ÖB Michael Claesson I SvD
2024-11-10
"Han ser en risk att tvingas använda svensk militär på ett sätt som ingen överbefälhavare gjort sedan andra världskriget. Michael Claesson upplever en kamp mot klockan – hinner Sverige stärka försvaret?
"Det är första dagen på nya kontoret och Claessons 40 år långa karriär är uppackad ur flyttlådorna lagom till förmiddagskaffet.
Någon elgitarr syns inte till på kontoret, men det händer ”absolut” att den musikintresserade överbefälhavaren går hem efter en dålig dag på jobbet och kopplar in lurarna till sitt elektroniska trumset som han fick av frun Åsa förra julen, och vevar vilt.
– Det är en väldigt bra kombo av musikintresse och ”anger management”.
Hemligaste rummet
Det nya tjänsten har inneburit att han flyttat upp två våningar på högkvarteret. Sin tidigare roll som insatschef tillbringade han i ett rum som på internspråk kallas för ”jocen” (Joint Operation Center), ett hemligt rum under jord där han ledde Försvarsmaktens militära operationer.
Rum som i tv-serier som ”Homeland” och ”The West Wing” ofta skildras som nedsläckta med många datorer och fullt av skärmar på väggarna. Rummet är extremt hemligt, det är sekretess på alla typer av beskrivningar, inklusive vilken färg det är på väggarna.
Inifrån det rummet ledde Claesson bland annat den dramatiska evakueringen från Afghanistan 2021. Han hade själv tagit emot den sista svenska flaggan som vajade över högkvarteret i Kabul när svenska Isaf-styrkan lämnade landet i maj det året.
Men i augusti föll Kabul åter i händerna på talibanerna. Den svenska regeringens senfärdighet gjorde att Försvarsmakten lyfte med det första Hercules-planet, utan riksdagsbeslut. Tiden var knapp och efter en explosion som dödade omkring 200 personer tog sig svenskarna till slut ut.
Piloten kunde se rökmolnen från fönstret.
– Det var en stökig sekvens med många obehagliga uppgifter från marken, säger Michael Claesson.
– Men jag är nöjd med med att vi trots allt fick ut över 1 100 människor med egna resurser.
Nio år tidigare tjänstgjorde Claesson själv på marken i Afghanistan som kontingentschef för den svenska Isaf-styrkan FS 24. Att vara 600 mil hemifrån med ansvar för flera hundra svenska män och kvinnor i fientlig miljö innebar att konstant ”väga risk mot effekt”.
– Att faktiskt komma tillbaka och få det där samtalet från den av kamraterna som var sist hem kan jag bara beskriva som ett ”defining moment” i karriären. Jag blir fortfarande emotionell när jag tänker på det.
Ser en fågel – 1,5 mil bort
Tillbaka i Finland har Michael Claesson precis serverats varm pasta och lingonkex av finska värnpliktiga.
– Det smakar alltid gott att äta ute i naturen.
Han står och tittar på en israelisk artillerilokaliseringsradar som står parkerad vid trädgränsen.
Bjässen, tillverkad av Elta Systems, är känd som ett av systemen som används i Israels luftförsvar ”Iron dome”. Finland har nyligen köpt in fyra stycken. Systemet används för att observera luftrummet och lokalisera inkommande hot som till exempel drönare.
Genom den kan finska soldater identifiera fåglar på 15 kilometers avstånd.
Michael Claesson klättrar upp för stegen och hukar sig för att gå in i fordonet. Han ser möjligheter även för Sverige att kunna nyttja systemet.
– Det finns absolut möjligheter att koppla ihop systemen och få effekt åt båda håll, både när det gäller Sverige och Finland och på Natonivå.
Rent konkret innebär jobbet som ÖB att vara myndighetschef och förvaltningschef. Och förutom att ta fram budgetunderlag och årsredovisningar är den viktigaste uppgiften att i värsta fall leda Försvarsmakten i krig.
Nu ska han skapa så goda förutsättningar som möjligt för att klara av det i den allvarligaste säkerhetspolitiska tiden sedan slutet av andra världskriget.
Få pilar pekar åt rätt håll just nu.
Kommer du leda Sverige i krig under din tid som ÖB?
– Det finns en inte obetydlig risk för en sådan utveckling, säger han och lägger till:
– Jag skulle inte säga krig, men att behöva använda Försvarsmakten på ett sätt som kanske ingen företrädare har behövt göra sedan Olof Thörnell under andra världskriget, med en högre grad av nyttjande för Försvarsmakten helt enkelt.
Och han är tydlig med vad han anser behöver göras för att försvarsförmågan ska öka på kort sikt.
– Det är alldeles uppenbart att vi inte har uppnått de mål som vi ville med försvarsbeslutet 2020. Nu måste vi fokusera ytterligare på att bygga upp krigsförbanden.
”Står i spagat”
För att nå de nya kraven ska två armébrigader bli fyra till 2030, och armén måste bli ”mer tillgänglig och uthållig”. Basala saker som fordonsförråd måste bli fler: fordon ska kunna hålla längre och aktiveras eller mobiliseras i rätt tid. Flygvapnets vapensystem behöver uppgraderas och marinen måste beställa fler fartyg.
– Vi måste leverera förmåga snabbare, tajta till och ha tydligare prioriteringar.
