Det är inte utan att jag får en känsla av att valrörelsen nått en punkt som aldrig har nåtts förut och det är den punkten där ingen politiker har någonting mera att säga utan att försämra sitt eget utgångsläge inför valet. Det kommer alltså allt närmare den tidpunkt då politiken skall beskriva verkligheten och just nu så är differensen ungefär fyra dygns förskjutning.

Valet hinner med all säkerhet passera och den nybildade regeringen blir således den som får den mycket otacksamma uppgiften att hantera den verklighet som kommer att vara gällande, med allt vad nu detta kommer att innebära. Och det är till den tidpunktens beskrivning som valrörelsen nu räcker, men inte längre.

Ingen politiker vill uttrycka sig om den tid som kommer efter valet och vad som egentligen kommer att ske då.