Han hette en gång Hjalmar Schacht och det var om honom och hans herre Lord Montague Norman Ring (Collet) CBoE (Bank of England 1920-1944) som sagan skrevs

En saga om det mänskliga själslivet och dess ofullkomlighet, som belyser hur insikter om hur tingens värde skapar konflikter individer emellan, detta i form av uttryckta habegär, vilket alltså beskrivs i detta som en metafor i form av en saga baserad på den tragiska verkligheten för tiden.

År 1931, så hette alltså den virtuelle diktatorn av finansvärlden, Montague Normand Ring (eg. hette han Collet, som är en sorts Ring därav namnet, som var Bank of Englands chef 1920-1944)

One Ring of banks to rule them all, one Ring of banks to find them.

One Ring of banks to bring them all, and in the darkness bind them.

Detta är den för många så välbekanta versraden som beskriver hur den symboliska Ringen har sin strukturella maktbas uppbyggd, den är alltså inte av en slump densamma som den som J.R.R. Tolkien beskriver i trilogin Sagan om Ringen. Dessa ringar inom ringar inom ringen, är initialt det system av ringar som kolonialväldes skapare som Cecil Rhodes kallade för rundabordkonferenser och som så förtjänstfullt har beskrivits av Professor Carroll Quigley i exempelvis verket Tragedy&Hope, vi känner nu också till dessa under-Ringar Inom BIS och IMF som exempelvis Bilderberggruppen, G20, Trilaterala förbundet och de utrikespolitiska instituten, detta är nog därför inte heller enbart någon av slumpen tillkommen tanke hos Tolkien som, förutom att skriva sagor och vara professor i fornnordiska språk vid Oxford, dessutom var en mycket engagerad debattör avseende de finanspolitiska systemen och dess samtida förlopp och tillkomst för tiden.

Denna saga beskriver alltså metaforiskt banksystemet med IMF (International monetary found) och BIS (Bank of international settlements), med nationella centralbankerna som mellanled, och de regionala bankerna som yttersta verkställande enhet gentemot befolkningen. Rings within Rings within Ring

De mörka ryttarna, de slemma typer som utan känslor gör allt för Ringens makt(pengarnas makt), IMF (Lagarde) som verkställande åt Sauron (BIS), har nu alltså ridit ut för att vidmakthålla ringen av skuld genom olika finansiella nöd åtgärder för att genom dessa kunna hålla världen kvar i sin skuldsättning, eller omskrivet till att det privatkontrollerade banksystemet skall kunna behålla sina skuldtillgodohavanden mot det allmänna och menigheten och givetvis gärna lite till...

Den verkliga nutida gruppen som utgör dessa sagans mörka ryttare som även i huvudsak är någonting som givetvis lämpligt nog försetts med ett så totalt missvisande namn som Coalition for Business Finance Reform, som grundades av alltså exakt desamma internationella storbanker – Goldman Sachs, J.P. Morgan Chase, Barclays, Morgan Stanley, Credit Suisse, Deutsche Bank och Citigroup – i ett som det nu inom kort skall komma att visa sig uppenbart infamt försök att göra så att den finansiella derivatmarknaden, likt Frankenstein (en annan metafor i saken), skall kunna resa sig ur graven och ännu en gång fortsätta att dominera världen. Att detta är Q1 listan rakt av, alltså jordens mest betydelsefulla banker, kanske därför inte heller det skall som något utslag av tillfälligheter, bara för att inte sambanden anförs öppet.

Norman Rings protegé hette alltså Hjalmar Schacht och han var den tekniske konstruktören bakom systemet och dess tillkomst, han kallades redan dåförtiden för den finansielle häxmästaren i världen, i Sagan om Ringen så heter denne trevlige typ Häxmästaren från Angmar och idag så heter han alltså uppenbarligen Anders Borg.

Skuldmättnadspunkten är emellertid passerad, så överskuldsättning botas inte lämpligen med mera skulder när skuldbördan ändå växer av sig själv, eftersom räntekostnadstillväxten ökar snabbare än den produktiva tillväxten. Detta gäller för Grexit såväl som för Spexit, alltså att Eurodenominerade statsobligationer havererar.

I synnerhet därför så vill de nu därför skydda den vildaste formen av spekulation, alltså det som de egentligen upplever som mest systemiskt hotande vilket för övrigt torde vara det mest galna finansiella påfund som någonsin existerat, over-the-counter-derivat- och kreditderivatmarknader för CDS. Havererar statsobligationerna i botten på den finansiella näringskedjan, så löser detta ut en lavin av finansiella åtaganden som kommer att dränka det finansiella systemet i obetalbara skulder.

Detta innebär att dessa centralbanker utgör lymforna i blodomloppet till hjärtat av det nätverk av centralbanker som dominerar det globala finanssystemet, alltså banker som Bank of England, Europeiska Centralbanken och Federal Reserve, IMF och BIS, vilka i grund och botten idag alltså är desamma institutioner som verkar under statliga myndigheters flagg, men vilka i själva verket uteslutande främst agerar i sitt eget oligarkiska finansiella nyttointresse. Dessa banker gör nu allt som står i deras makt för att rädda sin finansiella herrars rätt att plundra jordens människor och nationer.

”There should only be one source of money; one fountainhead from which flows the nation’s blood to vitalize commerce and industry, ensure economic equity and justice and safeguard the welfare of the people. . . . In other words, it has always been and still is our contention that the prerogative of creating and issuing the money of the nation should be restored to the state.” ( [Tolkien, writing in "Candour" magazine] August 3/10, 1956, page 48)

Dessa mörka ryttare kommer nu som syntes i fallet med Grekland och Spanien, att dammsuga den internationella kreditmarknaden i sin jakt på nya skuldsättningar som kan hålla liv i detta skuldsättningsspel istället för att haverera de tidigare bildade skulderna som har blivit för dyra, detta genom att politiskt verka för ett ökat statligt stödjande för banker i sin oundvikliga ritt mot sin egen ovillkorliga undergång, denna undergång är lika säkerställd som att det inte går att låna sig ur en skuldkris.

Att därför banksystemet kommer att gå under, beror på ursprungligen på det mycket enkla förhållandet att biologiska människor vill leva, detta kan de göra utan organisatoriska banker medan inga organisatoriska banker kan finnas utan människor.

Centralbankerna utgör alltså inte någon lösning på krisen. I själva verket tvärtom, de ÄR problemet: De bidrar ovillkorligt och direkt till en koncentration och en centralisering av den finansiella förmögenheten inom den ekonomiska ram som de verkar, vilket i sin tur är lika ovillkorligt som att det undergräver den reala ekonomin och dess funktioner totalt till slut så länge som den enskilt nyttomaximerande skulden är bärare av värdet på valutan och privata aktörer tillåts att bilda valuta genom att sätta människor och nationer i skuld.

http://www.youtube.com/watch?v=YauM5dHLn1s&feature=player_embedded