En lite annorlunda vinkel på den grekiska skuldkrisen är att Frankrike och Tyskland tvingar Grekland att köpa krigsfartyg och stridsflygplan, samtidigt som de uppmanar den Grekiska regeringen att minska de offentliga utgifterna och minska sitt underskott.

Grekiska tjänstemän säger privat till olika media att Paris och Berlin använder krisen som en hävstång för att driva igenom vapen avtal eller betala ersättning  i tvister, just när grekerna försöker minska försvarsanslagen.

"Ingen säger, Köp våra örlogsfartyg och vi kommer att hjälpa er  ", men klart är att det ändå är underförstått att de kommer att vara mera stödjande om vi gör vad de vill på vapenfronten.

Grekland spenderar mer av sin bruttonationalprodukt på militära utgifter och matriel än något annat land i Europeiska unionen, främst på grund av långvariga spänningar med sin granne, historiska rival och Nato-allierade Turkiet, vars medlemskap således inte saknar politiska ekonomiska poänger i detta.

"Tyskarna och fransmännens försvarsindustri har Grekland på ett fat nu, enligt Nick Witney, en tidigare chef för Europeiska Defense Agency, "Nu kan de få till ett vinstmaximum irl ur flera olika politiska förlopps perspektiv".

"Om du försöker reparera den grekiska offentliga finanserna, så är detta bara ett löjligt sätt att gå till väga på."

Frankrike är pressande för att sälja sex fregatter, 15 helikoptrar och upp till 40 top-of-the-range Rafale stridsflygplan.

Grekiska och franska tjänstemän uppger samstämmigt att president Nicolas Sarkozy var inblandad personligen och hade tagit upp frågan när Papandreou besökte Frankrike förra månaden för att söka stöd i finanskrisen.

Grekerna var så känsliga för Sarkozys farhågor, att de samma dag som Papandreou reste till Paris, aviserade att de skulle gå vidare med att köpa sex Fremm fregatter, till ett värde på 2,5 miljarder euro ($ 3,38 miljarder), trots att deras rådande budgetelände.

Fartygen görs av statskontrollerade varv DCNS, vilket är fjärdedels ägt av försvarets Electronics Group Thales som är anslutet till det gamla IG Farben konglomeratet och som annars kan behöva avskeda arbetstagare på grund av nedgången. Känns  kanske detta igen ifrån Sverige? Där Thyssen Krupp hotade med arbetsmarknadsmässiga repressalier om inte försvaret lade in beställningar.

Grekland är också i pågående samtal om att köpa 15 franska Super Puma sök-och räddningshelikoptrar från Aerospace jätten EADS För uppskattningsvis 400 miljoner euro.

Den ovan beskrivna Rafale köpet, genom Dassault Aviation , är en mera avlägsen men mycket dyrare utsikt. Det finns inga publicerade priser, men varje plan kostar över 100 miljoner dollar, plus vapen.

Tyskland är i fullfärd med att trycka på Aten till att betala för en diesel-elektrisk ubåt från ThyssenKrupp, som de vägrade att ta emot under 2006, eftersom båten anges att redan under provturskommandot uppvisat brister och alltjämt fortfarande gör så även efter en omtvistad renovering i Kiel.

Betalning skulle sedan bana väg för ThyssenKrupp att sälja sin förlustbringande grekiska enhet Hellenic Shipyards (HSY), som är den den största skeppsbyggaren i östra Medelhavet, till Abu Dhabi MAR (ADM), enligt media  inom varvsindustrin.

ThyssenKrupp Marine Systems avbröt ifjol en grekisk order på fyra andra ubåtar i ett tvistemål, i vilket man anförde att Atens skulder översteg 520 miljoner euro.

Samme Witney, men nu vid Europeiska rådet för yttre förbindelser, säger att Tysklands tjänstemän förbittras av det grekiska beteende i den långdragna tvisten, liksom vid tidigare problem med betalningar för inköp av tyska Leopard II stridsvagnar.

Greklands biträdande försvarsminister Panos Beglitis påstår att tvisten var på randen till en uppgörelse men förnnekade vid denna tidpunkten att detta hade något att göra med Atens bud till  Tyskland om att stödja ett ekonomiskt skyddsnät för den grekiska skuldsättningen.

För att rädda stödpaketet så har Papanicolis förklarat att Ubåten noggrant har inspekterats av tyska och grekiska experter. Detta har skett med mycket bättre resultat och sjöduglighetsförklaring. Vi kommer att ta den, sälja den och göra en vinst, säger Papanicolis.

"Vi betalar 300 miljoner (euro) och vi kommer att sälja den för 350 miljoner,"  enligt biträdande försvarminister Beglitis . Normalt tänkande ifrågätter nog Greklands chanser att vända detta till en vinst på en begagnad ubåt.

Tillfrågad om de stora europeiska krigsmatrielleverantörerna använder sig av krisen för att pressa fram vapenförsäljning till Aten, svarar han: "Detta har alltid varit fallet med dessa länder och dessa strukturer. Utan krisen, finns det inget samband."

Beglitis säger att årets försvarsbudget har fastställts till 2,8 procent av BNP, en minskning från 3,1 procent 2009. Icke-statliga källor säger att den verkliga nivån på militära utgifter kan vara högre.

"Vår strategi är att kontinuerligt och stadigt att minska utgifterna. Detta är också i linje med det grekiska stabilitets och tillväxt programmet," säger Beglitis. Programmet, som överlämnades till EU, med utfästelser om att minska budgetunderskottet från 12,9 procent förra året till under 3 procent i slutet av 2012.

Insatta oberoende tjänstemän och ekonomer har länge förespråkat en radikal minskning av de väpnade styrkorna på lång sikt för att minska de strukturella utgifterna, men grekiska tjänstemännen säger att detta i verkligheten skulle kräva en verklig förbättring av relationerna med Turkiet.

Trots varmare band, de två länderna har alltså fortfarande kvar sin tvist om Cypern och sjögränserna, så fortgår alltjämt sporadiska radar incidenter över Egeiska havet.

Om EU menade allvar med någonting så kunde man ju kräva att Grekland, som kan skörda stora besparingar om det istället tillsammans med Turkiet och Cypern tvingas att lösa tvisterna i Egeiska havet och östra Medelhavet,  istället engagerar sig i ömsesidig nedrustning.

Grekland kunde dra ju till exempel dra nyttan av fred till att minska sitt gigantiskt budgetunderskott, istället för att som nu låta krigsförväntningar skapa marknader, när detta oundvikligen skapar krig.

Erdogan sägs ifrån Turkiet ha anfört liknande tankar, vilket givetvis stämmer med hur EU sedan har re-agerat  medialt på detta Turkiska utspel.