Den enda parallell till idag som jag kan tänka på med avseende på våra medier och tillståndet i landet är andra versionen av en fabel som jag som liten fick återberättad för mig, för länge sedan, av tant Greta Berggren och den handlade om ”Det utlovande landet Falukorvien”.

Landet Falukorvien var förresten en egentligen ganska trist plats.

Landet var faktiskt helt bestående av två grupper: ett krympande antal alltmer rika Svin och en stor växande flock bestående av alltmer fattiga Får. Oförklarligt nog, så var det ju faktiskt fåren själva som alltid valde Svinen till att härska över dem. Att Falukorvien blev en sådan trist och tråkig plats att leva på, det berodde helt och hållet på grunden och innebörden av dess gyllene regel, de utvaldas ordning (som lustigt nog var en av de första lagarna som skapas av Svinen):

”Alla landets uppoffringar kommer att skänkas till fåren och alla privilegier skall komma att uppbäras till förmån för Svinen”

Fåren var ju överens om att det hela kändes som en mycket rättvis fördelning och dessutom att det faktiskt var en sällsynt välformulerad och trevlig skrivning. Den hade liksom en slags spännande knorr på sig [Har jag nämnt att fåren inte var mycket för att tänka ur det enskilda perspektivet, utan var mera för att bräka i flock?]. Det var ju faktiskt så skrivet att det var lite synd om svinen

Men det stod ju faktiskt uttryckligen att det ena skulle fås till skänks och det andra måste uppbäras... Till saken hör att Fåren redan som små lamm hade fått en särskild tillsats i mjölken som gjorde dem lite irriterade, rädda och känslostyrda, särskilt när det var någonting som de inte riktigt förstod. Fårskocken hade därför till och med utvecklat en särskild kultur, som innebar att oförstående alltid var hänförligt till den individ som försökte förklara någonting för någon annan. Detta var den gällande ordningen. Det fanns till och med en särskild skola för att se till att fårens huvuden inte fylldes med andra tankar än de som höll dem kvar i hagen.

Emellertid så var de feta Svinens leenden inte så där helt naturliga i dessa dagar, detta eftersom Falukorvien hade ett mycket allvarligt problem, ett mycket mycket allvarligt problem, landet var djupt, djupt satt i skuld – i själva verket faktiskt hopplöst insolvent. Vad som dock var ännu lite värre egentligen, alltså ännu så väldigt mycket värre, det var att det fanns praktiskt taget inga verkliga ekonomiska intäkter som kom in i Svinkonventionens kassakistor. Fåren hade ingenting kvar att betala mer räntor eller skatt med, medan naturligtvis Svinen inte betalade någon skatt eller räntor alls (enligt uppdelningen mellan ”Offer” och ”privilegierade”).

Ett nödsituationsråd av Svin sammankallades för att diskutera krisen om att det numera bara blev mycket väsen för lite ull.

” Kamratsvin ”, började chefsöversvinet,” Vi kan inte fortsätta med saker på detta sätt längre. Vi är redan satta i skuld till angränsande länder i allmänhet men särskilt djupt till vår herre Farmare Banklund i synnerhet och vad ännu värre är, det är att den stora kassakistan är nästan tom. ” "Det ryktas från Farmarkonventet om införandet av både en andra och tredje julafton." Grymtanden av chock och fasa ekade bland svinen.

” Låt oss höja skatten på fåren ”, hånade ett av de fetare Svinen, det ekade i salen med många grymtningar för ett godkännande av detta eminenta och kulturellt så välkända och välmeriterade förslag.

” Det kommer inte att fungera ”, svarade Chefsöversvinet,” Vi har redan pressat fåren på ullen och de ser ju förresten alltmera ut som jakthundar. ”

” Vi kunde börja betala skatt själva …? ”föreslog ett av de yngre, tunnare Svinen, naivt. Vilda och råa skratt utbröt i hela rådet.

” Allvarligt talat ”, fortsatte Chefsöver svinet, samtidigt som han torkade bort några tårar av skratt ur ögonvrån,” Något måste göras. ”

” Vi får väl låna in en massa mer pengar ”, avslutade ett av dessa tänkarsvin, något som de flesta av de andra Svinen nickade instämmande för.

” Vi kan inte ”, kontrade Chefssvinet,” De andra länderna kan se att vi är insolventa, och ingen kommer att ge oss mer pengar till att betala för dessa räntor. ”

” Då får vi väl bara höja räntorna för att locka mer kapital ”, motiverade ännu ett Svin.

” Vi kan inte göra det heller ”, sade Chefssvinet, uppgivet,” Med dagens intäkter har vi inte ens råd att betala ränta på alla våra gamla skulder. I själva verket behöver vi hitta något sätt att sänka våra räntebetalningar – eller om inte så kommer vi snart att gå i konkurs under belastningen av våra gamla skulder och räntekostnadstillväxten”.

