Ras & Sameforskning

2024-03-23
Ja, detta tramsande måste ju komma upp nu i större omfattning, detta får Antisemitismbegreppanvändningen att närmast framstå som...

https://www.svd.se/a/kEl1gA/striden-om-sameforskningen-i-umea-jonny-hjelm
"En universitetskurs om samer ställs in. En professor anser sig cancellerad. Vad handlar forskarstriden i Umeå om – och stämmer det att forskningen om samer domineras av aktivister?
Skrivbordet är stort. Vissa skulle kanske likna det vid en slaktbänk.
Vetenskapliga artiklar, antologier och diverse pappershögar ligger utspridda på bordet. Det är svenska forskares texter om samer från de senaste decennierna som ska dissekeras. Historieprofessor Jonny Hjelm sveper med handen över texter som handlar om allt från samers psykiska hälsa till urfolksbegreppet.
Han talar om en forskning som han menar blivit allt för lojal med samepolitisk aktivism.
– Det är så uppenbara brister i forskningen, säger Jonny Hjelm som vet att hans kritik gjort att vissa utmålar honom som ”samehatare”.
Skymningen lägger sig över campusområdet. Jonny Hjelm sitter i en gul tegelbyggnad med oändliga korridorer. Det är här han formulerar sin kritik, som kan riktas mot olika lärosäten runt om i landet.
Men ofta riktas den mot huset mitt emot.
Jonny Hjelm doktorerade på en avhandling om skogsarbetare, och har sedan bland annat forskat om idrottshistoria. Nu är han mest känd för sin kritik av sameforskning.
Utanför professorns fönster tornar smutsiga snöhögar upp sig. Några meter bort, på andra sidan den ishala gångvägen, ligger Várdduo, ett samiskt forskningscentrum.
Jonny Hjelm skulle kunna vinka genom fönstret till kollegorna på Várdduo. I flera år har det i stället pågått ett skyttegravskrig dem emellan.
Akademisk frihet och cancelkultur
Under vintern har konflikten kring Jonny Hjelm nått nya nivåer. Han liknas vid en gammelgädda i en ankdamm som vittrar blod och hugger på yngre forskare.
– Kritiken mot mig handlar om att jag har en syn på den samiska historien och forskningen som de inte uppskattar. Jag vet ungefär hur det låter, de påstår att jag håller på med cherry picking.
Akademisk frihet, forskaraktivism och cancelkultur har varit heta frågor de senaste åren. Men vad är det egentligen som pågår på Umeå universitet?
Och varför har forskningen om samer, som var okontroversiell vid millennieskiftet, blivit så laddad?
Byggnaden där Jonny Hjelm arbetar pryds av en vepa med ett konstverk av Britta Marakatt-Labba, känd för sina samiska bildbroderier.
Vintern släpper sakta sitt grepp om Umeå. ”Gïjrradálvvie” står det på den stora vepan på Humanisthusets fasad.
Gïjrradálvvie betyder vårvinter, en av samernas åtta årstider. På vepan finns ett konstverk av Britta Marakatt-Labba, där människor samlas kring eldstaden i en kåta med risat golv.
Vepan hängdes upp första gången 2018.
Maxida Märak och Elin Anna Labba flyttar fram positioner
Samma år skrev Jonny Hjelm sin första debattartikel om samisk forskning. Han hade upptäckt felaktigheter i en rapport om rasism mot samer som gjorts av en projektgrupp vid Várdduo. Umeå universitet konstaterade att rapporten hade formella och metodologiska brister. Kartläggningen fick revideras.
Jonny Hjelm fortsatte sin granskning av svensk sameforskning.
Samerna är det enda urfolket i Europa. De har på många sätt flyttat fram sina positioner under 2000-talet. Sverige har numera erkänt att samerna är både ett folk, ett urfolk och en nationell minoritet.
Samtidigt har samerna fått stort utrymme i kulturen. Maxida Märak har i sin musik protesterat mot gruvetableringar. Linnea Axelsson och Elin Anna Labba har skrivit Augustprisbelönade böcker om tvångsförflyttningar och övergrepp.
Ann-Helén Laestadius ”Stöld”, romanen om en kvinnlig renskötare, har sålts till Netflix och får premiär i april.
