver.
Detta mycket snabbare och obehagligt okontrollerbart för de kontrollbehovsupplevande som inte alls hade räknat med 26 st ryska missilers 150 mil långa och snabba färd till en träffyta av 3X3 meter.

Så vad återstår för de kontrollbehovsupplevande annat än att att göra det ”dolda” våldsmonopol - som alltid varit den ytterst grundande kraften i systemet – mindre dolt?

Inte mycket faktiskt.

Helst via ett (ny)val med liknande slutmål som det tyska valet 1933, men inbördes krig är dem inte främmande.

Men det måste till snabba ryck nu – för det rullar allt fortare – vilket syns både i skenet av de sorgens ljus som lyser på en skola i Trollhättan likväl som i lågorna från brinnande flyktingboenden – för i Sverige har vi inga läger – samtidigt som de kontrollbehovsupplevande för att kunna fortsätta utöva önskad kontroll måste få till en polisstat – militärdiktatur.

Om inte annat så för vidare infiltrationsförsök mot Rysslands naturresurser.
Men om någon tror att ett annat resultat skulle uppstå med något annat parti än SD, så kan man ju alltid fråga sig varför de alla har det gemensamt att de inte vill prata ackumulerad räntekostnadstillväxt.

Speciellt med tanke på att bankerna – trots räntans frånvaro av positiva tal emellanåt – gör gigantiska och inte alls harmoniserande vinster.

Det skulle kunna bero på att skuldmassan – de cirkulerande krediter som används som pengar – aldrig någonsin varit större.

Och de kostar pengar när de cirkulerar – ränta.

Om väldigt många sådana cirkulerar så blir räntekostnaden så hög att den inte går att betala – försörja - med den reala ekonim - den där delen av ekonomi som alltså börjar med naturresurser - längre.

Oändlig tillväxt på en ändlig planet visar sig nu vara en dum ide även för de mest djupfrysta.

Det skulle kunna bero på den lilla, lilla monetärmekaniska detaljen som polarisering och social destabilisering så kognitivt formaterat har dolt men döljer allt sämre och sämre för allt fler och fler som ser hur söndra och härska är hur man kontrollerar kontrollen över andra.

Och allt fler kommer att få det allt sämre allt fortare nu om inte denna lilla lilla monetärmekaniska detalj förs upp i allmänhetens medvetande och på så sätt kan adressera roten till den mekaniskt givna utvecklingen av samhället – en äger allt.

Mindre än 80 individer äger lika mycket som halva jordens befolkning.
Det är 3.5 miljarder nänniskor.
3500 miljoner.
3500 000 000
Det är många fler än åttio det, så man kan nog lungt anta att systemet är vid vägs ände.

Och oddsen för att det ska bli du – eller jag – är inte störst i hela världen.

Dessutom så är jag personligen inte vidare intresserad, tack så mycket.

Det där med ägande är något som är väl värt att reflektera över på både individuell som kollektiv konsekvensnivå för övrigt.

Conny Grewe. En av De Fria.