Europeiska unionen är upptagen med att åstadkomma något verkligt extraordinärt:

Det har snabbt blivit ett så spektakulärt misslyckande att människor inte ens känner igen det hela som ett misslyckande. Folk har ingen aning, de tycker bara: det kan omöjligen vara sant, och de fortsätter med sina ombestyr för en ytterligare dag i livspusslet eller ekorrhjulet som de kallar för verkligheten. De borde tänka om.

Eftersom den magnifika europeiska underlåtenheten enär blir skyldig till att leda till konsekvenserna till att bli verkliga snart, så de kommer att vara förödande. Förbundet som var tänkt att sätta stopp för alla kamper över kontinenten, är på väg att bli försäkringen som sätter igång en rad strider. Kalergis var en clown, varken mer eller mindre.

Till dess är öst, vilket är EU som inblandade i ett hjärndött försök till ytterligare expansion - det har bara en idé, när det gäller storlek: större är alltid bättre[om än med viss naturlig monetärmekanisk fullkomligt stupid nödvändighet] - ett försök som har visat sig vara en sådan katastrof och en som leder till att att rulla som vågor dit som det lutar fram i Bryssels korridorer oavsett vad som händer för övrigt.

Europa har gått med i USA och Nato på ett mycket entusiastiskt sätt för att skapa en inte bara misslyckad stat, utan en veritabel imitation av valutafinansiellt Hiroshima, i Ukraina, till höger om sina egna gränser. Konsekvenserna av detta kommer att förfölja EU (eller om det inte varar, vilket är mycket troligt, dess tidigare medlemmar) inte bara i veckor eller månader eller år, men under många decennier. Det är dags att vakna upp nu.Spektaklet havererar just nu inte sen och inte då.

Den omsorgsfullt återskapade relationen med Ryssland, vilken tog 25 år att bygga upp, förstördes snabbt på knappt över ett år, något som Angela Merkel förtjänar så mycket skuld till som det kan henne väl bekomma, så kan det mycket väl hamna som hennes viktigaste politiska arv. Vladimir Putin och Ryssland som nation, kommer inte med lätthet att glömma förnedringen som väst har kastat på dem, anklagelserna, dessa insinuationer, försöken att dra in dem i ett krig de aldrig ville ha och där de ser ingen som helst fördel för någon part inblandad .

Att de amerikanska krigshetsarna skulle försöka inrätta detta spektakel, är något som Moskva har länge känt till och förväntat sig; att Merkel skulle stå sida vid sida med Anglozionistiska artister som John McCain och Victoria Nuland ses som en djupt kränkande insats om inte det vore för det ultimata sveket mellan grannar och vänner. Ryssland kommer inom kort att presentera Tyskland för räkningen, när det känns rätt , och i tiden är detta mycket snart. Självklart kommer alla andra EU-länder som har betett som lydiga byfånar och som har betett sig som vansinniga, upptäcka att de har under det senaste året skapat den situation som de nu har att se fram emot,det är densamma faktura som kommer att vara obestridlig, eller en som är ännu värre.

För att vara säker, den här veckan har vi sett de första proteströsterna från Tyskland rörande Natos innehållslösa försök att dra in Ryssland på slagfälten i Ukraina. Men dessa röster kommer åratal för sent . De kan inte ångra sig - reparera - den skada som redan är skedd. De kan använda amerikanska vapen för att skydda Kiev - och även det är ett pinsamt stort kanske - men de kan inte få tillbaka vare sig livet för offren, eller den ukrainska ekonomin eller förtroendet för vad som har förlorats mellan öst och väst.

I söder står EU inför kanske dess mest skamliga -eller borde det vara "skamlösa"? - Problem, eftersom man inte göra något åt saken: vilket är det grundläggande problemet - effekterna av, de tusentals migranter som försöker ta sig över Medelhavet för att komma till Europa, de kommer alldeles för ofta förgås i processen.

Som alltid, på det Anglozionisitiska altaret offras det utan vidare eftertanke.