Samhället nu är illusion av existentiell myndighet som omedvetet görs möjlig i kraft av vår egen rädsla. Det är en möjlighet att hämta kraft från de djupaste skrymslen vår varelse består av så länge som vi inte våga ifrågasätta oss själva. Meningen med livet är inte att bli upplyst, meningen med livet är att ärligt och uppriktigt alltid försöka bli mer upplyst – medveten. Det är själva frigörelsen av oss från bojorna från bojorna som skapar vårt eget mörker. Det är att möta och omvandla det enda mörker som verkligen existerar, nämligen vårt eget inom oss som vi samtidigt måste vara medvetna om och förhålla oss till och då måste vi både acceptera det och pågående utforska det. Det är alltså inte att ha ljuset tänt och att inte vara hemma.

Mörkret är faktiskt så smart; lika smart som vi är dumma skulle detta kunna uttryckas som. Mörkret använder vår egen insats, energi och livskraft mot oss för att främja sin agenda – mörkret vill alltid växa. Det utnyttjar vårt ego som en kanal för att tyst och ständigt påverka oss till val och handlingar som går emot vår logiska förmåga, egentliga fria vilja, sunda förnuft och intuition. Ju fler vi som är medvetna om konstitutionen av vårt mörker och dess intryck på oss, desto mer kan vi använda det i stället för tvärtom. Vi kan använda det i upplysande syfte för att vi vet hur problemet skall formuleras, för att kunna adresseras. Vi äger problemformuleringsinitiativet grundat på vår insikt i oss själva, det är där kriget kommer att gå av stapeln.