Brottsförebyggande Utan Monetärmekanisk Hänsyn

2024-03-13
Ja frågan är väl kanske vad hon egentligen tror att det valutafinansiella systemet är för någonting...

https://www.dagensjuridik.se/nyheter/brottsforebyggande-i-staten-och-kapitalet/
"Få har missat Riksrevisionens rapport om Allmänna arvsfonden, som identifierar risken att medel delats ut till kriminella gäng och demokratihotande verksamheter. Rapporten är ytterligare en i en strid ström av avslöjande om ekonomisk brottslighet, kriminella gäng, penningtvätt och demokratihotande verksamhet som finansieras i någon mån av det offentliga.
Som kriminell går det att obemärkt tälja guld om vi sammantaget ska tro mycket av rapporteringen. Den 1 mars kom också Brottförebyggande Rådets mycket läsvärda rapport om ’möjliggörare’, som handlar om individer som missbrukar sin roll eller uppdrag för att hjälpa kriminella nätverk. Drivkrafterna är ekonomiska (för egen eller annans vinning), eller hot, våld trakasserier. Som jag skrivit om tidigare finns det en tydlig koppling mellan organiserad brottslighet och korruption. 60 procent, enligt Europol. Det är viktigt att förstå den delen i sammanhanget. Enligt Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt och expert på korruption, går det att ”fiffla helt straffritt” i Sverige.
Vissa tror på AIK, andra tror på Jesus. Vilken religion man än väljer, kräver ett fungerande samhälle en välskött stat med god styrning. Begreppet ’god styrning’, från engelskans ’good governance’ introducerades av Internationella Valutafonden (IMF) på 90-talet. Det bygger på idén att staten ska säkrar ansvarighet, ledarskap, integritet, förvaltarskap och transparens i all sin verksamhet. Good governance ställdes principiellt som krav vid lån och bistånd från IMF till utvecklingsländer med underutvecklad styrning, svag demokrati och omfattande korruption.
I den svenska debatten om hur vi ska komma till bukt med den ekonomiska och organiserade brottsligheten behöver vi stärka just ansvarigheten.
Vid ett möte med ett antal penningtvättsexperter häromveckan, deltog reportern Johan Fyrk för att berätta om ett färskt gräv om en ’ekobrottsfabrik’ mitt i centrala Stockholm. Grävet handlar om hur en aktör erbjudit en helhetslösning för att sätta upp bolag på löpande band i Sverige, skaffa bankkonton, bedriva kriminella verksamhet, tvätta pengar och vid behov stänga ner och starta om. På en respektingivande adress rullades mångmiljonbelopp genom nånstans kring 200 bolag. Allt från byggverksamhet med svart arbetskraft till bedrägerier via sms-marknadsföring, med en och samma individ som delgivningsansvarig i styrelsen.
Reaktionen som väcktes bland deltagarna i rummet efter några sekunders mållös häpnad löd, ”vad är status nu”, har åtal väckts mot den ekobrottsliga spindoktorn, har allt stängts ner?
Nej. Det är inte så enkelt.
Enligt Fyrks granskning står bolagsnamnen ofta med i Skatteverkets utredningar, inklusive vart pengarna går. Även om namnen syns tydligt i utredningen kan aktörerna enligt Fyrk i princip bara fortsätta till nästa ’tvättmaskin’. Samma kriminella företag anlitas överallt år efter år, de byter pengatvättare då och då, och ibland fortsätter det med bolag efter bolag.
Det är väldigt många företag som kommer undan enkelt. Det startas nya penningtvättssystem hela tiden. Grävet bygger på omfattande analys av skatteutredningar, dokument från bland annat kronofogden, adresskluster med mera. Detta är ett utmärkt exempel på vad som kommer fram om man söker.
Det som sker är att Skatteverket utreder och i många fall leder det till upptaxeringar. När det handlar om stora summor kriminella intäkter som tvättas, kan åtal följa. Skatteverket anmäler drygt 15 500 av de totalt cirka 40 000 brottsmisstankar som Ekobrottsmyndigheten tar emot per år, enligt en expert på myndigheten som jag talat med.
Skatteverket med fler myndigheter gör ett enastående arbete och kämpar uifrån de förutsättningar och resurser de har. Men samtidigt kan kriminella tydligen nyttja staten och offentlig sektor som bankomat. Intäktsströmmarna från offentliga kanaler, men också utrymmet att fortsätta med mycket liten risk att åka dit gör att det kriminella kapitalet och den organiserade brottslighetens kapacitets kan frodas.
Utan tvekan är det så att företag har ett ansvar att motverka ekonomisk brottslighet. Den finansiella sektorn investerar mångmiljardbelopp i arbetet mot penningtvätt och terrorfinansiering. Allt fler delar av näringslivet mobiliserar nu för att aktivt motverka att man utsätts eller utnyttjas för penningtvätt, bedrägerier, korruption och annan ekonomisk brottslighet. Inom vissa delar, såsom korruption har Sverige dock länge legat fler än ett steg efter.
Det är därför välkommet att regeringen sjösatt Kommittédirektivet Straffrättsliga åtgärder mot korruption och tjänstefel (klart juli 2025) som bland annat ser över kriminalisering av klandervärt risktagande och tar ställning till straffansvaret för näringsidkares korruption i affärsförbindelser. Det är också välkommet att bankerna stärker sitt arbete mot den eskalerande bedrägeribrottsligheten.
Men för att återknyta till de aktuella exemplen som rapporterats av Johan Fyrk med fler grävande reportrar – Klart är att banktjänstemän inte är Johan Fyrk, och har ringa chans att analysera luntor av pdf-ade utredningar från Skatteverket eller Kronofogden för att deskiffrera kluster för penningtvättsuppsupplägg bland hos kunder. I den bästa av världar skulle man kunna göra det vid ett knapptryck, snart är vi troligen där tack vare AI men inte riktigt än.
Bland penningtvättsexperter uttryckts hörs också allt oftare frustrationen, att en bank inte är en rättsvårdande myndighet. Taket är snart nått för hur mycket brottsbekämpning som kan outsourcas till näringslivet. Det behövs ett balanserat resonemang kring hur mycket som kan åläggas finansiella institut och andra företag under tillsyn, och hur mycket myndigheter, stat och offentlig sektor har att växla upp för att göra detsamma.
Ett större fokus på ’good governance’ i staten och offentlig sektor utifrån pelarna ansvarighet, ledarskap, integritet, förvaltarskap och transparens känns allt mer akut. Det krävs mer än en upptaxering för att stoppa läckaget och väsentliga delar av den organiserade brottsligheten. Kriminella ska inte bara kunna fortsätta på ny adress. Det krävs fler ’Lex Allmänna Arvsfonden’. Lägg ner, och ersätt med robusta system som har bättre kontroll. Och sist, samverka mer med privat sektor där det finns omfattande expertis och erfarenheter som kan komma stat och offentlig sektor till nytta, så har vi chansen att hinna ikapp brottsligheten. "

Visa ditt stöd till det informationsarbete Carl genomför

Swish

Scanna QR eller skicka till 076-118 25 68. Mottagare är Caroline Norberg.

Patreon

Här kan du visa ditt stöd genom att bli månadsgivare på Patreon.

Swish

Bidra genom att Swisha till 076-118 25 68, mottagare är Caroline Engström.

De Fria

Besök folkrörelsen som jobbar för demokrati genom en medveten och upplyst befolkning!
linkedin facebook pinterest youtube rss twitter instagram facebook-blank rss-blank linkedin-blank pinterest youtube twitter instagram