Leonardo da Vinci uttryckte en gång att ingenting stärker makten mer än tystnad.

Så är det naturligtvis, men de vilseledande politiska kulissernas stank av vitriol blir därför också allt starkare för att dölja att den politiska polariseringen bara är en ren schimär utan vidare betydelse för någonting annat än upprätthållandet av ett motiv till den politiska teaterns existens, i ljuset av verkligheten för det allmänna medvetandets tillväxt.

Det har ändå varit ganska lugnt på senare dagar ur perspektivet av större evenemang trots - eller snarare ur perspektivet av - allt skrikigt klichéartat medialt buller och typiska sensationstörstande skådespelarinsatser av globala och nationella politiska galjonsfigurer och deras medskyldiga medier. Visst, det finns tragiska skärmytslingar över hela världen, men ekonomierna fortsätter att tumlar neråt i djupen, och hur brådskande som många än upplever att vår pågående situationen är, så finns den tydligen upphängd i något slags konstigt väntläge.

Detta är nu helt klart inte en tid att låta vårt medvetande passiviseras av distraktioner eller förledning.

Om vi tänker tillbaka ett decennium, så fanns där tidigare inga egentliga förvarningar till den stora dimensionen, alltså av vad som var på väg att komma ut på världsscenen. Det kom då en gnista av plötslig förändring i det allmänna medvetandet och den efterföljande omstrukturering av samhället inom det känslomässigt laddade stämningen var utan motstycke.

Visst, början av världskrigen och de false flag händelser som användes för att motivera krigen och avgjort USA: s deltagande genom historien, såsom förlisningen av Maine, Lusitania och sedan den ökända Pearl Harbor teaterns anställning, det var traumatik för sin tid, absolut, men det var också just vad dessa var skapade till för någonting som syfte. Ingenting annat.

Men skulle verkligen så medialt pompösa eller närmast grandiosa paradnummer fungera i dagens informationsklimat, utan att istället skapa större skada för regissörerna än den möjliga nyttan? Nej givetvis inte, det har verkligen skett en avgörande förändring, vi är förändringen.

Men nu i denna moderna tid av omedelbar kommunikation och alltmer instabil medial dominans, så upplever vi därför också dessa händelser som att de var exponentiellt mer drastiska, ja närmast chansartade för att faktiskt inte säga orimliga, ur ett informationsrörlighetsperspektiv.

Vi får med tiden och informationsrörlighetsutvecklingen allt svårare att tro på att någonting "då" kunde hända, eftersom det inte förefaller möjligt att genomföra senare i ett annat informationsklimat, Vi använder gärna vårt nutida informationsrörlighetsperspektiv när vi betraktar vår historia.

Eftersom det muslimska terrorismtemat verkar ha sällsynt ont om ånga till de flygande mattornas anfall på västvärlden, särskilt nu när det är för en närmast oräknelig gång i ordningen, står fullt klart att väst, efter förra gången och alla andra gånger, har regisserat och finansierat samma element när de från början har tränats för att underblåsa de eftersträvade krigen.

Så har nu i alla fall och hur som helst pilsnerfilmsregissörerna bestämt sig för att återgå och hålla sig till gamla kända vinnande koncept i polariseringskulissbranschen, Terrorn på Elm Street 2014, återuppståndelsen av den Ryska Demonen, den med globala maktambitioner.

Något som jag hatade, när jag som tonåring tvingades segla med familjen och stod till rors, var uttrycket "steady as she goes Mr Bush" - ur Hornblower.

Jag kan ju idag lite ironiskt flina åt att han hette just Bush och att det nu gäller att hålla kursen.

Så gör ditt bästa för att hålla kursen "stadigt dit hon går" när vi nu alla går igenom denna nästa fas. En stor regisserad händelse syns vid horisonten i någon form. Det är deras "trumfkort", som har fungerat så bra tidigare. De skryter även öppet om detta faktum. Som David Rockefeller fullkomligt moraliskt vanhedrande uppgav år för att antal år sedan, "Allt vi behöver är den rätta stora krisen och nationerna kommer att acceptera den nya världsordningen."

De kan inte kontrollera oss alla, särskilt inte de som vaknat och som växer i styrka och antal. De är medvetna om detta, och det är därför de har blivit "något" slarviga i sitt utförande av sina planer för sent, de är med i matchen men ändå inte. Tiden har kommit i kapp dem och gått ifrån dem i verklighetens ljus för det allmänna medvetandets utveckling. De vet dock att tiden är knapp, vilket, som sagt, kan vara därför de nu flyttade mer rakt mot Ryssland - konfrontationen, men de är fortfarande med i spelet i det allmännas uppfattning. Och de kommer att försöka skademinimera eller ägna sig åt meningslöst gnölande hot om hämnd.

Var uppmärksam och beredd - fysiskt, mentalt och andligt. Och gör ditt bästa för att hjälpa till att förbereda människor omkring dig, och inspirera andra ännu mer för att förbereda sig.