Den kollektiva materialism som utgör den polariseringsskapande boxens väggar där karaktärsmord och fokusförskjutning verkar ledande som retoriska principer har utvecklats så långt att det nu närmast är en ren fråga om religion.

Så jag tar denna igen - hur svårt det skall vara att begripa att religion inte existerar utan människor och att religion därför ovillkorligen bara är ett mänskligt beteende.
Det är faktiskt närmast häpnadsväckande att någonting så uppenbart kan vara så svårt att inse för så många. Det finns bara människor och det finns bara beteenden och ingen människa är värd 1,32 eller 0,84, alla människor har samma - lika - värde. Gissa vilket tal...

Ingen människa kan förstå någon annan människa bättre än sig själv, det är hyfsat enkelt att fatta också, så för att kunna förstå någon annan bättre så måste man främst utveckla sin egen förmåga att förstå sig själv, det är helt givet också.

För att förstå sig själv bättre så måste man kunna förstå sina egna känslors betingande grunder, alltså utveckla sin emotionella självförståelse.
Man skulle ju kunna tro att religionsfrihet egentligen innebar rätten till frihet från religiösa tankemässiga begränsningar....

En känsla av isolering efter det inledande uppvaknandet är naturligt. Allt förefaller främmande för vad vi har fått lära oss, vilket för med sig konsekvenser vilka kan vara häpnadsväckande och som får hjärtat att brista. Men vi är mycket mycket anslutna i detta och vi delar en djup gemensam upplevelse. Att veta att vi inte är ensamma är mycket viktigt att hålla i minnet.

Att slå sig igenom skogar av nejsägande vänner och nära och kära, känns till och från som att agera som i en puppa, ungefär som den kokong som finns i metamorfosen för en fjäril som måste kämpa för att komma loss. Men som vi vet, är detta precis vad som driver blodet till vingarna på den omfödelse och skapelse som snart kommer att bära den nyväckta vackrare själen till underbara högre höjder och vyer. Det är smärtan som utgör myllan för utvecklingen.

Det blir därför också ganska snart som vore det en medfödd medvetenhet om den nuvarande giftiga sociala och fysiska värld vi upplever och behovet av en medveten reaktion. Det finns ingen möjlig väg tillbaka till omedvetenhet. Vi måste gå framåt i vår egen utveckling som människor vägen till att bättre förstå oss själva, för att bättre kunna förstå andra.

God morgon