En särskilt irriterande fråga som jag återkommande ofta ser och som jag nästan har kommit att hata är: "Hur ska jag investera mina pengar för att de ska överleva ett ekonomiskt, politiskt och kommersiellt sammanbrott?" Det korta svaret är: " pengarna kommer inte att överleva alls, inte dina, inte någon annans, de kommer att kollapsa"

Men det svaret är nog inte särskilt ofta någonting godtagbart, detta eftersom i det fall som detta skulle godtas, så skulle detta kräva en mycket svår förlust av mänsklig tro – nämligen tron på pengar, vilket vore en djup Ragnarök för en civilisation baserad på dyrkan av pengar.

Människor som inte vet tillräckligt vill gärna fortsätta att tro på alla möjliga saker: att de kan äga mark (dvs. aktier i jorden), eller att de kan göra gott genom filantropiska insatser och välgörenhet, eller att världen som de har vuxit upp och levt sina liv i, kan komprimera förutsättningarna för alla runt omkring dem, men att om de bara är informerade och förberedda, så kan de överleva med alla sina medelklasstillgångar intakta. Jag har hört att det finns bra pengar att tjäna på att berätta just sådana saker för dem.

De som bryr på riktigt, som mina goda vänner Fridebäck, Frändén och Lugmair ser lätt att det dyker upp gott om bevis varje dag, för att värdet på varje typ av finansiell tillgång, inte bara Fiat valuta eller skuldinstrument, helt saknar stöd i någon värdegrund. Dess värden som finns härrör från de varor och tjänster som tillhandahålls av en fungerande global industriell ekonomi, som nu snabbt dräneras på varje typ av resurs som den kräver för sin funktion, inte bara fossila bränslen, men också metaller, sällsynta element i jorden, fosfat, bevattning och åkermark.

Samtidigt som industriell verksamhet krymper, så kommer arbetstagarnas produktivitet minska exponentiellt. Många pekar på ädelmetaller som det ultimata sättet att lagra värde, men utan industriell utrustning så kan individen bara producera cirka 100 watt energi - en glödlampas drift - och individen kommer inte att kunna dansa snabbare oavsett hur många guld eller silvermynt du kastar på honom.

Detta slutliga resultat är konsekvensen av långsiktiga fysiska tendenser: fysikaliska processer som rört sig vid förutbestämda priser och i endast en given nyttoriktning. Gissa vilken jag då menar ?

Det är inte möjligt att obränna olja eller kol, eller att obryta upp guld eller silver. Men ändå så pekar kortsiktiga politiska och ekonomiska trender åt ett helt annat håll, nämligen att den globala industrikonjunkturen ändå inte byter fot. Du förstår, en fot, den vi nu står på, har redan sjunkit ner i skiten och den sitter nu fast, det är den som vi står på: men nivån på den industriella verksamhet som nu kan upprätthållas, är redan idag otillräcklig för att ge någonstans i ens närheten av full sysselsättning och en rimlig livskvalitet för många människor, lösningen blir nu därför att BERÖVA de många sin röst, att konfiskera deras besparingar, att avbryta sina pensionsavgångar, att koncentrera alla kvarvarande tillgångar i så få händer som möjligt för att skapa en ekonomisk och finansiell miljö där de lyckliga och skrupelfria få kan fortsätta att leva bekvämt, och vänta ut tiden tills det är dags att ställa sig på den andra foten och därmed sätta sig helt fast utan handlingsfrihet, antar jag. Vilket kommer att hända när den industriella ekonomin blir tillräckligt störd av sociala och politiska omvälvningar så att alltså även denna andra fot satts ner och fastnar .

En motreaktion till dessa trender kan flyktigt urskiljas: många, ja några som jag i alla fall, människor vill på något sätt hitta en flykt undan från det här systemet, men samtidigt är de fortfarande fast vid sina pengar. Detta kan låta som en motsägelse i sig - "flyr de undan systemet med pengar medan de klamrar sig fast vid pengarna i systemet" - men detta verkar faktiskt ändå gå förlorat för många människor. Merparten av denna motreaktion är därför fokuserad på panikartad flykt till ädla metaller (guld och silver). Denna tankegång börjar där en smart marknad spelar sitt spel: ädla metaller har varit och fortsätter att vara en spektakulär investering, och inte minst ett bra sätt att undvika att bli komplett rånad genom att tryckpressarna i Tumba bruk som nu löper amok, ivrigt påhejade av Åsa Nisse och finansdepartementet. Men till slut så upphör även detta ontologiska självbedrägeri - som innebär att guld och silver är "riktiga" pengar, i stället för papper i form av Fiat valuta som är "falska" pengar.

Men mina damer och herrar, det spelar ingen som helst roll om det är blankt eller inte, allt som är verkligt eller som är falskt är er värdesättning. Vissa människor går givetvis rakt över kanten och beslutar raskt att ta lagen i egna händer och viftar med en hundörad och luggsliten kopia av den statliga konstitutionen, rusar sedan iväg för att mynta sina egna "mynt av riket", utan att inse att riket inte är deras.

