Mängden kontanta kronor växer nu snabbare än volymen av bankmedel i omlopp, vilket innebär att hastigheten på kreditexpansionen är i kraftigt avstannande. Det betyder emellertid att den svenska privatkonsumtionen, i relativa termer jämfört med den del som finansieras via bostadslån ligger kvar på en högre nivå, alltså medan vårens husprislyft nu kommer av sig.

Mängden sedlar, mynt och sparande i lättrörliga bankkonton hade i maj växt med 6,2 procent jämfört med ett år tidigare, enligt Riksbanken. Den samlade förmögenheten enligt detta mått kallas M1. Men inkluderar man även korta värdepapper (obligationer med kort löptid och liknande) samt mera bundet banksparande, så är ökningen bara 3 procent under samma period. Detta bredare mått kallas alltså för M3.

Penningmängden mätt som M1, det vill säga allmänhetens innehav av sedlar och mynt samt avistainlåning, ökade alltså med 6,2 procent i maj, jämfört med samma månad föregående år, enligt Riksbankens finansmarknadsstatistik, som publiceras även av SCB.

I april var ökningstakten 5,8 procent.

Det bredare måttet M3, som alltså består av M1 och som även inkluderar en inlåning med vissa villkor samt dessa korta värdepapper, vilka ökade samtidigt med 3,0 procent, vilket innebär en uppgång från reviderade 2,0 procent månaden före (1,9).

Utlåningen för bostadsändamål uppgick sammanlagt till 1.454 miljarder kronor i slutet av maj, vilket är en ökning med 14 miljarder under månaden. Vilket i någon mån beskriver de välkända och lätt panikartade försöken att hålla denna marknad vid liv, genom de finanspolitiska åtgärderna som vidtagits genom att sätta räntan till i princip noll

De monetära finansinstitutens utlåning till hushållen ökade med 7,9 procent i maj jämfört med samma månad föregående år. Föregående månad var ökningstakten 8,0 procent. Vilket kan sägas beskriva institutens minskade kreditvilja till rådande förutsättningar.

De monetära finansinstitutens utlåning till icke- finansiella företag ökade med 5,1 procent i maj jämfört med samma månad föregående år. Föregående månad var ökningstakten 6,8 procent. Vilket belyser den rådande likviditetsbristen i denna del av ekonomin, som trots ökade kreditrestriktioner tvingar företagen till en ökad upplåning.

Utlåningsräntorna på nya avtal till hushåll sjönk till 2,27 procent i maj från 2,28 procent månaden före.

Nyutlåningsräntorna till icke-finansiella företag uppgick i genomsnitt till 1,80 procent i maj, ned från 1,91 procent föregående månad.

Detta kan säga sammanfatta hela situationen för den som bara ids att tänka efter.

Detta är tecknen på att den förevarande kreditexpansionens räkning nu skall betalas.

Det innebär i konkreta termer att det blir alltså mer pengar till ett alltmera fallande värde (lat.inflare), och dessa pengar är dessutom behäftade med ökade krav för låntagaren.

Swedbank ökar nu därför sitt primärkapital med 970 miljoner kronor genom interna transaktioner, de försöker med andra ord att i någon mån undvika de negativa effekterna som kommer av den i ovan beskrivna situationen i och med att kundförlusterna skall realiseras. Den totala kapitalbasen ökas därvid med 345 miljoner kronor.

Transaktionerna består i att Swedbank Försäkring har lämnat en utdelning till Swedbank Robur på 970 miljoner kronor. Samtidigt så har Swedbank Försäkring erhållit ett kapitaltillskott på 625 miljoner kronor.

Swedbanks primärkapitalrelation förbättras därigenom med 14 räntepunkter, och den totala kapitaltäckningsgraden med 5 räntepunkter pro forma per den 31 mars i år, baserat på reglerna vid fullt implementerad Basel 2.

Transaktionerna påverkar alltså inte Swedbanks resultaträkning, medan de däremot förbättrar kapitaltäckningskvoten för att klara en kommande belastning av realiserade kreditförluster.

Man bör i detta beakta att primärkapitalrelationen endast motsvarar i princip hälften av de realiserade förlusterna, vilket därför visar att antalet möjliga motåtgärd som Swedbank förfogar över, sannolikt nu är mycket begränsat.

Detta kan sägas indikera att huspriserna nu generellt sett har lugnat ned sig till nolltillväxt eller till och med en fallande prisutveckling, och att detaljhandeln fortfarande håller en relativt detta en oförändrad nivå.

En lugnare utveckling för M3 reflekterar att husprisinflationen/prisökningstakten är på väg ned.

Att kontantmängden (M1) ökar snabbare än den totala penningmängden (M3) pekar också på att bankerna i kreditåtstramningens spår nu har börjat bygga upp extra buffertar, vilket har gjort att kontanter fastnat i banksystemet och inte lånats vidare vilket har varit avsikten med olika stödåtgärder.

Normalt sett när mängden kontanter plus bankernas överskottsreserver i Riksbanken ökar, så kan det förväntas att den totala M3 skall öka i en ännu snabbare takt.

En hundralapp som en bank lånar ut till allmänheten för konsumtion kommer tillbaka till banksystemet och kan lånas ut igen, och så vidare vilket kallas för multiplikatoreffekt. Det gör att om Riksbanken tillför systemet 100 nya kontanta kronor kan bankerna vanligtvis genom fractional reserve systemet och Baselregleringarna öka den totala penningmängden flera gånger om.

De svenska storbankerna buffertsparar nu mer än Europagenomsnittet, vilket belyser i vilken grad som expansionen av krediter har förevarit. Enligt Riksbankens stabilitetsrapport så uppgick SEB och Nordeas kärnprimärkapitalrelationer till omkring 10 procent och Swedbank och Handelsbankens till omkring 9, medan Europasnittet ligger på knappt 8 procent.

Det är vad många politiker vill idag, att banker ska ha mer eget kapital i förhållande till vad man lånar ut - men samtidigt ökar sin utlåning, en fullkomligt omöjlig situation med andra ord