Nobelstiftelsen & Klimatet

2021-04-28
Nordisk Folkbildningi ljuset av Al Gores uttalanden:
Vidar Helgesen är Norges tidigare miljöminister som nu tagit plats som vd för Nobelstiftelsen. Fokus för hans första stora offentliga evenemang: klimatet.
Under de senaste tio åren har Nobelstiftelsen bedrivit ett intensivt arbete med att sänka kostnaderna. Vidar Helgesen har i uppdrag att stärka Nobelprisets ekonomi ytterligare.
Under de senaste tio åren har Nobelstiftelsen bedrivit ett intensivt arbete med att sänka kostnaderna. Vidar Helgesen har i uppdrag att stärka Nobelprisets ekonomi ytterligare.
– 34 Nobelpristagare, jag är lite osäker på om vi har haft så många på ett och samma möte tidigare.
Det säger Vidar Helgesen när SvD talar med honom för en första intervju med svensk press sedan han vid årsskiftet tillträdde som Nobelstiftelsens nya vd.
Men antalet samlade pristagare är inte det enda som är nytt. Det är även den gröna profilen.
Föregångaren Lars Heikensten satt på posten i över tio år. Han var nationalekonom och tjänsteman i botten och fick ägna sista tiden i Nobelstiftelsen åt att hantera skandalen i Svenska Akademien. Vidar Helgesen är den tidigare klimat- och miljöministern från det konservativa partiet Höyre i Norge som nu börjar arbetet vid stiftelsens anrika lokaler med ett rent bord. Hans bakgrund lyftes fram fram av stiftelsens ordförande Carl-Henrik Heldin när utnämningen offentliggjordes förra sommaren:
"Vidar Helgesen har stor erfarenhet av internationella samarbeten kring frågor som rör klimatet, demokratin och mänskliga rättigheter."
Nobel Prize Summit är Vidar Helgesens första stora offentliga evenemang som vd för Nobelstiftelsen. Temat för mötet: klimatet. Bland de inbjudna finns klimatprofilen Al Gore, EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen, USA:s klimatsändebud John Kerry och en rad pristagare.
Inför evenemanget lyfter Vidar Helgesen fram att två saker kommer att bli extra viktiga:
– Det ena är budskapet att lyssna på vetenskapen. Klimat- och miljöfrågor är komplexa frågor, det handlar om att förstå problemen. Det andra är budskapet att det krävs innovation och vetenskap för att hitta lösningarna. Och lösningarna måste komma fram snabbt och i stor skala.
Men hittills har utvecklingen för att minska utsläppen och bromsa klimat­förändringarna inte gått tillräckligt snabbt. Vidar Helgesen hoppas att processen snart ska skyndas på – men inte bara tack vare mer samarbete, utan även av en hårdare konkurrens mellan världens största ekonomier.
– Det har startat en kapplöpning för att skaffa sig gröna marknadsandelar och konkurrenskraft. Den dynamiken tror jag kommer allt mer.
En kapplöpning för att bli först med grön teknik som i framtiden kommer att bli efterfrågad i hela världen skulle kunna innebära att till exempel världens största utsläppare Kina ökar takten i klimatfrågan. Vidar Helgesen säger att det i fjol skedde en stark tillväxt av gröna investeringar i Kinas gigantiska infrastrukturprojekt ”Ett bälte, en väg”.
– Samtidigt fortsätter Kinas kolsatsning som också får globala konsekvenser. Men förhoppningen måste vara att den politiska dynamiken, finansmarknadens dynamik och den teknologiska dynamiken leder till att Kina, USA, EU och andra satsar på att vinna en grön kapplöpning.
På tal om konkurrens: Sverige och Norge har så klart olika förutsättningar, men vilket land skulle du säga är ledande i klimatomställningen?