Den samiska kampen, och en historia av kolonialt förtryck, har blivit synlig på ett nytt sätt. Jonny Hjelm ser en exotisering, som forskare varit med och byggt upp.
Han säger att det handlar om en essentialisering av samer, där samer beskrivs som en homogen grupp med särskilda kunskaper och särskild koppling till marken – de ”folkifieras”.
Strid om sommarkursen ”Samer som folkstam, ras och urfolk”
Jonny Hjelm snurrar lite på sin skrivbordsstol. De senaste åren har han ägnat uppemot 40 procent av sin arbetstid åt att läsa och kritisera forskning om samer. Hans slutsats är att tongivande forskning överdriver det koloniala förtrycket och bidrar till det han kallar en ”etnonationalistisk kamp”.
Han säger att han fått mycket uppskattning från olika håll. Men motståndarna påstår att han ägnar sig åt medvetna provokationer och ovetenskaplig kritik.
Striden om den planerade sommarkursen ”Samer som folkstam, ras och urfolk i vetenskap och politik” har ställt allt på sin spets.
– Ett klockrent fall av cancelling, säger Jonny Hjelm som jämför med hur Tobias Hübinette i höstas fick avbryta en kurs på Karlstads universitet efter att den kursen infiltrerats av en högerextrem nätaktivist.
Sommarkursen var tänkt som ett enkelt sätt att locka studenter och få in pengar. Jonny Hjelm drar fram kursbeskrivningen från en av pappershögarna.
– Vi i historieämnet har lite halvdålig ekonomi. Vi får höra att andra ämnen går så himla bra, och att vi i historieämnet måste rycka upp oss, säger han med ett torrt skratt.
Jonny Hjelm har tidigare gett en kurs om samer på avancerad nivå. När det var dags att planera sommaren sa en kollega: ”Jonny, kan du inte ge samekursen som du har? Då kanske vi kan få många studenter på sommaruniversitetet.”
Jonny Hjelm satte ihop en sommarkurs på 7,5 poäng som skulle ges via Zoom.
Kurstiteln kritiserades för ordet ”ras”
Nu blev hans kurs om samer för första gången synlig i universitetets katalog. Reaktionerna blev starka. Kurstiteln ifrågasattes både av forskarkollegor och av partiledaren för det samiska partiet Min Geaidnu.
Jonny Hjelm tyckte att reaktionerna var befängda. Tillsammans med studierektorn beslutade han sig ändå för att sätta citattecken kring orden ”folkstam” och ”ras”.
Men stormen blåste inte över. Kritiken handlade inte bara om ordet ras i kurstiteln; vissa menade att han genom att rada upp orden ”ras”, ”folkstam” och ”urfolk” försökte undergräva samernas ställning som urfolk.
Några av hans kritiker skrev på Facebook att de övervägde att anmäla sig till sommarkursen.
Den samiska flaggans färger kommer från den traditionella samiska dräkten, kolten.
I slutet av februari liknas han vid en gammelgädda. Inlägget är skrivet av en forskare som också kritiserar Jonny Hjelm i en debattartikel i Västerbottenkuriren.
”Som att debattera med en förintelseförnekare”
En Umeåprofessor skriver på Facebook att det är svårt att föra någon fri och öppen akademisk diskussion – ”det blir som att försöka debattera med en förintelseförnekare”.
Det var obehagligt när de började likna mig vid en gammelgädda, och skrev att jag åt upp unga forskare när jag fick blodvittring
– Det var obehagligt när de började likna mig vid en gammelgädda, och skrev att jag åt upp unga forskare när jag fick blodvittring. Om forskare som förväntas föra sakliga diskussioner piskar upp dylika stämningar, vad kan då hända om detta landar hos någon med psykisk ohälsa?
Han pratar med sin chef, prefekten Jonas Nilsson, som beslutar att ställa in sommarkursen av arbetsmiljöskäl.
”Det kan man säga är ett bakslag för vår akademiska frihet som institution”, säger Jonas Nilsson till Västerbottenkuriren.
Prefekten förklarar för tidningen att beslutet inte handlar om kritiken mot kursen, utan om att han fått information om att ett antal forskare tänkt söka och gå kursen utan att ha för avsikt att läsa kursen.