” Tänk om vi bara tryckte upp en stor, ny bunt av Kultingar – och använda alla dessa Kultingar till att ”köpa” våra obligationer, ”. föreslog ett annat Svin förhoppningsfullt [Dessa ”Kultingar” var den officiella, digitala drömbaserade valutaenheten för Svinen ] ” Då kan vi sätta marginalskatterna och räntorna kan bli negativa hur som helst som vi vill ha det, eftersom vi då skulle ”sälja” kultingarna till oss själva. ” Vi expanderar helt enkelt Svinstians balansräkning med kultingarna som tillgångar.

”Det fungerar fortfarande inte”, förklarade Chefssvinet. ”Om de andra nationerna såg oss skriva ut dess triljoner av kultingar – och späda ut valutan – så skulle de snabbt börja dumpa biljoner i Kulting-denominerade obligationer som de redan innehar. Kultingarna skulle snabbt bli värdelösa ” När förtroendet för dem skulle haverera.

”Jag har en plan ”hävdade ett Svin med särskilt lömskt och listigt utseende, den berömde Nobelgrisen. ”Vi berättar helt enkelt inte för de andra nationerna att vi skriver ut fler Kultingar för att köpa våra egna obligationer – med andra ord vi förfalskar vår egen valuta. Och på så sätt att de inte kan se vad vi gör, vi kommer först att ändra förfarandet på våra obligationsauktioner, att göra dem helt dolda – så att ingen kan se vem som köper vilka obligationer. På så sätt kan vi inte bara säga att det är ‘utländska köpare för alla Obligationerna, utan vi kan också ställa in räntorna till de fantasibelopp vi vill. ”

” Inte ens Får är dumma nog att falla för en list som är så klumpig! ”hånade Chefssvinet.

” Åh, jag tror att jag har precis rätt Svin för jobbet ”, flinade i smyg det elakaste Svinet. En kakofoni av särskilt onda skratt började byggas upp i rådet …

Riksgäldsvinet stegade upp till statsobligations Auktionens Podium. Han var ett särskilt imponerande utseende Svin, klädd i en spetsig trollkarlshatt och bar på ett glittrande trollspö. Han såg stint rakt in i ögonen på de mest meningslöst stirrande fåren som satt som monterade framför honom.

” Se upp grymtade han myndigt, när jag utför stora bedrifter av ren magi!” Detta förkunnade Riksgäldsvinet och gestikulerade samtidigt dramatiskt med sin trollstav. Observera den stora högen på min vänstra sida, det är en stor bunt Kulting Obligationer staplade ovanpå varandra – ja, det är den största bunten med Kulting Obligationer i historien.”

Ett sorl av nervositet och chock hördes bland fåren i publiken, en sådan omåttlig "rikedom" hade de arma fåren aldrig tidigare skådat. Bara de mer välutbildade fåren hade lärt sig att skulder var tillgångar istället för skulder, för de flesta fåren var det dock bara en hög med papper, så de sorlade bara för att alla andra får gjorde så.

” Nu skall ni blänga i förundran när jag gör så att hela denna stapel av Kulting obligationer försvinner … och detta till de högsta priserna i historien! ”dundrade Riksgäldsvinet, här i Falukorvien har vi ordning på våra statsfinanser. Och fåren i publiken flämtade andäktigt i ren och pur förundran.

Lamporna slogs sedan plötsligt av, och Auktionskammaren försattes i mörker i tio minuter. Dämpade ljud hördes, ungefär som en tryckpress som drivs med maximal hastighet. Lamporna tändes sedan igen.

”…och vips! ” förklarade Riksgäldsvinet triumferande,” Kulting Obligationerna har försvunnit. ”Han pekade på en bordsskiva som nu var tom på alla papper.

Fåren exploderat som av naturen i applåder, och finansieringen problemet för Falukorvien var löst och man kunde expandera Stians balansräkning igen. Och Svinen levde sedan lyckligt alla sina dagar.

Självklart så skulle ju landet Falukorvien aldrig skulle kunna existera i verkligheten, eftersom det aldrig skulle kunna finnas en befolkning som är så dum som fåren i fabeln. Eller en befolkning så dum att den lät bankerna skapa det betalningsmedel som enskilt kontrollerade krediter, som alltså samhället behöver för sin arbetsdelning, till en kostnad av ränta med egen vinstmaximering som syfte - eftersom den ackumulerade räntekostnadstillväxten ovillkorligen kommer att haverera samhället när den organiska tillväxten inte längre kan försörja den ackumulerade räntekostnaden likviditetsmässigt.

Det är bara att hålla i sig själv och sin emotionella självförståelse - medvetande, varje gång du hör orden ” högsta priserna på aktier, lägsta räntan i historien” och ”avsedda volymer” användas i samma sammanhang, exempelvis med avseende på en statsobligationsauktion. Ja, då är uppenbarligen statsobligationsauktioner inte något annat än ett machiavelliska system för att förfalska valuta med syfte att gynna de enskilda bankerna.