Mediemat
2024-11-12
https://www.svd.se/a/wg9pa5/svt-valjer-sida-i-en-kulturkampsfraga
"Nyligen fick en tweet där jag kritiserade SVT:s nya matregler stor spridning. Även Ann Heberlein berör detta i sin text med rubriken ”Det är något med högern och kött” (SvD 29/10) vilket jag skulle vilja kommentera.
Heberlein inser att det i mitt fall handlar om ”en ovilja inför den uppfostringsnit som kan anas i SVT:s och andra myndigheters och organisationers beslut att etablera en vegonorm”.
Det stämmer, men minst lika mycket om irritation över att public service väljer sida i en kulturkampsfråga. Och att det sker på ett falskt vis, när det hävdas vara enkom för klimatet – trots att även animaliska råvaror som inte påverkar klimatet mer än grönsaker (viltkött, vildfångad fisk och skaldjur, odlade musslor, restprodukter som blod och inälvor) också förbjuds.
SVT tycks inte heller vara alls lika engagerade i att begränsa annat som påverkar klimatet, som scenkläder, rekvisita, stora uppvärmda lokaler och det ständiga resandet till inspelningar.
Det pågår en stark politisk strömning för vegansk kost i Sverige, byggd på så kallad djurrättsaktivism. När Lunds universitet och SVT påbjuder vegetarisk mat för alla rör det sig inte bara om klimatet, utan att de är starkt påverkade av denna ideologi.
Heberleins text börjar med att hon för vidare Expressens uppgift att jag ”rasar” över SVT:s beslut (vilket även DN och P3 gjort). Att rasa betyder enligt SAOB att ”fara fram på ett våldsamt och besinningslöst sätt”, att någon i sitt handlande ”drives av en våldsam affekt” som gör att han handlar ”blint, vettlöst, utan hänsyn och i vild förstörelselust”.
Kvällstidningarna brukar jämt ordet när jag twittrat en övertygelse – även om jag bara skrivit att något ”är olustigt”. Tyvärr är bilden av en rasande Edward antagligen lite för rolig för att kvällstidningarna (och därigenom även citerande morgonpress och radio) ska avstå från detta felaktiga begrepp.
Så kritiserar Heberlein mig på min egen planhalva, etiketten. ”Artighet är en borgerlig dygd – och det är ytterst oartigt att skåda given häst i mun. Man äter helt enkelt det som bjuds”.
Ja, är man gäst äter man det som bjuds och visar tacksamhet, vilket jag bland annat behandlar i ”Edward Bloms etikettbok” (2022). Men är man på inspelning, och kost enligt kontrakt tillhandahålls av uppdragsgivaren, är det inte fråga om en gåva – utan en del av arvodet. Inte heller ett årligt julbord för en anställd är en ren gåva: Det är en traditionell löneförmån som om den dras in (eller ersätts med alkoholfri vegobuffé) faktiskt innebär en försämring av villkoren.
Men viktigast av allt: Vi medborgare är inte i första hand presumtiva gäster vid SVT:s matbord, utan det är vi som bekostar dess verksamhet. När SVT vill använda våra skattepengar till att driva signalpolitisk kulturkamp för en vegosering av Sverige har jag som medborgare full rätt att debattera mot detta. Det är inte emot etiketten."
Visa ditt stöd till det informationsarbete Carl genomför
Patreon
Swish
Scanna QR eller skicka till 076-118 25 68. Mottagare är Caroline Norberg.