Ränteavdragsnedtrappning Önskat Av Kronqvist I Expressen
2024-08-31
Han kanske inte begriper bättre...
https://www.expressen.se/ledare/patrik-kronqvist/finland-kan-lara-sverige-att-ducka-miljardsmallen/
"Vilka utgifter har ökat mest i statsbudgeten de senaste fem åren?
Rättsväsendet har förstås fått många nya miljarder, det samma gäller kommunerna. Men allra högst har politikerna prioriterat försvaret: där har budgeten mer än fördubblats.
Men så finns det en annan enorm förändring som någon knappt talar om: hushållens ränteavdrag.
Notan för i fjol tros landa på 56 miljarder kronor. Det är mer än en fördubbling och lika mycket som hela försvaret kostade så sent som 2019.
Den främsta anledningen är förstås att räntorna har stuckit i höjden. Men det beror också på att svenskarna har tagit allt större bostadslån.
Det hela är egentligen ytterst märkligt.
När det kommer till arbetsinkomster brukar svenska politiker vara känsliga för påståenden om att skattesystemet skulle gynna ”de rika”. I fjol stoppade den M-ledda regeringen rentav den automatiska uppräkningen av brytpunkten för när man ska börja betala statlig inkomstskatt.
Men när det gäller ränteavdraget hörs knappt någon sådan kritik – trots att fördelningspolitiken här är stötande på riktigt.
Svenskarna får göra avdrag om 30 procent för räntekostnader, för utgifter över 100 000 kronor minskas lättnaden till 21 procent. Och det är höginkomsttagare som kammar hem det mesta av pengarna – såväl i absoluta tal som i andel av inkomsten. Om avdraget avskaffades skulle den ekonomiska jämlikheten öka i Sverige.
Det finns också en orättvisa mellan generationerna.
Ränteavdrag försvaras ibland med att det skulle underlätta för människor att äga sitt boende. Men effekten har i stället blivit att avdraget pressat upp bostadspriserna, vilket tvingar unga att ta högre lån för att köpa sin första lägenhet.
Problemet har förvärrats av politiker som, med rätta, oroas av svenskarnas skuldsättning. De har då infört åtgärder som bolånetak och amorteringskrav som bara slår mot nya låntagare, i praktiken främst yngre människor.
Skattesubventionerade lyxyachter – det är som en karikatyr på en överklassreform.
Om man vill att människor ska låna mindre vore det naturliga annars att sluta subventionera räntan. Men trots att skatten på såväl fastigheter som kapital har sänkts kraftigt de senaste decennierna har det generösa ränteavdraget förblivit orört sedan 1991.
Ute i Europa är det annorlunda. En lång rad länder, bland dem Frankrike, Spanien och Irland, har begränsat eller avskaffat ränteavdraget de senaste åren.
I Finland fick man nog efter finanskrisen. År 2012 började politikerna stegvis att sänka ränteavdraget. Tanken var att en långsam utfasning skulle minimera problemen på bostadsmarknaden och för hushållen. Det fungerade. I fjol togs de sista möjligheterna till avdrag för bostadslån bort utan att det väckte speciellt mycket uppmärksamhet och debatt.
Experter inom IMF, OECD och Europeiska unionen brukar med jämna mellanrum uppmana Sverige att avskaffa ränteavdragen. Det skulle dämpa skuldsättningen och minska obalanserna på bostadsmarknaden, menar de.
Men här har den politiska viljan till förändring varierat med reporäntan. År 2018 var sex av åtta partier beredda att trappa ned ränteavdragen. Magdalena Andersson flörtade med tanken så sent som för tre år sedan. Men inför det senaste valet vågade inte ens Vänsterpartiet driva frågan.
Finansminister Elisabeth Svantesson har valt en annan angreppsvinkel. Inför höstens budget har hon öppnat för att avskaffa ränteavdragen för lån utan säkerhet.
Visst verkar det vara klokt att staten inte ska subventionera rena konsumtionslån – även om planen att avskaffa avdraget på två år skulle slå allt för hårt mot skuldsatta personer. Staten borde inte gynna köp av smink och resor på avbetalning.
Men när regeringen pekar ut vilka lån som ska ge avdrag i framtiden blir det redan märkliga ännu konstigare. För i den utredning som gjorts nämns inte bara lån till bostäder utan också till bilar och båtar. Skattesubventionerade lyxyachter som ett medvetet politiskt beslut – det är som en karikatyr på en överklassreform.
En högerregering borde ha en mer pragmatisk syn på skatter än vänstern. Staten behöver intäkter för att finansiera gemensamma utgifter. Men de bör tas ut på sätt som skadar ekonomin och miljön så lite som möjligt.
Värnskatten är ett bra exempel. När Januaripartierna avskaffade den 2020 ledde det till att skatteintäkterna fördubblades, enligt en utvärdering.
En logisk fortsättning vore att börja trappa ned ränteavdragen och växla det mot sänkta skatter på inkomster. Det måste förstås göras stegvist och varsamt för att inte skapa bekymmer för hushåll och problem på bostadsmarknaden. Men exemplet Finland visar att det är möjligt.
Sätt i gång, Elisabeth Svantesson."
Visa ditt stöd till det informationsarbete Carl genomför
Patreon
Swish
Scanna QR eller skicka till 076-118 25 68. Mottagare är Caroline Norberg.