Cervenka Håller I Grinden

2022-11-24

Vad är det den ekonomiske hovnarren Cervenka står och säger?
Du får betala, även om du inte har lån... bankernas försäljning av pengar...
Är det bra att ett fåtal profiterar på allmänhetens betalningsmedel?
Hur skapas pengar?
Så göder Ingves storbankerna – svenskarna får betala.
Även de som inte har en krona i lån betalar för den svenska kreditfesten.
I dag väntas Riksbanken höja räntan med ytterligare 0,75 procentenheter till 2,5 procent.
Det innebär tiotals miljarder direkt ned i fickan på de svenska storbankerna.
Svenska folket får betala kalaset både genom högre ränteutgifter men också via skattsedeln.
Riksbanken, en myndighet under riksdagen, befinner sig i större blåsväder än på länge.
Konsekvenserna av Riksbankens penningpolitik det senaste decenniet och inte minst under pandemin blir alltmer uppenbara för varje dag som går.
Vid en konferens nyligen presenterade forskaren Daniel Waldenström nya preliminära uppgifter som visar på att ojämlikheten, mätt i inkomster, skenade under 2021.
De samlade inkomsterna, inklusive från kapital, föll för de 25 procent fattigaste svenskarna i fjol medan de steg för de tio procent rikaste och ännu mer för den översta procenten av befolkningen. Allra bäst gick det för de 0,01 procent med högst inkomster.
I sådana här sammanhang används ofta den så kallade gini-koefficenten, ett mått på ojämlikhet. Den har ökat stadigt i Sverige under lång tid men legat ganska stabilt de senaste åren för att skjuta rakt upp under 2021 enligt Daniel Waldenströms preliminära siffror.
Därmed tycks Sverige har gått in i krisens år 2022 med de största inkomstklyftorna på mycket länge.
Förklaringen är stora inkomster från utdelningar och kapitalvinster under 2021 för de mest förmögna liksom kraftigt ökade bonusar för höga chefer.
Vad beror detta på? Ja, även om det känns väldigt avlägset just nu så rådde ju total eufori på finansmarknaden förra året: bostäder, aktier, fastigheter, tech-bolag. Allt rusade i värde.
Även ojämlikheten mätt i förmögenhet steg under 2021 om vi ska tro en rapport från banken Credit Suisse som visade att Sverige bland annat passerade Ryssland i grenen.
En viktig förklaring till allt detta är att Riksbanken trampade gaspedalen i botten under pandemin med både minusränta och hundratals nyskapade miljarder som pumpades ut i banksystemet.
Att låga räntor leder till ökade förmögenhetsklyftor har bland annat påpekats av professorn i ekonomi Lars Jonung och hans kollega Fredrik NG Andersson bland annat i en artikel i SvD skriven redan före pandemin med rubriken: “Riksbankens experiment har stått oss dyrt”.
Ovanstående är bara ett exempel på hur Riksbankens agerande får stora samhällskonsekvenser.
En annan påtalas av ekonomijournalisten Per Lindvall i en krönika på sajten Realtid.
När Riksbanken köper tillgångar på marknaden med nygjorda digitala pengar, vilket skedde både före och under pandemin, så uppstår en skuld till bankerna, så kallade reserver. De uppgår just nu till över 1 150 miljarder.
När räntan var noll fick bankerna hosta upp en liten slant för att ha sina pengar hos Riksbanken (-0,1 procent). Men nu får de desto bättre betalt. Inlåningsräntan är en tiondel under Riksbankens styrränta, alltså 2,4 procent efter dagens väntade höjning.
De pengar som bankerna på det här sättet lånar ut till Riksbanken lånas i sin tur, lite förenklat, av svenska folket via våra sparkonton. Där är dock räntan betydligt lägre, i genomsnitt 0,3 procent vilket innebär att bankerna kan kamma hem drygt 20 miljarder om året i ren vinst på mellanskillnaden.
Det är flera gånger mer än den kritiserade bankskatten.
Allt på grund av Riksbankens köp av värdepapper. Som konstaterats tidigare väntas banken dessutom göra förluster i hundra-miljardersklassen på dessa affärer och behöver ett tillskott på 50-70 miljarder från skattebetalarna.
Medborgarna, även de som inte har en krona i lån, får också vara med och betala för den svenska kreditfesten på ett annat sätt.
Den explosionsartade ökningen av lån i Sverige under 2000-talet beror delvis på Riksbankens låga ränta men har också haft draghjälp av ränteavdraget som kan ses som en statlig subvention på bankernas försäljning av pengar.
Avdraget kostade i fjol staten cirka 17 miljarder men om boräntorna stiger till 5 procent, ett inte helt osannolikt scenario efter dagens höjning, sväller notan till närmare 60 miljarder kronor per år.
Samtidigt går storbankerna mot vinstrekord under 2022. Räkna med bonusregn för direktörerna.
Det kan de tacka Stefan Ingves och hans kollegor för.

Visa ditt stöd till det informationsarbete Carl genomför

Swish

Scanna QR eller skicka till 076-118 25 68. Mottagare är Caroline Engström.
Carl på social media

Patreon

Här kan du visa ditt stöd genom att bli månadsgivare på Patreon.

Swish

Bidra genom att Swisha till 076-118 25 68, mottagare är Caroline Engström.

De Fria

Besök folkrörelsen som jobbar för demokrati genom en medveten och upplyst befolkning!
linkedin facebook pinterest youtube rss twitter instagram facebook-blank rss-blank linkedin-blank pinterest youtube twitter instagram