Nu har Jonny Hjelm gjort en anmälan om kränkande särbehandling och mobbning. För honom blir det skedda ännu ett exempel på att det är lågt i tak i de akademiska korridorerna när det handlar om samer.
Men han säger att han, som äldre professor, inte behöver bry sig om karriären. Han kan ta bladet från munnen.
– Det har också att göra med erfarenhet. När man sysslat med forskning i 30 år är det ju lite enklare att leverera kritik som kan upplevas skarp.
Jon Petter Stoor forskar om samisk folkhälsa. Han är en av de mest högljudda kritikerna av Jonny Hjelms kurs.
Sameforskning spänner över flera fält
Det som kallas sameforskning spänner över många vetenskapliga fält.
Jon Petter Stoor, postdoktor vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa, tar emot i ett ljust fikarum på sjukhusområdet. Han ägnar sig åt samisk folkhälsa.
Nu formar han händerna till en pyramid. I hans värld är Jonny Hjelm en senior forskare, högt uppe på den akademiska pyramiden, som utnyttjar sin position.
Jon Petter Stoor tycker att kurstiteln på den inställda kursen var djupt olämplig, mot bakgrund av att samer långt in på 1900-talet klassats som en lägre stående ras.
– Det finns så klart samer som inte tar illa upp. Men många gör det.
Det var Stoor som på Facebook liknade Hjelm vid en gammelgädda.
– Det Jonny gjorde med den här kursen var att lägga ut ett bete. Och postdoktor Stoor nappade, säger han med ett stänk av ironi.
Inställd kurs – hot mot den akademiska friheten?
Jon Petter Stoor är själv same, och när han såg kurstiteln vände det sig i magen på honom. Han vet att han är en hetsporre. På Facebook skrev han om professor Hjelm som en akademisk haverist med politisk agenda.
– Det var ingen överlagd handling. Men jag står för det jag skrev.
Vad säger du om att kursen nu är inställd av arbetsmiljöskäl, är inte det ett hot mot den akademiska friheten?
– Jag är ju inte glad över det. Jag hade önskat att man i stället drog tillbaka kursen, omarbetade den och bytte titel.
Peter Sköld var med och byggde upp ett samiskt forskningscentrum vid Umeå universitet för 20 år sedan.
Peter Sköld säger att han är konfunderad över utvecklingen. För drygt 20 år sedan var han med om att bygga upp landets första samiska forskningscentrum på Umeå universitet.
Själv har han sedan länge gått vidare i karriären.
– Men jag har ju hjälpligt följt debatten.
I dag är han rektors rådgivare i arktiska och internationella frågor. På kavajen glimmar något som liknar en liten nalle – en symbol för den diplomatiska kåren, förklarar Peter Sköld som också är honorärkonsul för Lettland.
Vid millennieskiftet blev historikern Peter Sköld föreståndare för det som numer heter Várdduo. Mycket var annorlunda då, säger han.
– För 25 år sedan betraktades samer, ur ett politiskt perspektiv, som betydligt mindre besvärliga.
Samiska samhället blir aktör
Nu står det i grundlagen att samerna är ett folk. Det leder vidare till ett knippe rättigheter.
Peter Sköld viftar lite i luften.
– Det är i bakvindarna av detta som sameforskningen också förändras, säger han och förklarar att kontexten är helt annorlunda i dag.
Det samiska samhället har formerat sig och blivit en aktör som tar olika initiativ, också när det gäller forskning. Parallellt har exploateringstrycket i norr ökat dramatiskt.
– Det är gruvnäringen. Skogsnäringen. Vattenkraften. Vindkraften. Järnvägen. You name it. Det händer mycket och det skapar konflikter. Samtidigt ska man komma ihåg att samerna i ett politiskt perspektiv är en liten minoritet, och är det röster man är ute efter är det inte strategiskt att stödja samerna.
Vinden har vänt för det samiska samhället, som flyttat fram sina positioner. Samtidigt finns det en växande konflikt mellan samers rätt till betesmark och nyindustrialiseringen av norra Sverige.
