Naturligtvis så kan tingens ordning alltid bli mer enfaldig så länge som det finns människor kvar på jorden. Det är kanske tre eller fyra hundra företag som är ansvariga för åtminstone 25% av världshandeln.
De ledande tillverkningsföretagen kör sina löpande band på ungefär halv kapacitet. De kunde producera mycket, mycket mer av vad de säljer.
Men bara en tiondel av världens befolkning har möjlighet att köpa dessa produkter. Du kan bara skapa så många artificiella köpare. Utöver detta leder marknadssystemet oåterkalleligen nedåt.
Mega-företagen har potential att producera och sälja mer och mer; men konsumentbasen krymper.
Globalism, själva systemet som är fast beslutet att höja kraften i mega-företag, minskar antalet människor som kan konsumera vad företagen producerar.
Ormen har ätit sin svans under en tid nu. Det är så dumt att man häpnar. Världsbanken och IMF med rök och speglar kommer inte att göra så detta problem kommer att försvinna.
Inte heller är några drastiska avfolkningsprogram en lösning. Det skulle vara att ge sig på väg åt fel håll. Färre konsumenter. Det visar sig att Globalistagendan har ett bäst före datum. Bortom det, kommer systemet spricka upp i sömmarna.
Den normala lösningen på ett problem av den här storleken är alltså: tänk på kort sikt kryp ner under marken och göm hela dig själv och inte bara huvudet; för att undvika det oundvikliga; låtsas att allt bara är bra fast du sitter inlåst under marken; lämna ansvaret på nästa generation. Toppen!
Bakom varje Bilderberg, CFR och Trilateral konferens, är detta spöke som lurar i skuggorna.
De är inte precis oroliga för den eskalerande nivån på sin politiska kontroll över befolkningen. Det är ändå ekonomin som inte går ihop, oavsett hur många hål i skrovet som tillfälligt lyckas stoppa fingrarna i och draken Smaug förstod mycket väl hur kungadiamanten skulle korrumpera själen på de svagsinta.
Bidra genom att Swisha till 076-118 25 68, mottagare är Caroline Norberg.