Detta parallella förkastande av vinst-krossande lösningar och innovationer / insyn av särintressen är ingen slump:

innovation och öppenhet är hjärtat till verkliga lösningar. Det är att INTE till givna förutsättningar upprepa ett beteende med förväntningar om olika utfall. Så enskilda vinstmaximeringsintressen är i själva verket inte för innovationer och öppenhet, de är för det diametralt omvända, de är för begränsningar och för att hålla saker i det dolda för att motverka utvecklingen.

Det är därför inte alls förvånande att Status - Quoisterna istället efterlängtar pseudolösningar, eftersom verkliga lösningar i linje med det uppgivna syftet nödvändigtvis stör ut korrupta, sklerotiska, slösaktiga, ineffektiva, bedrägerityngda och kumpanparadisiska särintressen. "Snabbare, bättre och billigare" leder inte till större byråkratier av gör-ingenting papperslangare eller multiplikatorkumpanparasiter. Varför kan inte en ekonomi fungera med enbart revisorer, frisörer och jurister? Snarare är det faktiskt så att "snabbare, bättre och billigare" förstör den friktion som håller samman kartellbildande särintressen, det motverkar socioekonomisk ligabildning.

Det finns inget annat sätt att bli "snabbare, bättre, billigare" än att förstöra kostnaderna - den möjliga nyttomaximeringen - för den nuvarande ordningen, även om dessa intressen numera befinner sig i en monetärmekanisk utvecklingsfas som liknar limbo, där de med viss given - ovillkorlig - automatik nu kommer att förstöra sig själva genom att hålla fast vid sitt invanda etablerade beteende.

Medan denna inverkan från teknisk innovation är allmänt uppskattad (och fruktad av både despoter och särintressen), är det ändå mindre väl allmänt förstått att detta är den avgörande betydelsen för kvalitet och distribution av öppenhet och innovation. Så teknik löser öppenheten och här är vi nu när informationsflödesriktningen har förändrats och vi kan kommunicera bättre med varandra utan lik mycket - interferens - störningar - styrning.

Jag brukar säga så här - betänk hur människor skulle känna sig ställda inför det faktum att alla andra hade full tillgång till insyn över hela deras ekonomi inklusive alla betalningsflöden, ungefär så pigga är människor egentligen på att vara altruistiska och så viktigt är det med de yttre betingelserna för att fylla den inre tomhet som de upplever.