Långt efter att Grekland har lämnat euroområdet och Tyskland använder den tyska marken som sin valuta, kommer folken av de två nationerna, motverka varandra till en nivå som inte setts sedan andra världskriget, och de kommer att anklaga varandra för att gynnas mer av den korta men tumultartade perioden av den gemensamma valutan.

I själva verket hade ingen behövt sätta en pistol mot Greklands huvud och berätta för landet att det skulle brytas sönder för att berika lokala oligarker och korrupta politiker, att dra nytta av kredit som var artificiellt billig bara på grund av den gemensamma valutan och en implicit monetär, om inte skatte, union.

Tyskland, vars export svarar för nästan 50% av BNP, däremot, upplevde en aldrig tidigare skådad exporterande guldålder, möjliggjord bara på grund av en artificiell valuta, euron, som var per definition skapad för att vara svagare än Deutsche Mark och för att dra nytta av varje anfall av svaghet i EU: s periferi, till exempel de senaste fem åren. Det enskilt kontrollerade kreditbaserade systemet måste expandera kreditmassan för att inte likviditeten i den reala ekonomin skall frysas, detta gäller alltså förr eller senare såväl i geografiska som nominella termer.

Och glöm där inte vem som kontrollerar Deutsche Bank, så Ryssland måste hållas ute så att Tyskland kan hållas nere för att den Anglozionistiska bankhegemonin skall kunna hållas inne. Och växa.

Sanningen är, när saker var bra ifrågasatte ingen några beslut för en sekund, och eftersom det stigande ekonomiska tidvattnet lyfte alla båtar, så brydde sig ingen. Sedan när flod blev till ebb började skuldmättnaden ta sin tribut trots att valutavärde - skuldvärde - ansvaret hade expanderat sin geografiska bas.

Och sedan när tidvattnet rullade ut med större hastighet, förskjuten av biljoner i dåliga lån och gigantiska berg av suveräna nationella finansiella skulder, vilket i slutändan skulle leda till den första, sedan andra, sedan tredje och sedan en fullkomlig kaskad av suveräna nationella konkurser.

Tyvärr, förlorarna - oavsett propaganda och jingoistisk retorik - är de vanliga, som vanligt, det skattebetalande folket i Tyskland och Grekland (och alla andra europeiska nationer), som har haft några korta år av konstgjord välstånd, som i efterhand var helt baserat på skuld, väl maskerade som "valutaswappar" och andra finansieringslösningar tillhandahållna av banker som Goldman Sachs, i uppenbar strid med Maastrichtfördraget som nu är ett uråldrigt minne av grundarnas likafullt moraliskt förvridna ideal bakom euroområdet.

För varje förlorare finns det en vinnare, och i fallet med Grekland och dess tragedi, precis som för miljoner människor som är på väg att förlora allt, så har några inte bara gjort miljarder utan detta lugnt och under skenet av "suveräna räddningsaktioner" överfört hela risken på skattebetalarna.

Oundvikligen kommer det snart att finnas många arga människor, eftersom det är på väg att komma till Europa, någonting som kommer att vara inte bara svårigheter utan någonting som vi inte har sett på många generationer.

Vårt förslag: innan en granne tar ut ilskan på grannen, studera följande bild noga eftersom precis som Libor var en omöjlig konspirationsteori tills det var ett bevisat faktum, så är vad som nu händer i Europa någonting som propagerades och skapades av en bank mer än någon annan.

Förresten, det finns en lustig svensk rådgivare som medverkade i novemberrevolutionen i den banken i Europa.

Eller så kan man ignorera detta som bara ännu en konspirationsteori. Och det är bra.

Men det finns en kritisk punkt, fakta som den lösa änden som måste utredas.

Tillbaka i juni 2012 , ECB, vars tron var nyligen krönts med Mario Draghi som för mindre än ett decennium sedan hade arbetat på ingen annan bank än Goldman Sachs, har stämts av Mark Pittman enligt Freedom of Information act och krävde tillgång till två interna papper som utarbetats för centralbankens sex direktionsledamöter.

Dessa visar hur Grekland använt swappar för att dölja sina lån, enligt en 3 mars 2010, not som bifogas tidningarna och som erhållits genom Bloomberg News. Det första dokumentet har rubriken "Inverkan på offentliga underskottet och skulden från off-marknaden swappar. Greklands fallet" De andra recenserar en värdepapperisering som tillät National Bank of Greece SA, landets största långivare, till valutaswappar på grekisk statsskuld för finansiering från ECB, direktionen sade där bland annat i följenoten.

"I den största derivattransaktion som beskrivs hittills, lånade Grekland 2 800 000 000 € från Goldman Sachs Group Inc. under 2001 genom ett derivat som bytte dollar- och yen-denominerade skulder som emitterats av nationen för euro till en historisk växelkurs, ett drag som genererade en underförstådd minskning av den totala lånestocken."

ECB: s - Mario Draghis - svar på detta: " Europeiska centralbanken sade att den kan inte släppa filer som visar hur Grekland kan ha använt derivat för att dölja sina lån eftersom utlämnande fortfarande kan hetsa krisen vilket hotar framtiden för den gemensamma valutan. "

Med tanke på att krisen i (den inte så) gemensamma valutan är mycket "inflammerad" just nu, eftersom det för ECB handlar om att bevisa den var aldrig "oåterkallelig", kanske det är dags för åtminstone en blivande, sanningssökande journalist, orädd för att störa status quo med rika oligarker och bankstyrda centralplanerare, för att åtminstone få lite rättvisa till det grekiska folket när de sveps ut ur euroområdet och då har så stor nytta av samma Goldman Sachs vars tidigare lakej för närvarande också avgör det omedelbara ödet för över 100 € miljarder i grekiska besparingar.

Eftersom om något berättar anledningen till att Mario Draghi personligen blockerat FOIA undersökningar i omständigheterna kring Goldmans omstrukturering, och att gömma den grekiska skulden, vilket tillät inte bara Goldman att få en betydande avgift på transaktionen, utan även tillät Grekland att komma in i euroområdet när det enligt reglerna aldrig skulle ha fått komma med i första hand, så är det att den person som övervakade och personligen stödde bevarandet av den grekiska lögnen är ingen annan än Goldmans vice ordförande och verkställande direktör för Goldman Sachs International från 2002 till 2005 . Mannen som är också nu ansvarig för ECB.

Mario Draghi. Ja en del dagar är man bara mer förtjust i Anglozionisterna, så är det ju.

God morgon