Kokainkriminell Insiderrekrytering
2024-03-01
https://www.svd.se/a/9zyzbE/insider-pa-banker-och-myndigheter-rekryteras-av-kriminella-gang
"Kriminella gäng har insiders nästan över allt. Vissa är släkt och vänner medan andra rekryteras via knarkaffärer. Och om problemet uppdagas är sannolikheten låg att polisen ska utreda det, visar en ny rapport.
Gängkriminella ser till att befinna sig i miljöer där finansmäklare hänger. Det kan handla om restaurangerna runt Stureplan, eller tech- och bankmässor. De kommer dit propert klädda och ger intrycket av att ha tjänat mycket pengar inom tech eller kryptovaluta.
Det uppger en säkerhetsansvarig, som återges i Brottsförebyggande rådets (Brå) rapport ”Möjliggörare för kriminella nätverk” – och förklarar varför anställda i finansbranschen är perfekta måltavlor.
”De har mycket pengar, de har ganska god riskvillighet och det är väldigt enkelt att kroka de här unga säljarna på våra nischbanker, eller för all del på våra stora banker.”
Sätter köparen i kokainskuld
På så sätt rekryterar ett kriminellt gäng en insider, eller en möjliggörare som Brå kallar det. En person på exempelvis en bank som hjälper gänget med deras affärer.
– Möjliggörare finns i ett väldigt stort antal yrkesroller, i privat och offentlig sektor. Där de finns kan skadan bli väldigt stor, säger Karolina Hurve, utredare på Brå.
Ett annat sätt att rekrytera insiders är via narkotikahandel. Flera personer som Brå intervjuat berättar att framför allt kokainaffärer ger kontakter.
”Man säljer kokain till dem exempelvis. Sedan får man reda på att ah, du jobbar på bank! Då börjar man bearbeta dem. Sedan sitter de med kokainskulder helt plötsligt”, berättar en tidigare nätverkskriminell i rapporten.
Rekryterar släktingar
Det vanligaste sättet att få tag på insiders är via de kriminellas omgivning. Ofta handlar det om familj eller släktingar, men det kan också vara barndomsvänner eller andra bekanta.
– Det börjar med att man bygger en relation, uppvaktar, försöker smickra och visa att det här livet är spännande med exempelvis festande. Det är en ojämlik relation där hot förekommer, men man ger intryck av att man är lika, säger Karolina Hurve.
Undersökningen visar att det ger status till den kriminella som har en insider – många håller ”sin” kontakt anonym för resten av nätverket.
Fyra kategorier av insiders
Brå delar in insiders i fyra kategorier. Den första är de manipulerade, som ofta inte ens förstår att de utför tjänster åt ett kriminellt nätverk. De jobbar ofta inom Kriminalvården eller socialtjänst. Den andra kategorin är upparbetade kontakter, som fått sina jobb utan tanke på att hjälpa kriminella. Sedan har de på något sätt kontaktats, exempelvis via kokainaffärer.
Affärsmässiga insiders vet precis vad de håller på med, och gör det för att tjäna pengar. Placerade insiders är ofta familj eller släkt till nätverken, som fått ett jobb med motivet att hjälpa kriminella.
Gängen kommer åt information
Det är tydligt att det inte bara handlar om en enskild sektor – problemet finns i allt från kommuner och myndigheter till banker, mäklare och hos advokater, revisorer och inom transport- och säkerhetsbranschen. Och det förekommer över hela landet.
De kriminella gängen använder ofta insiders för att komma åt information.
– Man vill veta om polisen har koll på vårt nätverk, och i så fall, vilka har de span på? Så man kan undvika att bli upptäckt och fortsätta med brottsligheten, säger Karolina Hurve.
Behov av hjälp på banker
Det kan också handla om att underlätta logistik – en säkerhetsansvarig i transportsektorn vittnar i rapporten om hur hela lastbilar försvunnit. Nätverken har också insiders för att få hjälp med underlag, intyg eller bolag, och flera intervjuade personer menar att många brottsupplägg är omöjliga utan insiders med ekonomisk kunskap.
– Med ny lagstiftning har arbetet mot penningtvätt stärkts upp, och därför finns det en stark efterfrågan av insiders på banker som exempelvis kan öppna konton. Där behöver man någon på insidan, säger Karolina Hurve.
Använder advokater som insiders
Rapporten visar också hur viktigt det är med insiders för att få fram information till gängmedlemmar som är häktade med restriktioner. Advokater, häktespersonal, tolkar och själavårdare (präster, imamer och liknande) nämns alla som yrkesgrupper som lämnat otillåten information.
Flera intervjupersoner säger att advokater berättar för mycket för sina häktade klienter, och kopplar samman det med att advokater på ett annat sätt än tidigare behöver konkurrera om stora brottmål. ”Restriktionsbrott kan användas strategiskt för att locka till sig klienter”, skriver Brå.
Många insiders vill sluta, men det är svårt. De blir ofta hotade av det kriminella nätverket, exempelvis med att det de gjort avslöjas för arbetsgivaren. Det är också ovanligt att en insider avslöjar vad som pågår, vanligare är att kollegor eller chefer upptäcker och larmar.
– Det är ofta väldigt svårt att upptäcka de här personerna. Även om man har en misstanke behövs bevis för att göra något åt det, säger Karolina Hurve.
Problem i små kommuner
Är medvetenheten om problemet för låg?
– I vissa verksamheter, som polisen och Kriminalvården, har man med sig det här tänket. Men i en liten kommun eller företag kan medvetenheten vara ganska låg.
Även om det kommer fram vad som hänt är det inte alla som anmäler det till polisen. Och om det sker prioriteras ärendena ofta bort till förmån för grövre brott.
– Fler fall måste utredas. Det har varit ganska svårt för oss att hitta exempel på händelser även om vi vet att problemet förekommer, säger Karolina Hurve."
Visa ditt stöd till det informationsarbete Carl genomför
Patreon
Swish
Scanna QR eller skicka till 076-118 25 68. Mottagare är Caroline Norberg.