Förväntat Respektive Verkligt Nato

2024-03-11
Ja nu är det dags att börja fundera mer för väldigt många...

https://www.dn.se/sverige/ewa-stenberg-det-nato-som-vantar-kan-bli-ett-annat-an-det-sverige-ville-ga-med-i/
"Sverige sökte inträde i en enig försvarsallians, överens om att stoppa Rysslands anfallskrig. Nu står Nato inför vägskäl, som kan göra den till något helt annat.
Välkommen in i alliansen. Här finns utpressare, belackare och länder som sträcker ut händerna till Ryssland och Kina. Men också mäktiga vänner som är beredda att förändra sin politik och göra flygplansaffärer för Sveriges skull. Vi måste samarbeta med dem alla.
Under tiden som Sverige har försökt vinna gillande i Turkiet och Ungern har alliansen börjat förändras.
Det stora ryska anfallet mot Ukraina för två år sedan skapade enighet och handlingskraft i den försvarsorganisation som Frankrikes president för bara fyra år sedan kallade för hjärndöd. Nato levde upp och uppgiften var glasklar: Genom att stödja Ukraina och samtidigt snabbt rusta upp sina egna försvar ska Ryssland tvingas avbryta sina anfallskrig.
Nato har många gånger större militära styrkor och ekonomiska resurser än Ryssland, så uppgiften är långtifrån omöjlig.
Men på senare tid har Natos enighet och handlingskraft försvagats. Alliansen står inför vägval som kan forma om eller rent av spräcka den 75- åriga alliansen – och där Sverige måste välja sida. Här är fem av vägskälen:
1. Klarar 32 västliga industriländer av att stödja Ukrainas försvarskamp?
Ukraina har brist på allt, ammunition, soldater, vapen, luftförsvar. Ryssland avancerar på slagfältet och är på väg att ställa hela ekonomin på krigsfot. Anfallaren får stöd av Nordkorea och Iran med vapen och ammunition, medan det västliga stödet till Ukraina har försenats.
USA har tidigare stått för ungefär hälften av allt stöd till Ukraina. Men nu börjar hjälpen därifrån att sina. Ett stort militärt stödpaket har suttit fast i kongressens representanthus sedan i oktober. USA är på väg in i valrörelsen, och stöd till länder långt borta ses inte som någon valvinnare bland Donald Trumps republikaner.
Det ökar kraven på Europas EU- och Natoländer. I princip behöver de fördubbla sitt stöd.
Frankrikes president Emmanuel Macron sade förra veckan att det inte går att utesluta att Väst kan komma att skicka soldater till Ukraina i framtiden.
Det skulle kunna dra in Nato i kriget. Sveriges statsminister och flera andra Nato-ledare avvisade snabbt idén, men det är inte säkert att sista ordet är sagt. Natoländerna har gjort och gett saker som man i början av kriget sade var otänkbara.
Ett segrande Ryssland skulle innebära ökat hot mot alliansen. Det vore ett stort misslyckande för Nato om Ukraina besegrades, som kan få medlemsländer och medborgare att undra om alliansen inte är hjärndöd trots allt.
2. Vad kommer Donald Trump att göra med Nato om han blir president i USA?
På ett valmöte i South Carolina i mitten av februari talade Donald Trump om att Ryssland kunde göra ”vad fan de ville” med Natos europeiska allierade om de inte betalade tillräckligt mycket för sitt försvar. Det sände chockvågor i alliansen.
Vinner Donald Trump valet i november kommer han att vara USA:s president och överbefälhavare fram till den 22 januari 2029.
Under den perioden befarar flera europeiska Natoländer att Ryssland skulle kunna anfalla ett medlemsland, om Vladimir Putins stat går segrande från sitt anfall mot Ukraina.
John Bolton, Trumps tidigare säkerhetsrådgivare, har upprepade gånger varnat för att hans tidigare chef kommer att ta USA ut ur alliansen.
