I ett egennyttigt, orättvist och ohållbart system, så angrips alla deltagare förr eller senare och systemet lämnar sedan deltagarna sårbara för exploatering och efterkommande förfall.

Detta är även de bakomliggande orsakerna till den skuld och den obalans som vi finner i det rådande finansiella systemet av idag och som först måste lösas för att göra någon reform av detta system hållbar. Skuld hos den enskilde kan inte mera utgöra det bärande värdet på valuta. Och detta inbegriper givetvis att även omfatta behandlingen av missbruket såsom främjande av ett globalt handelssystem, som till sin natur blir orättvist och obalanserat till förmån för oligarker som alldeles oavsett politisk inriktning runt om i världen får de större vinsterna för sig själva och som lämnar den breda massan av folk relativt fattiga och exploaterade.

Och missbruksbehandlingen måste också inkludera bekämpningen av utkämpandet av ofonderade krig för att skydda och främja privilegierade kommersiella intressen, eftersom all den stund som någon behövde spara ihop till sina krigskostnader, så skulle nämligen alla krig upphöra. Vidare behandling måste vara medicin emot en politisk finansiering av system som är föga mer än mjuka transplantat och en öppen inbjudan till korruption av särintressen.

Den systemiska behandlingen måste börja med åtgärder emot det försvagande system för beskattning av monetära särintressen på varje affärstransaktion i form av avgifter och provisioner samt missbruk av systemet med pengar, som är lite mer än bara ett bedrägeri som utförs av privata intressen till förmån för ett fåtal på bekostnad av många.

Om du vill ha ett enkelt ett mått på detta, titta på medianlönen i världen och var någonstans vem tjänar vad.

Girighet är inte bra för andra. Girighet är därför en sjukdom på samhällskroppen, en abberation, avvikelse från enkla och ärliga ambitioner och därför nödvändig att bestämma till sin form så som en överdrift. Denna enkla skillnad kan annars komma att gå förlorad om ett folk inte längre klara av att kunna skilja mellan dygd och synd, ära och ändamålsenlighet, aptit och frosseri, medel och mål. Varje stor religion och varje skola i filosofi varnar därför genom historien för farorna med otyglad och oreglerad girighet.

Och ändå är det denna generation i informationens tidevarv som skulle komma att göra en gud av girigheten, men i rättvisans namn så skall det väl också sägas att de flesta, de kan verkligen inte förstå vad det är som de gör och hur och vem det är som de tjänar.

Girighet, ofta i sällskap med hybris, är ett redskap för korrumperande inflytande av makt och dårskapens triumfer. Girighet är smittsam, och den angriper förnöjsamheten i samhällets centrum och omvänder den istället mot anarki och förtryck.

Girighet är konsumtionens bottenlösa hål som konsumerar per person i en ändlös strävan att tillgodose behov utan att någonsin nå tillfredsställelse

Alla system som främjar girighet, frosseri och OMÄTTLIGHET som sina högsta strävanden och grundläggande ideal, är kulturer av perversion och missbruk på en skala i paritet med det antika Rom, en obalanserad förolämpning mot naturlagarna vilka aldrig erkände den Kejserliga gudomligheten, som med en dödlig attraktion lurar, misslyckas och själv- förstör.

Vad västvärlden har idag är inte marknader av kapitalism som belönar förtjänster och arbete av individer, utan snarare en produkt av oärliga och oordnade sinnen, ett system av bedrägerier och plundring av privilegierade oligarker maskerade som rättvisa och ärliga marknader för berättigade värderingar och prisbildning .

Eftersom den fria marknaden är så svag politiskt, så är de former av kapitalism som föreligger i många länder väldigt långt från den ideala rollen. De är istället korrupta versioner, där mäktiga intressen hindrar att konkurrensen verkar i sitt naturliga sunda element.

Bankerna måste föras tillbaka till kontroll från samhället, och det finansiella systemet reformeras och med balans återställas till att beskriva ekonomin, innan det kan bli någon varaktig återhämtning.