Därtill behöver krigsförbanden fortsätta utbildas och tränas för att hålla rätt nivå.
Att Claesson i grunden är optimist är tydligt – men omvärldsutvecklingen och det materiella stödet till Ukraina i kombination med nya svenska Natouppdrag i andra länder gör hans uppdrag ännu mer utmanande.
Hur ska du få allt detta att gå ihop?
– Ja, jag kan med fog säga att jag står med ena foten i kalla kriget och sen i spagat över de 40 år som jag tjänstgjort.
Han skyller inte ifrån sig, anser han. Snarare menar han att tidigare beslut om nedskärningar varit felbedömningar, eller möjligen underskattningar, som lett till den obalans som försvaret nu står i.
– I efterhand har vi också lärt oss och rättat till. Nu är vi allierade och inte ensamma om uppdraget på samma sätt som tidigare. Det ser jag som en stor fördel. Jag kommer också in i uppdraget med mer resurser.
Det är inte första gången som försvaret genomgår en period av förändring. ÖB Sverker Göransson drev mellan 2009 och 2015 omställningen från invasionsförsvar till insatsförsvar. Något som under en tid ledde till sjukskrivning för utmattning.
Ser du en risk att din uppgift kan bli övermäktig?
– Jag kommer att göra allt för att inte hamna i den situationen. Jag kan inte värdera vad som gjorde att min företrädare hamnade där, jag kan bara konstatera att jag nog har ganska dramatiskt annorlunda förutsättningar.
När tankarna behöver samlas vänder sig Försvarsmaktens högsta chef ofta till musiken. Klassiskt eller vissa former av jazz går hem – och Iron Maiden.
”Clansman” blir favoritlåten om han måste välja. Låten som handlar om att slåss för sin frihet, där sångaren Bruce Dickinson i vibrato gång på gång skanderar ”freedom, freedom, freedom”.
Samtalet förändrade allt
”Chefen, det har börjat”, sa en kollega på andra sidan luren.
Det var natten mot 24 februari 2022 . Claesson låg och sov hemma i lägenheten strax utanför Stockholm när han plötsligt väcktes av telefonen som ringde. Trots att det snart gått tre år sedan Ryssland fullskaligt invaderade Ukraina minns han ögonblicket tydligt.
– Jag har funderat många, många gånger och försökt att identifiera vad det var för känsla som infann sig. Sorg, är vad jag kom fram till.
Sveriges ÖB imponeras av hur ukrainarna lyckats hitta en balans mellan det rent militära och det moraliska – försvarsviljan. Men kriget har medfört nya typer av hot som Sverige måste dra viktiga lärdomar av.
Framför allt handlar det om snabbheten i teknikförändringar. Användningen av beväpnade drönare i Ukraina har skapat helt nya sätt att föra krig på.
I dagsläget skulle ett massivt drönaranfall vara svårt för Sverige att hantera.
– Vi behöver tänka på drönarteknik, att hantera kommersiella produkter och digital teknik överhuvudtaget. Både lagring av data och hur vi kommer åt data. Hur vi kan slå samman olika ledningssystem, säger han.
En av grundpelarna i Nato är artikel 3, att med egna resurser kunna försvara sin nation till dess att hjälp anländer. Det blev en väckarklocka när tidigare ÖB Sverker Göransson för drygt tio år sedan sa att Sverige bara kunde försvara sig i en vecka vid en attack.
Klarar mer än en vecka
Michael Claesson är allergisk mot frågan om hur länge Sverige kan försvaras, säger han.
Han tycker resonemanget om ”enveckasförsvaret” var ryckt ur sitt sammanhang. I dag råder det inga tvivel, säger han, om att Sverige kan försvara sig längre än så.
Om han tycker att Sverige lever upp till Natos krav på artikel 3 blir svaret – efter en kort paus – ett inte alltför bestämt ”ja”.
– Det civila försvaret är en sådan dimension som jag tycker det finns mer anledning att fokusera mer på.
Han menar att kommuner, regioner, företag och statliga myndigheter måste vända sig inåt och titta på sina egna uppdrag.
– De måste för Guds skull ställa sig frågan: kan jag lösa det här i höjd beredskap i krig? Om svaret är nej – ja men börja gräva.
Den evige optimisten, som ibland irriterar sin omgivning genom att vara involverad i ”allt”, har ett uttryck han tar till när saker känns tunga.
”Gå på, marsch!”
Så tar överbefälhavaren tag i portföljen och kliver upp i den finska helikoptern, en NH90.
Rotorbladen skapar ett moln av sand blandat med virvlande höstlöv.
40 år i branschen
Generallöjtnant Michael Claesson gjorde lumpen vid I 19/P5 i Boden. Han har tidigare varit chef för Markstridsskolan, chef för Norrbottens pansarbataljon på Norrbottens regemente samt varit kontingentschef för den svenska ISAF-styrkan i Afghanistan, FS 24.
Han har också tjänstgjort som militär rådgivare vid Försvarsdepartementet, Utrikesdepartementet och Sveriges delegation vid Natohögkvarteret i Bryssel.
Mellan 2020 och 2023 var Michael Claesson insatschef.
Källa: Försvarsmakten."
Visa ditt stöd till det informationsarbete Carl genomför
Patreon
Swish
Scanna QR eller skicka till 076-118 25 68. Mottagare är Caroline Norberg.