Vad skulle hända om Italien fick plötsligt en extra finansieringsbörda på mer än € 60 miljarder? Varje euroapologet - Eurotoman - skulle peka på Italiens primära överskott, men vad hjälper det när den totala skulden är på över 130 procent av BNP och stigande? Den räntebetalningen på denna gigantiska skuldbörda innebär att Italien måste hosta upp mer än € 75 miljarder per år bara för att räntekostnadsförsörja skulder som redan uppstått. Ett primärt överskott är ett värdelöst koncept i en situation liknande den Italien befinner sig i. Vi brukar kalla detta för skuldmättnad. Lägg till en annan blyg summa på € 60 miljarder till Italiens balansräkning och det kan mycket väl vara droppen som får bägaren att rinna över och knäcker ryggen på den italienska kamelen.