Parlamentariker i USA har försökt motverka det genom en speciell lag som kräver den Nato-positiva senatens medgivande. Det är oklart om den räcker, Trump har trotsat lagar förut och en rättsprocess för att reda ut saken tar flera år.
Donald Trump sände chockvågor genom Nato när han sade att han skulle uppmuntra Ryssland att anfalla en Natoallierad som inte betalat tillräckligt för sitt försvar.
Donald Trump kan försvaga alliansen på många andra sätt. Han gjorde det redan med sitt uttalande om att USA inte kommer att försvara alla allierade. Det degraderar Natos militära avskräckning, vilket är kärnan i försvarsalliansen. Tanken med Nato är ju att bevara freden och inte tvingas ut i något försvarskrig.
USA:s president är också överbefälhavare, han kan beordra amerikanska styrkor att inte ingripa. Han kan också minska antalet amerikanska soldater som är stationerade eller deltar i övningar i Europa och skära ner de amerikanska försvarsanslagen. Trump skulle också kunna lägga veto mot gemensamma Natobeslut och därigenom förlama samarbetet.
Nato är beroende av USA:s militära kapacitet. Den brittiska tankesmedjan RUSI ifrågasätter i en ny analys om Nato kan hålla samman utan USA. Analytikern Ed Arnold pekar på att alla de andra Nato-länderna inte ens lyckades skrapa ihop 3 000 till 5 000 soldater för att kunna fortsätta den militära insatsen i Afghanistan, när amerikanerna beslutade att dra sig ur. Européerna kunde inte ens evakuera sina egna landsmän därifrån, utan behövde hjälp från USA med att säkra Kabuls flygplats.
3. Ska Nato hålla dörren öppen och ge Ukraina och Georgien fullt medlemskap?
Ukraina har i många år velat gå med i alliansen, i likhet med Georgien. Men Nato har sagt att det kan ske först senare. Efter det storskaliga ryska anfallet mot Ukraina 2022 bad det attackerade landet Nato att skynda på, men försvarsalliansen sade nej till ett snabbt medlemskap.
I stället har man bildat ett Nato-Ukraina-råd, som är tänkt att hjälpa det krigsdrabbade landet på väg mot ett medlemskap.
Men ingen kan säga när eller hur.
Enligt Natostadgan ska ett väpnat angrepp mot något av Natos länder betraktas som ett väpnat angrepp mot alla. Om Ukraina tas in i alliansen nu skulle det betyda att alla Natoländer dras direkt in i kriget.
När det slutligen är över väntar flera andra problem. Ett land måste uppfylla flera krav för att få komma med i Nato, som att motverka korruption och att ha ett starkt rättssamhälle. Dessutom krävs enighet mellan alla Natoländer för att släppa in en ny medlem.
Nato har tidigare beslutat att ha en öppen dörr för nya medlemmar. Avvisas Ukraina och Georgien väntar en ny väg, alliansen blir mer av en sluten klubb. Då får länder i Europa som i dag står utanför Nato inte längre göra sitt eget vägval, utan riskerar att bli prisgivna åt en rysk intressesfär.
4. Hur snabbt och mycket ska Natoländerna rusta upp sina försvar?
Nato bygger på principen ”en för alla, alla för en”. Men när det gäller att ställa upp med militära resurser har principen snarare varit ”USA för alla”. USA har därför under många år försökt få de europeiska länderna att rusta upp. År 2014 satte Nato målet att alla medlemmar ska lägga minst 2 procent av sin bnp på försvaret inom tio år.
Nu är vi där, men bara 18 av 31 medlemmar (Sverige är inte medräknat) lägger minst 2 procent på försvaret. På det senaste Natotoppmötet beslutades att 2 procent ska vara ett golv, mer behövs.
Estlands premiärminister Kaya Kallas sade i februari att alla borde lägga minst 3 procent av bnp på försvaret.
– Nu pågår det ett riktigt krig och ändå tror en del länder att det inte angår dem. Men lärdomarna från 1930- och 40-talen, när det var krig i Europa, är att det kommer att sprida sig om vi inte är starka nog, sade Kaya Kallas.