Vad blir akademins roll i allt detta? Finns det en risk att forskarna ser det som sin uppgift att kliva in och stödja samerna? Peter Sköld har inget entydigt svar.
– Om samerna, och framför allt renskötarna, säger: det här skapar enorma problem för oss. Då vill ju forskningen försöka bena ut: på vilket sätt och vad kan vi göra åt det? Men allt det där får ju förvisso också en politisk dimension.
Urfolksmetologier anammas i Sverige
Samtidigt har nya metodologier – indigenous studies – anammats i Sverige. Det som på svenska kallas urfolksmetodologier, UM, används i dag av många forskare som studerar samer.
UM beskrivs som alternativa metodologier, där ursprungsfolkets egna behov och världsuppfattningar – inte storsamhällets – står i centrum.
Det kan handla om att få fram forskning som kan vara till nytta för urfolk, inte i första hand för det större samhället – exempelvis att bevara språk och kunskap som undertryckts. UM växte fram som en reaktion på att urfolk så länge varit objekt för forskningen, och utsatts för skallmätningar och annat.
Det finns ett gammalt skämt bland samer. Det går ut på att en samisk familj består av mamma, pappa, två barn och en antropolog.
– Man har uppfattat sig själv som studieobjekt väldigt mycket. Och nu vill man skapa en agens som inte funnits tidigare, och det ser jag inte som orimligt på något sätt.
Men hur ska akademins dialog med det samiska samhället se ut i dag? Går det att samarbeta med samebyar utan att bli deras försvarsadvokater?
– Ska du ha igenom ett projekt i ett vetenskapsråd i dag så är de inarbetade etiska principerna att du ska ha förankrat det i det samiska samhället först, konstaterar Peter Sköld.
Är det rimligt att det ska vara så?
– Det kan man ju alltid diskutera. Det beror ju på hur man definierar den akademiska friheten. Men jag har förståelse för att det från samiskt håll ses som viktigt.
Intressekonflikter med grön omställning
Peter Sköld säger att det finns många frågor som förtjänar att diskuteras när det gäller forskningen om samer. Det handlar om principer och metodologi. Men det handlar också om vilket underlag forskningen kan leverera inför de svåra intressekonflikter som den gröna omställningen innebär.
Han tar fram snusdosan och jämför med Norge som har en samisk högskola sedan 1989. Han tycker att det är hög tid att utbildningsdepartementet agerar och ser till att Sverige får ett nationellt centrum för forskning om samer. Där skulle frågor som rör samer också kunna sättas in i en större samhällelig kontext, tillägger han.
Den debatt som nu pågår kring forskningen om samer i Sverige ser han inte som särskilt konstruktiv.
Peter Sköld säger att det mycket väl kan finnas en del i Jonny Hjelms kritik som kan tas upp för konstruktiv diskussion.
Men Johnny Hjelm har valt ett ovanligt tillvägagångssätt – och från den samiska forskarvärlden blir det ofta tyst. Många frågor blir därmed hängande i luften.
Föreståndarna för Várdduo menar att Jonny Hjelms kritik inte förs fram på ett vetenskapligt vedertaget sätt.
Christina Storm Mienna och Kristina Sehlin MacNeil, föreståndare och biträdande föreståndare på Várdduo ställer upp på en intervju via Zoom.
– Vi välkomnar ju vetenskaplig granskning och diskussion. Men vi tycker att den ska följa vetenskaplig praxis. Jonny Hjelms kritik – eller åsikter – är ganska svepande, säger Christina Storm Mienna.
History wars i Australien
Kristina Sehlin MacNeil gör en utvikning till Australien; där hade man för 30 år sedan sina history wars med kritik mot forskningen om urfolk.
– Våra kollegor i Australien säger: ja, där ni är i dag där var vi för 30 år sedan. Unga forskningsfält, som utmanar status quo, som synliggör maktstrukturer i samhället, de genomgår en sådan här period.
En anledning till att Jonny Hjelm ofta avfärdas eller bemöts med tystnad är att han för fram kritik i texter som inte är peer reviewed, det vill säga kvalitetssäkrade genom kollegial granskning.
