Midvinternattens köld är hård, stjärnorna gnistra och glimma, bedräglig är Dragis ömma vård, som alltid om bankerna stimma.

Ja, vi har sett det förut och vi kommer att få se det igen, så vi är inte förvånade, inte det allra minsta faktiskt. Ja, möjligen då i så fall över att de fortfarande orkar försöka upprätthålla skenet av funktionen i ett så närmast fullkomligt uppenbart dysfunktionellt system till grund för den långsiktiga hållbarheten för arbetsdelning - att inte alla skall göra alla saker själva - alltså vad som i grunden innebär handel med varor och tjänster.

Problemet kommer när syftet med handel inte främst blir försörjning utan istället övergår till kollektivt orienterad materialism, eller enklare uttryckt att alla ägnar sig åt enskild nyttomaximering, för att kunna köpa mer prylar.

Detta är givetvis en för systemet helt naturlig och inbyggd mekanisk funktion eftersom systemet i sig självt kräver en ökad organisk ekonomisk konsumtion för att tillgodose de krav som skapas av det faktum att vi har ett enskilt kontrollerat kreditbaserat system för handel med varor och tjänster.

Vi när därför mellan varven en stilla undran om hur det egentligen skulle se ut om jorden var, låt säga tusen gånger mer rik resurser? Skulle alla äta ihjäl sig då eller vad skulle egentligen hända? Skulle alla bara åka runt i lyxbilar och vara lyckliga och glada över att alla andra också kunde åka runt i lyxbilar, eller vad skulle hända egentligen?

Vi vet att om en människa vara ensam kvar på jorden och alltså förfoga över alla jordens tillgångar, så skulle denna människa förmodligen inte sitta i en svit på det mest lyxiga hotellet i Abu Dabi och tycka att tillvaron var jättebra, förmodligen inte faktiskt! Så lite märkligt nog så ägnar vi ändå större delen av vår vakna tid till att just medverka till att leda utvecklingen i den riktning som har detta som sin slutliga konsekvens, hur dumt som detta än kan låta.

För de allra flesta människor tror vad de vill tro. Fakta och bevis som beskriver verkligheten har nu mycket lite att göra med detta. Folk tror på vad som tjänar deras förhoppningar och egenintressen bäst, eller alltså vad som de uppfattar som sina intressen (ofta felaktigt) och vad som därför validerar deras kognitivt formaterade känslomässiga engagemang. Ett fåtal människor kan tänka självständigt i någon omfattning värd namnet för att bryta mönstret i sitt beteende, men deras röster är oftast drunknande i det mediala dånet.

Svenska institutioner är så korrupta att inget ledarskap kan stiga från de politiska partierna, media, företag eller universitet. Eftersom förhindrandet av detta utgör själva syftet, det är ju rent faktiskt vad som har institutionaliserats, eftersom antingen har systemet i sig själv enskilt nyttomaximeringssyfte, eller så är det ju altruistiskt. Vilket som gäller får ses som tämligen uppenbart. Vi är därför på en mångfacetterad kurs mot förstörelse av vad som vi kallar för "samhället", alltså som vi känner till detta och lika bra är ju det eftersom det i grund och botten inte alls är ett samhälle som fundamentalt syftande struktur. Så det kommande ledarskapet måste därför springa ur icke-traditionella källor och det måste vara i alla lägen öppet och transparent. Kanske de som kan tänka självständigt kan producera det nödvändiga ledarskapet? Det återstår att se, men vi hyser goda förhoppningar att den förändrade asymmetrin i informationstilldelning kommer att räcka. eller rättare sagt det kan vi vara helt säkra på, frågan är bara formerna under förändringen

Ekonomer, politiker och de finansiella medierna har som bekant bredvilligt åtagit sig att bibehålla status quo. Det finns ingen tillstymmelse till självständigt tänkande i detta. Rösterna för att bibehålla denna rådande matrix som vi lever i, är långt fler och mer högljudda än våra och andra röster som strävar efter att bryta människor fria från det falska medvetande som förblindar dem från att se sin verklighet. Den ”fria marknadens” ekonomer låtsas fortfarande, om än alltmer tvekande, att de finansiella marknaderna är effektiva och kan regleras så att systemets grundläggande mekanik får annorlunda effekter, som att försöka mjölka en moped med andra, det går sådär helt enkelt det bli ingen ko, oavsett hur starka bromsar man sätter på den. De finansiella marknaderna är dessutom alltså även dessa till sin grundläggande mekaniska funktion manipulerade för att tjäna smala privata intressen på bekostnad av samhället.

Världen kommer snart att vakna upp till det faktum att alla är panka och inte kan samla ihop någonting alls från denna konkurs, eftersom alla är skyldiga obegränsade mängder av obestånd.