Om begreppet med sin lite fluffiga innebörd används för gynna enskilda nyttomaximeringsintressens räkning, så blir det ju vad det blir...

Empati sägs hjälpa oss att känna vad en annan människa känner. Men vad är det då som styr vilka vi känner empati för? Och är i så fall empati alltid något bra?

– Det finns massor med exempel på när empati använts i politiska situationer där det fått katastrofala följder, säger Andreas Olsson, professor vid Karolinska institutet.

En tugga i taget...

" Har du någon gång sett en film eller läst en bok där huvudkaraktären är i fara? Du sitter kanske på helspänn och märker hur ditt hjärta börjar slå fortare. Det du känner är empati. Men vad är egentligen empati?

Andreas Olsson är professor i psykologi vid Karolinska institutet och leder en forskargrupp med fokus på emotionell inlärning i sociala sammanhang. Han tycker att empati är ett rätt flummigt begrepp – eftersom det är så brett och ganska svårt att definiera. Men vi ska försöka oss på det ändå.

Empati består av tre olika komponenter. Den första komponenten kan kopplas till känslomässiga processer och är med oss från födelsen. Om till exempel ett spädbarn börjar gråta så kommer snart andra spädbarn i dess närhet att göra detsamma. Känslan smittar helt enkelt.

– Liknande processer har man kunnat se att en del djur har, säger Andreas Olsson.

Den andra delen är kognitiv och kan kopplas till att ta in andra människors perspektiv. Du kan inte bara känna med personen, du kan även sätta dig in i hur den här personen kanske tänker.

– Man kan tänka på det som att man ser saker och ting från den personens perspektiv, förklarar Andreas Olsson.

Den här kognitiva förmågan utvecklas hos människor när man är runt tre till fem år gammal.

– Det är omdiskuterat exakt när vi börjar utveckla vår empatiska förmåga, det beror lite på hur man mäter. Men de här lite mer komplexa delarna, som att kunna sätta sig in i den andres perspektiv kommer vanligtvis runt fem års ålder.

Om vi inte kan känna in vad vårt barn känner så är chansen stor att barnet inte får den omsorg den behöver, vilket resulterar i att barnet dör

Den här kognitiva delen gör att vi som vuxna också kan ta in fler perspektiv, som tid. Vi kan se att någon lider och föreställa oss hur det som hänt kommer påverka personens framtid.

– Det kan till exempel vara om någon är på väg att dö eller har gått miste om ett jobb. Då känner du att den personen kommer att missa mycket eller att framtiden inte kommer bli som den personen hade hoppats. Det innebär att du som människa kan projicera framåt i tiden. Du föreställer dig personens framtid, säger Andreas Olsson.

Den tredje delen handlar om att man kan separera det som händer den andre personen från sig själv. Alltså att man förstår att det som händer, inte händer mig, utan någon annan. En förmåga att skilja på sina egna och andras upplevelser. Andreas Olsson kallar det för en monitoreringsförmåga.

Varför har vi då den här förmågan att känna empati och tänka hur andra människor känner? Enligt Andreas Olsson spelar både genetik och inlärning roll:

- Ur ett evolutionsperspektiv så har empati utvecklas för att underlätta tillexempel omhändertagande av våra barn. Om vi inte kan känna in vad vårt barn känner så är chansen stor att barnet inte får den omsorg den behöver, vilket resulterar i att barnet dör. Och hade alla föräldrar agerat så hade människan inte blivit långvarig på jorden.

Fakta. Empatins tre komponenter

1. Den förste delen är kopplad till känslomässiga processer som är med oss från födelsen. Om till exempel ett spädbarn börjar gråta så gör snart andra spädbarn i närheten detsamma.

2. Den andra delen är kognitiv och handlar om att ta in andra människors perspektiv. Du kan inte bara känna med personen, du kan även sätta dig in i hur den här personen kanske tänker.

3. Den tredje delen rör monitoreringsförmåga. Det vill säga att man förstår att det som händer, inte händer mig, utan någon annan. En förmåga att skilja på sina egna och andras upplevelser.

Empati gör det också möjligt är att förstå varandra. Man kan vara ett steg före den personen man upplever empati med i tänkandet, och på så sätt bli bättre på att förutsäga andra människors handlingar.

Men det finns också en baksida. Att kunna förutse någons handlingar kan utnyttjas på olika sätt. Till exempel genom att luras och bedra någon. Ofta utnyttjar bedragare förmågan att förstå andra beteende för sin egen vinning.

– Om jag simulerar dina upplevelser i min egen hjärna och får tillgång till dina perspektiv, då kan jag också välja att utnyttja dig på något sätt, säger Andreas Olsson.

Men vad är det som styr vilka vi känner empati för?

Alla politiker använder empati för att få fram sina budskap

När Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj talade i Sveriges riksdag i mars nämnde han att både Sveriges och Ukrainas flagga är blå och gul. Troligen sa han detta just för att väcka vår empati. Att vi skulle känna samhörighet med Ukraina. Att kunna identifiera sig med den som ber om vår empati är viktig för att vi ska känna den. När vi delar andras lidande vill vi också att lidandet ska upphöra.

– Alla politiker använder empati för att få fram sina budskap. De börjar nästan alltid sina tal med ett exempel, kanske att de träffade Agda, 85 i matbutiken eller en flykting från Ukraina och sen en berättelse kring personen. Och ingen ifrågasätter det, eftersom man känner empati, säger Andreas Olsson.

När det här dras till sin extrem så utnyttjas vår evolutionsbiologiska mekanism att vilja sortera folk i ”vi” och ”dom” av olika grupper som tjänar på det. Till exempel vid krig och folkmord.

– Att skapa empati med den egna gruppen är ju något som alltid använts av politiker, för det är väldigt starkt motiverande. Med det sagt betyder det inte att det alltid är moraliskt riktigt. Det finns massor med exempel på när empati använts i politiska situationer där det fått katastrofala följder.

Empatin är också sifferblind. Faktum är att vi blir mer empatiska om vi har en konkret person framför oss, det är oftast den som ser bäst ut eller som påminner om oss själva, eller om det är ett barn. Det kan väcka extremt mycket empati. Så vi är mer benägna att donera pengar till den enda individen än tusen andra människor som vi inte sett eller har någon information om, menar Andreas Olsson. Närhetsprincipen spelar också roll för vår empati, ju närmare desto mer empati känner vi.

Vad skulle du säga är baksidan med empati?

– Att empati inte garanterar bra moraliska beslut.

En annan baksida av empati är att känslor smittar lätt och i dag används det som ett redskap för att påverka människor på internet. Andreas Olsson menar att vi i dag ständigt har tillgång till andra människor känsloliv och att negativt laddade känslor sprids snabbare än positiva.

– Det här innebär att vi har konstant tillgång till andra människors känsloliv online, deras rädsla och panik. Det kan gälla olika saker, kanske terrordåd eller jordens undergång. Att hela tiden känna in detta påverkar oss och det finns många som har intresse av att sprida till exempel rädsla. Det här kan också påverka våra val och hur vi ser på världen."