Bilder från migrationsrörelser-exil från Mellanöstern, inte bara syrianer utan irakier och afghaner också, sänds för närvarande av CNN, Aljazeera på engelska och andra nyhetsjättar till hem över hela världen, med sedvanlig upprepning som de flesta av oss just därför, om inte allt annat, skulle hålla för att överskrida alla rimliga normer för korrekt nyhetsrapportering.

Masstvångsmatning med nyheter som porträtterar människors smärta och lidande läggs fram för visning till massorna, alltför ofta skildrande omotiverad skuld och / eller brist på mänsklighet från / av européer som försöker klara av en ärftlig humanitär kris som inte precis helt är konsekvensen av deras eget tagna beslut. Überrika syster Tyskland kan därför på något underliggande nationalromantiskt sätt förväntas erbjuda ledarskap och problemlösningsriktning, för att hantera denna nya kris för Europa. Grekland, Serbien, Ungern och Österrike blir transitstationer för den migrerande mänskligheten längs den gula tegelstensförsedda väg som sträcker sig från Turkiet till det utlovade Oz: Tyskland.

Mitt i denna kris-i-vardande, Viktor Orban är "rasistiskt" fullladdad med kommentarer som meddelar en brist på lust från Ungern att öka sin utlandsfödda befolkning och förvärvar i den retoriken samma klang och ton som de av USA: s presidentkandidat, Donald Trump. Det finns kanske en chans till romantiserad nationalistisk - folkstamsbetingad - enfald. Men just därför, är inte dessa själv -exilenta förment "politiska" invandrare (vi har för all del några - faktisk inte alls fåtaliga - slika individer även inom svensk politik) och är det inte ekonomiska migranter som förs in i USA överväldigande från Mexiko och på andra håll i Latinamerika? Dessa invandrarvågors gemensamma märke, felaktigt kanske, med samma paraplyterm ... beroende lite på om deras migrationsodyssé motiveras av ekonomiska, sociala eller politiska skäl. Men allvarligt talat, alltså det när sanningen skall sägas, om ekonomiska skäl inte väger tungt så skulle du inte ha Tyskland och USA som de två stora föredragna målpunkter. Alltså även bortsett från att pengar styr politiken.

Det finns därför inte bara gott om skäl att tro att denna senaste flod av migranter är ekonomiskt, det vet man helt enkelt, och inte politiskt förankrad, eftersom politiken styrs av ekonomin om inte annat. Nya rykten i flyktingläger förebådade härförleden med stor sannolikhet att en stor del av Europa överväger mer restriktiv politik för invandring. Således, anstormningen kommer att nå det förlovade landet av möjligheter: Tyskland; med någon annan EU-nation som en andra, tredje eller n: te val. Vi i Sverige med en styrelseplats i investor som nu gått ut och rutit i för migrationens fromma, vet minsann mycket väl i detta vilka som blir vad och går det inte att hålla Tyskland nere med ZIONATO - a.k.a via Deutsche Bank, så får man väl använda sig av lite klassisk söndring som metod i stället.

Så när det gäller vem eller vad som står på fel för den nuvarande situationen, som inom presstitutionen pekar på Bashar al-Assad och hans autokratiska regim, vilket numera möjligen kan verka som det politiskt korrekta svaret för de flesta svenskar, och därmed motivera USA: s roll i världen som ett "godartat och ordnat imperium".Förutom då att detta imperium som landet USA "ärvt" från britterna- med samma styrning från bankerna i City, och som har förvandlats till sin imperialist kapitalistiska avbild i modern tappning, så har denna hydra ju rent praktiskt bortom alla möjliga tvivel, nu visat sig vara varken godartad eller ordnad när det gäller Mellanöstern frågor, när vi utvärderar historisk amerikansk utrikespolitik gentemot var och en av nationer eller enheter i regionen; men framför allt Palestina, Irak, Syrien och Iran under de senaste sju åren. Allt är tvärtom, upp och ner samt går baklänges. Men dumhet går igen, den går ingen annanstans. Precis som det graviterar i en bestämd riktning.

