De som gillar pengar för mycket borde ju uppenbarligen sparkas ut ur politiken, det få ju ses som hyfsat givet. Gamle György sorterar in i den indelning som definitivt inte borde ha med politiken att göra, han uppvisar en alldeles för dålig emotionell självförståelse.

Varför utgör rika människor dåliga representanter för fattiga människor: Jo de tenderar att se världen genom sina egna perspektiv, vilket är perspektivet på pengar. Även vid arbete med goda - sam alltså inte är möjliga som enskild nyttomaximering - avsikter, så gäller perspektivet av de som redan har mest av världen, av livet, av sina beslut, påverkade av materiell rikedom. Om vi lever i en värld där de flesta är tänkt att styra för det allmännas bästa, så måste vi försöka att rota vårt perspektiv på utvecklingen av majoriteten, inte minoriteten.