USA, Turkiet & Nato

2023-12-03
Ja det börjar faktiskt att se lite så där eljest ut med framtiden för NATO...
"En uppgörelse mellan USA och Turkiet skulle kunna släppa in Sverige i Nato, men relationen mellan de båda länderna har försämrats kraftigt under hösten. De två allierade beskriver nu varandra som ”extraordinära” säkerhetshot.
Ny avgrund mellan USA och Turkiet
Detta är en kommentar. Eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna.
WASHINGTON Inför hösten var utrikesminister Tobias Billström förtröstansfull, igen. I oktober var det dags.
Turkiets parlament skulle godkänna den svenska Natoansökan – och som tack skulle Turkiet kanske få ett löfte från USA om att få köpa stridsflygplanet F-16.
Men det här händer mellan USA och Turkiet i oktober:
Söndagen den 1 oktober exploderar en bomb utanför inrikesministeriet i Ankara, i en självmordsattack utförd av PKK.
Som svar trappar Turkiet upp attackerna mot Irak och nordöstra Syrien. Utrikesminister Hakan Fidan rekommenderar ”tredje part” att hålla distans till det Turkiet betraktar som kurdiska terrorister.
Tredje part syftar säkert på USA som har trupper i nordöstra Syrien för att bekämpa den Islamiska staten, IS. Amerikanerna samarbetar där med Syriens demokratiska styrkor, SDF-milisen. Och i den ingår kurdiska YPG – som Turkiet ser som en förlängning av PKK och klassar som terrorister.
Det är samma YPG som Sverige och Finland fick lova Turkiet att inte stödja, i uppgörelsen i Madrid förra sommaren.
Halv åtta på morgonen, torsdagen den 5 oktober, närmar sig en turkisk drönare amerikanska trupper i Rojava i Syrien. Amerikanerna går ner i skyddsrummen, men när drönaren kommer tillbaka – och närmare den här gången – fattar man ett beslut. Strax före lunch skjuts drönaren ner av en amerikansk F-16.
En vecka senare uppdaterar president Biden en deklaration om Syrien som slår fast att ”i synnerhet åtgärderna från Turkiets regering” undergräver kampen mot IS, samt freden och säkerheten i regionen. Och ”fortsätter att utgöra ett ovanligt och extraordinärt hot mot USA:s nationella säkerhet och utrikespolitik.”
President Erdogan ekar snabbt från Istanbul att USA:s aktiviteter i Syrien ”utgör ett extraordinärt hot mot Turkiets nationella säkerhet”. Och han kommenterar den nedskjutna drönaren: ”Hur kan vi vara medlemmar i Nato, och göra något sådant?”
USA och Turkiet har aldrig haft en okomplicerad kärleksrelation, men för båda länderna har fördelarna med ett samarbete vägt tyngre än politiska principer.
I Turkiet är anti-amerikanismen utbredd, och ledande turkiska politiker har anklagat USA för att ligga bakom kuppförsöket 2016.
När en bomb dödade sex personer i Istanbul i november förra året betackade sig inrikesminister Suleyman Soylu för USA:s kondoleanser och sa att det är ”som om mördaren kommer först till brottsplatsen”.
Hårda ord är alltså ingen nyhet, men Erdogan pekar på något som är speciellt i den här dramatiken – Natomedlemmar brukar inte öppna eld mot varandra. De brukar heller inte flyga tungt beväpnade drönare så nära att de uppfattas som hot, skulle USA kunna svara.
Men den här terrortvisten – där USA anser att Turkiet hjälper IS, och Turkiet att USA hjälper PKK – är inte den enda process i Mellanöstern som har förgiftat stämningen under oktober. Lägg till terrorstämpeln på Hamas.
Den 7 oktober, tar sig Hamas in i Israel, och genomför sin bloddrypande terrorattack mot civila israeler, en händelse som har beskrivits som det värsta angrepp som riktats mot judarna sedan Förintelsen.
I USA uttrycker president Biden omedelbart ett oreserverat stöd för Israel. Och när han besöker Israel den 17 oktober liknar han Hamas med just IS: ”Hamas begick grymheter som påminner om IS värsta härjningar, och släppte lös ren oförfalskad ondska över världen”.
Det är en avgrund till Turkiet, där president Erdogan har formulerat sin position så här: ”Hamas är inte en terroristorganisation, det är en befrielsegrupp, mujahedin, som utkämpar en strid för att skydda sina landområden och folk”.
Erdogans hamashyllningar sticker ut också bland de muslimska länderna i Mellanöstern, och den radikala positionen kan spegla Erdogans ambition att göra sig själv och Turkiet till ledare för den muslimska världen.
Vid Natomötet i Bryssel i veckan fick generalsekreteraren Jens Stoltenberg frågan om kriget i Mellanöstern påverkar Nato – även om det utspelar sig utanför alliansens territorium.
”Vissa allierade är aktiva på olika sätt” svarade Jens Stoltenberg, och då överdrev han i alla fall inte.
Varken Syrienfrågan eller synen på Hamas är nya konflikter mellan USA och Turkiet, men de har laddats av den dramatiska utvecklingen de senaste månaderna.
Spelar det här någon roll för den svenska Natoansökan?
”I avsaknad av en dialog mellan USA och Turkiet om kriget i Gaza kan situationen till och med göra det svårt att få godkännande från det turkiska parlamentet om Sveriges Nato-anslutning” skriver den DC-baserade tankesmedjan Brookings i en analys på sin hemsida.
Och om flygplansaffären är avgörande kan antiturkiska stämningar i USA spela roll. Den amerikanska kongressen har redan förut använt flygplansaffären för att sätta press på Turkiet.
29 senatorer krävde i våras i ett brev till Vita huset, att Biden skulle stoppa en försäljning av F-16, tills Turkiet godkänt Sverige och Finland som Natomedlemmar.
Nu i slutet av oktober skickade fler än 40 kongressledamöter ett brev till utrikesminister Antony Blinken med uppmaningen att USA måste hålla Turkiet ansvarigt för stödet till Hamas.
”Turkiets stöd till Hamas sträcker sig längre än retorik, en fråga som inte har fått tillräcklig uppmärksamhet från USA. I över ett decennium har president Erdogan gjort Turkiet till en fristad för Hamas” skriver ledamöterna, och räknar upp ledande Hamasföreträdare som vistats i Turkiet.
Brevskrivarna uppmanar sedan Blinken att använda alla USA:s verktyg för diplomati och nationell säkerhet, för att förmå Turkiet att bryta sina politiska och ekonomiska förbindelser med Hamas.
Om den svenska regeringen har lärt sig något av Natoprocessen är det att man inte är bra på att förutsäga president Erdogans nästa drag.
Vid Natomötet i Bryssel fick Tobias Billström i alla fall höra att Hakan Fidan ”hoppas” att Sverige ska kunna bli medlem inom ett par veckor, och vem vet – då börjar det närma sig jul. Fast inte i Turkiet förstås."

Visa ditt stöd till det informationsarbete Carl genomför

Swish

Scanna QR eller skicka till 076-118 25 68. Mottagare är Caroline Norberg.

Patreon

Här kan du visa ditt stöd genom att bli månadsgivare på Patreon.

Swish

Bidra genom att Swisha till 076-118 25 68, mottagare är Caroline Engström.

De Fria

Besök folkrörelsen som jobbar för demokrati genom en medveten och upplyst befolkning!
linkedin facebook pinterest youtube rss twitter instagram facebook-blank rss-blank linkedin-blank pinterest youtube twitter instagram