Denna långa period av turbulens i Mellanöstern går tillbaka till USA: s dominans på den angloamerikanska - Zionistiska - tronen som lämnades per post-Edward i Storbritannien till förmån för sin kronprinsessa och dotter. Det unga och välmående Amerika. Således, Storbritannien - den Anglozionistiska bankiradeln - överlämnade sin ledande inblandning och yttre roll i Mellanöstern till USA i en region som sträcker sig från trakten av Palestina till persiska länder och norra Arabiska havet genom övergången som kallades för WWII. Men låt oss backa till "invandrar frågan" ... som har sin grund antingen i politisk inblandning, sociala, religiösa eller ekonomiska skäl. Svaret är alltid givet när naturresurser, betalningsinfrastruktur och betalningsmedel verkar ledande

Franciskus på den heliga stolen kallar på världens uppmärksamhet i nära hemmet krisen, och frågar varje församling om att anta en flyktingfamilj. Kanske borde vi inte ifrågasätta käre Francis "välgörenhet och humana avsikter" att ta hand om dem som lider, de som nås av hjälp med en supplikanthand. Men Vatikanen, som en pålitlig postulant för fred och social rättvisa i världen, måste uttrycka inte bara en aktuell åtgärd för problemet, ett plåster av något slag. Den måste, om inget annat vara trovärdig, för i dess fall bygger hela saken på religion, vilket innebär att även peka på vad som skall förskylla så att sannolikheten för upprepning åtminstone minskas. Vatikanen kan inte fortleva i ljuset av verkligheten med avseende på den trovärdighetsutveckling som detta de facto innebär med avseende den förändrade informationsrörlighetsriktningen. Men som äro inte helt okänt utanför Sveriges gränser, så har kyrkan ofta tvingande skäl att tiga, vilket verkar tillmötesgående för hennes överlevnad.

Dagens migrerande problem, om märkt som ett problem, är av en sekulär natur, så det bör tas upp ur ekonomiska, sekulära perspektiv. Angela Merkel verkar för några - sannolikt mest svenskar - vara en upplyst ledare när hon försöker lugna den tyska befolkningen att gärna ta emot den nuvarande mänskliga lavinen från Mellanöstern. Men hon har sina rötter i IG Farben, tro inget annat. Att vara i svansen - på slutet av världens födelsetalstatistik (842 årliga födslar per 100.000 invånare), gör att Tyskland måste föryngras om banksystemet skall kunna bestå, utifrån att ens teoretiskt kunna klara kommande ekonomiska krav (pensioner, etc.). Man kan ju knappast hitta en bättre källa för denna föryngring än levande, utbildade mellanösternmänniskor ... från Syrien (2,276 årliga födslar per 100.000 invånare) eller Irak, med ett liknande födelsetal, 2695 per 100.000 - ett mer kongruent och assimilerbart val än att försöka rymma invandrare från Afrika söder om Sahara.

Kanske både Donald Trump och Viktor Orban bör ta notis - tänka efter - eller gör detta med uppsåt och då spelar det ju ingen roll. Ungern, med ett lågt födelsetal på 926 per 100.000 kunde harmoniskt absorbera några tusen muslimer; och så kundeäven Italien, med ett födelsetal av 884 per 100.000. När det gäller Förenta staterna, är dess hastighet på 1.342 per 100.000 som uppnåtts till stor del till av att "benägenheten att skaffa barn" är stor, bland den papperslösa latinamerikanska befolkningen från Mexiko och Centralamerika.

Ett problem kan förvandlas till en möjlighet om den kan bemötas med ett öppet sinne och ett gott hjärta, sällan kan det lösas med rädsla; och aldrig någonsin med hat. Men rätt problem måste adresseras och det är nu i världen och så förblir det till vi byter ekonomiskt system då främst gällande betalningsmedel och betalningsinfrastruktur: den ackumulerade räntekostnad som skapar kravet på realekonomisk tillväxt för att inte likviditetsförsörjningen till den ackumulerade räntekostnadstillväxten skall förvärra den deflationsbaserade stagnationen i realekonomin, det problemet är vad som gör att vi befinner oss där vi är trots att vi inte vill.