Om riket som valutaregion är finansiellt stabilt, så kommer det då bara ändra på reglerna, för att göra ett sådant utspel olönsamt. Om riket däremot är ekonomiskt krisdrabbat och finansiellt instabilt och balanserar på gränsen till kollaps, så kommer detta att skapa panik, att få ledningen att börja skrika "Finansiell Terrorism!" vid minsta provokation, och resultatet blir långsiktiga politiska fängelsedomar för ontologiskt vilseledda:

Men låt oss därför räkna detta till våra statliga välsignelser. Och låt oss göra en sak klar: i Sverige, enligt lag alltså, är det "inte är tillåtet enligt lag, att skapa några mynt alls, inte några mynt av guld eller silver eller annan metall, eller legeringar av metaller, avsedda att användas som nuvarande pengar, oavsett likheten med mynt i Sverige eller i utlandet, eller av den ursprungliga designen... " vederbörande som kan lagföras för slik verksamhet står inför böter eller fängelse. Det är lustigt nog samma sak i alla andra länder: Uttrycket "myntning" innebär att det är riket och kungamakten som styr skapandet av alla mynt och dess cirkulation. Du kan vifta konstitutionella handlingar bäst du vill runt, eller så kan du smälla flugor med dessa, eller så kan du använda dem som tändmedel: resultatet blir exakt detsamma så länge kungahuset sitter kvar. Myntning är en konstitutionellt skyddat rättighet som kungahuset äger.

Du kan inte skapa ditt eget globala penningsystem, och du kan inte ändra på hur det globala systemet fungerar med pengar, antingen så är du en del av detta, eller så är du ute i kylan. Fast man kan ju säga att den mentala permafrosten nog måste anses vara mera påtaglig inom systemet än utanför. De flesta av oss saknar dock förmågan att direkt kapa alla band med den finansiella världen, men som med så många andra saker i tillvaron löser detta sig självt med insikterna, och då är rätt inställning till stor hjälp.

I detta syfte vill jag släppa en biblisk bomb på dig. (Jag gör detta som någon som är närmast helt befriad från alla religiösa känslor eller åthävor, jag finner bara att Bibeln kan vara en intressant bok och ett nyttigt arbete ibland världens litteratur, fylld med mycket intressanta kärnfulla kommentarer att citera. Ty en budbärare av ett gammalt budskap buret av kända bärare har tyvärr ännu så länge mera värde än den nyvorna tankens budskaps innehåll)

Här ett alldeles särskilt trevligt citat från saligprisningarna: "Saliga äro de fattiga i anden. " Aldrig så har väl en sannare fras skrivits i falskare syfte. Många av de nyare självutnämnda eller så kallade "kristna" har försökt att förvränga detta till att det inte alls innebär att beröva dig alla ägodelar, och att "fattiga i anden" är en speciell, strikt andlig slags fattigdom.

Det är naturligtvis bara klerikalt nonsens. Du behöver inte gräva så särskilt djupt i tanken för att se den verkliga innebörden i detta: "fattiga" betyder bara dåliga och "i anden" betyder "med flit, inte som en följd av, låt säga, orättvisa, olycka, eller att vara lat, dum eller en spelare". Och "välsignad" betyder "inte fördömd." Religion är ju trots allt ett medel skapat av människor för att uttrycka relationer individer emellan.

Inte av en slumps så hittar vi därför historiens värsta maktspelsbyggare Athanasius i andra änden på tiden i detta, men jag skall inte uppehålla mig vidare vid dennes alla tokiga hittepån, i maktens tjänsteutvidgnings syften, ty de synes vara nära nog otaliga. Därför har exempelvis kristna munkar tagit ett löfte av icke-habegär, vilket då är en dygd, med en motsvarande last snålhet ("vad som är mitt är mitt") och girighet ("vad är ditt är mitt"). Det är emellertid ganska svårt att omfamna sådana här grundsatser, länge detta skall ske inom en kultur som har förhöjda nivåer av exempelvis GIRIGHET och som undviker allt som verkar till status av dygder. Så detta sker naturligtvis inte alls av en slump, det fungerande intellektet fanns uppenbarligen redan för länge sedan hos denne hedervärde fader av den Grekisk Ortodoxa kyrkan.

Läs det igen och tänk efter igen, alltså genom att skapa ett system som kräver balans och sedan förskjuta hela systemet så kan man alltid vara säker på att det till sist kommer att rulla dit det lutar i grunden.

Men här är därför en viktig insikt för att slippa lidande: att vara fattig med flit är mycket enklare än att vara fattig som en följd av att plötsligt ha mindre än vad du är van att få, alltså inte minst då om man förstår att hela systemet är ett bedrägeri. Frivillig fattigdom är en fan så mycket lättare börda än ofrivillig fattigdom där frivilligheten är insikten om systemets natur.