Så kommer då våra gamla förklaringar i dagens ljus i större skala även om det som kallas för moral hazard brukar beskrivas som enskild vinstmaximering eftersom moral är den känslomässiga kompass utifrån vilken individen orienterar sig, och amerikaner inte precis alltid är de mest väl underbyggda ur ett emotionellt självförståelsemässigt perspektiv.
Skuldmättnad är ett annat begrepp som undviks lite i denna länk, men i huvudsak kan vi nu konstatera att problemformuleringen börjar ta sig globala former i alternativa medier när det som beskrivs är centralbanksystemet, som syftar till att kräva ständigt ökande penningmängden. Anledningen är enkel. Central Banking Act of 1913 designades av tre bank familjer (se Jekyll Island) vars vinster expanderat tillsammans med penningmängden. Och så ett system som nödvändigtvis expanderar av penningmängden var avsett att skapa enorm rikedom för bankfamiljerna som utarbetat beräkningen. Även om det är helt säkert oetiskt, är det destruktivt med ett sådant system vilket är den verkliga ondskan. Systemet är sådant att vinster för mycket få kommer direkt på bekostnad av massorna. Låt oss titta djupare i denna fråga.
Vad som skall förstås men som verkar gå förlorat av de flesta PhD-ekonomer idag är att pengar i vårt system kan antingen vara ett bränsle eller ett drag, men det kan inte vara ingetdera. Kom ihåg att vårt system lägger en enhet av skuld till varje enhet av valuta. Det innebär att varje enhet av valuta måste returnera ett större belopp än sig själv. Om den gör det, är det bränsle. Om det inte gör det är det en belastning.
Vi brukar säga att när en ny enhet valuta till för större finansiell belastning än vad den tillför produktiv nytta, så är systemet skuldmättat och börjar ovillkorligen att konsumera sig själv genom att realekonomin stagnerar genom att den ickeproduktiva ekonomin - den finansiella som inflateras - extraherar likviditet ur den reala ekonomin.
Så nu kära vänner är vi faktiskt framme på upploppet.
Bidra genom att Swisha till 076-118 25 68, mottagare är Caroline Norberg.