Kaja Kallas, Estlands premiärminister, vill att alla Natoländer ska lägga minst 3 procent av bnp på sitt försvar. Dagens gräns på 2 procent räcker inte, anser hon.
I Sverige har regeringspartierna minskat ambitionerna för upprustningen, jämfört med löftena i valrörelsen. Att öka takten ytterligare kräver att andra politiska projekt får prutas ned eller skatterna höjas. Sådant behöver förankras i partier och hos väljarna.
Väljer Natoländerna att satsa hårt på militären väntar nästa problem. Det måste finnas något att köpa. Västeuropas vapensmedjor går för fullt, och kapaciteten räcker inte till. Då krävs ännu större ekonomiska uppoffringar för att bygga ut vapenindustrin.
5. Behöver Natos europeiska medlemmar fler kärnvapen?
I Tyskland diskuterar man om EU och Tyskland behöver skaffa sig kärnvapen för att kunna skydda sig. Manfred Weber, ordförande i EU-parlamentets största partigrupp EPP och tysk kristdemokrat, har startat debatten och fått stöd av de tyska socialdemokraternas toppkandidat i EU-valet.
Bakgrunden är osäkerheten om vad som händer om USA under Donald Trump skulle – formellt eller informellt – dra sig ur Nato. Europa står ju under ett amerikanskt kärnvapenparaply.
Manfred Weber, ordförande i EU-parlamentets största partigrupp EPP och tysk kristdemokrat, har startat en debatt om ifall Tyskland och EU bör skaffa sig kärnvapen .
Sverige kommer nu att ta plats i Natos grupp för kärnvapenplanering. Den styr inte över USA:s vapen, men delar ansvaret för Natos kärnvapenstrategi.
Som ett land som länge engagerat sig för nedrustning kan Sverige ställas inför svåra beslut. Ska fler länder uppmuntras att skaffa sig kärnvapen, om USA fäller ner sitt paraply?
Ryssland har dessutom upprepade gånger hotat att använda kärnvapen i sitt krig mot Ukraina. Hur ska alliansen svara om man verkligen skulle göra det? Nu är ansvaret för kärnvapenvedergällning också Sveriges.
År 2014 satte Nato målet att alla medlemmar ska lägga minst två procent av sin BNP på försvaret inom tio år. Nu är vi där, men bara 18 av 31 medlemmar (Sverige är inte medräknat) lägger minst två procent på försvaret.
Nato (North Atlantic Treaty Organization) bildades den 4 april 1949.
1955 bildades Warszawapakten med Sovjetunionen i spetsen. Därmed cementerades Europas delning fram till kalla krigets slut 1991.
Efter det kom Nato att koncentrera sig på fredsframtvingande och fredsbevarande insatser i andra länder.
När Nato firade 50 år befann sig alliansen i en öppen militär konflikt med Serbien om den serbiska provinsen Kosovo.
Terrorattackerna mot USA den 11 september 2001 ledde till att artikel 5 i Natostadgan för första gången åberopades. Den säger att alla måste hjälpa en angripen medlemsstat. Det resulterade i kriget mot al-Qaida och deras beskyddare i Afghanistan.
USA:s krig mot terrorismen fortsatte med ett anfall mot Irak våren 2003. Nato som organisation deltog inte kriget och alliansen var djupt splittrad. Desamma gällde Libyeninsatsen 2011.
Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022 enade däremot försvarsalliansens länder om att stödja det attackerade landet."

Visa ditt stöd till det informationsarbete Carl genomför

Swish

Scanna QR eller skicka till 076-118 25 68. Mottagare är Caroline Norberg.

Patreon

Här kan du visa ditt stöd genom att bli månadsgivare på Patreon.

Swish

Bidra genom att Swisha till 076-118 25 68, mottagare är Caroline Engström.

De Fria

Besök folkrörelsen som jobbar för demokrati genom en medveten och upplyst befolkning!
linkedin facebook pinterest youtube rss twitter instagram facebook-blank rss-blank linkedin-blank pinterest youtube twitter instagram