Han suckar lite när frågan kommer på tal.
Vad säger du till dem som menar att du ägnar dig åt debattinlägg i stället för vetenskapligt baserad kritik?
– Ta och bemöt det jag skrivit i stället för att fastna i formerna.
Han reser sig från skrivbordsstolen och plockar fram Svenska kyrkans vitbok om samer. Eftersom vitboken klassats som peer reviewed fattade han nyligen ett beslut: han skulle klassa sitt eget bidrag i antologin ”Hålla huvudet kallt” som peer reviewed i den akademiska publikationsdatabasen Diva.
Kan man göra så?
– Jag ringde till det lokala Diva-kontoret och frågade, och de sa att det är upp till var och en.
Jonny Hjelm har tidigare forskat om arbetarhistoria och idrottshistoria. Nu är han framför allt känd för sin kritik av forskning om samer.
Han tycker att hans bidrag, om aktivistiska sameforskare, genomgått tillräcklig granskning för att klassas som peer reviewed.
– Vi hade ett seminarium på alla texter. Sedan hade förlaget, Daidalos, en lektör som jag tyckte var ganska petig. Och redaktörerna är inte vilka som helst.
Vill problematisera bilden av samer som offer
Nu har Jonny Hjelm nya texter på gång. Högarna på skrivbordet avslöjar att det bland annat kommer att handla om samers psykiska hälsa. Han säger att han upptäckt brister i artiklar som är klassade som peer reviewed, som felaktigt påstår att det finns och funnits överdödlighet i självmord bland svenska samer.
Nu vill han problematisera den bild av samer som offer för historiska trauman som ofta målas upp, och slå hål på vad han upplever som exotisering.
– Man talar om samers traditionella kunskap som om det är något urfolksunikt, säger han och tillägger att han själv är rotad i 1700-talets upplysningsideal och universalism.
– Jag tycker att i dag, när det är så mycket vi-och-dom, så är det kanske viktigare att betona våra likheter.
Men samerna är ju klassade som ett urfolk?
– Jo, men som forskare kan man ju förhålla sig ganska fritt till det. Det är en socialt konstruerad kategori, ett resultat av 30 års förhandlingar på internationell nivå.
Menar du att det inte var bra att samerna klassades som urfolk?
– Bra eller dåligt, jag säger bara att det är ett politiskt beslut. Allting kan ju diskuteras och problematiseras, men det finns ett slags helighet kring det här, kring urfolksdefinitionen.
Forskning som får genomslag
Jonny Hjelm må vara cancellerad och utmålad som gammelgädda. Samtidigt har han fått tydligt genomslag, både medialt och i en rapport beställd av svenska staten.
I Gällivare tingsrätt pågår Talmamålet, där en sameby stämt staten och hävdar ensamrätt till jakt och fiske på sina marker. I den forskarrapport som Justitiekanslern beställt från Luleå tekniska universitet inför Talmamålet refereras flera gånger till Jonny Hjelms debattinlägg.
I fikarummet på sjukhusområdet dricker Jon Petter Stoor upp det sista ur sin kaffemugg. Han tar sig för pannan.
– Jonnys skriverier blir alltså svenska statens hållning. För mig är det skandal.
Jonny Hjelm säger att han uppfattar forskarrapporten från Luleå som vederhäftig. Han låter nöjd med att rapportförfattarna på flera ställen refererar till honom.
– Man vill ju gärna att det man skriver ska läsas och göra skillnad."

Visa ditt stöd till det informationsarbete Carl genomför

Swish

Scanna QR eller skicka till 076-118 25 68. Mottagare är Caroline Norberg.

Patreon

Här kan du visa ditt stöd genom att bli månadsgivare på Patreon.

Swish

Bidra genom att Swisha till 076-118 25 68, mottagare är Caroline Engström.

De Fria

Besök folkrörelsen som jobbar för demokrati genom en medveten och upplyst befolkning!
linkedin facebook pinterest youtube rss twitter instagram facebook-blank rss-blank linkedin-blank pinterest youtube twitter instagram