– Jag kan inte ge något betyg till länderna, men det är två länder med höga ambitioner och två länder som försöker nå de nödvändiga utsläppsmålen. I Norge är olja och gas den tyngsta näringen, vilket skapar en tröghet i den nödvändiga omställningen. Samtidigt har elektrifieringen av bilparken skett med fantastisk hastighet i Norge. Där ligger Norge längst fram i hela världen. I Sverige gjorde man ett tydligt val och en tydlig prioritering av biodrivmedel, det kan hänga samman med att man har en tung bilindustri.
Han säger att det finns flera saker som Sverige och Norge kan lära sig av varandra i klimatfrågan. Medan Sverige först och främst kan dra lärdomar av Norges satsning på att elektrifiera bilparken kan Norge blicka mot den svenska finanssektorn, som till exempel har möjliggjort satsningar på grön stål- och batteritillverkning i norra Sverige.
– Stockholm är ett mycket större finanscentrum än Oslo, där börsen dessutom domineras av olja och gas. De investeringar som sker i gröna initiativ i svensk industri är väldigt spännande, till exempel satsningarna i norr. De drivs av att man har starka privata kapitalmiljöer i Sverige. I Norge har man inte samma privata kapitalmiljöer.
Under de senaste tio åren har Nobelstiftelsen bedrivit ett intensivt arbete med att sänka kostnaderna. Vidar Helgesen har i uppdrag att stärka Nobelprisets ekonomi ytterligare.
I Sverige står ståltillverkning för ungefär 10 procent av växthusgasutsläppen. Men genom projekt som Hybrit och H2 Green Steel (H2GS) finns det långt gångna planer på att elektrifiera industrin och börja tillverka fossilfritt stål, något som potentiellt kan få stor effekt på Sveriges totala utsläpp. I Norge står oljeproduktionen för omkring en fjärdedel av utsläppen inom landets gränser. Därutöver tillkommer stora utsläpp när oljan används i andra länder.
Hur hanteras oljefrågan i Norge ur klimatsynvinkel?
– I enlighet med Parisavtalet är det utsläppen i Norge som Norge tillskrivs. Utsläppen från användningen av olja är det användarlandet som är ansvarigt för. Så länge oljeproduktionen finns satsar man från norsk sida på CCS (koldioxidavskiljning, red anm) och att elektrifiera oljeplattformarna i stället för att använda naturgas till produktionsprocessen, gärna i kombination med havsbaserad vindkraft.
– Sedan är det en större diskussion hur lång horisonten för olje- och gasproduktion är. Den klimatomställningskommitté som jag var med och ledde förra året förordade att Norge inte borde leta efter olja på nya områden långt från existerande infrastruktur. Inte primärt från ett klimatperspektiv, utan från ett lönsamhetsperspektiv. Det som traditionellt varit en väldigt lönsam industri kommer inte att vara det i framtiden.
Norge har dock inte fattat något politiskt beslut om att sluta leta efter olja på nya platser.
– Men intresset bland oljebolag för att leta efter olja i Arktis har störtdykt, och intresset från finansiärer och banker att låna ut pengar till sådant går också rakt ner. Det man för bara några år sedan trodde skulle bli den nya norska oljesagan i Arktis, det kommer att förbli en saga.
Landet har till skillnad från till exempel Danmark inte heller satt ett slutdatum för oljeproduktionen.
– Det är en kontroversiell fråga med slutdatum. Koldioxidpriset i Norge och priset på utsläppsrätter i Europa kommer att öka ganska dramatiskt de kommande tio åren och då vill man låta marknaden själv styra när oljan inte längre kommer att vara lönsam.
Nobelstiftelsens nya vd: Norge kan lära av Sverige | SvD
svd.se
Nobelstiftelsens nya vd: Norge kan lära av Sverige | SvD
Han välkomnar en kapplöpning om grön teknik mellan världens störst

Visa ditt stöd till det informationsarbete Carl genomför

Swish

Scanna QR eller skicka till 076-118 25 68. Mottagare är Caroline Engström.

Patreon

Här kan du visa ditt stöd genom att bli månadsgivare på Patreon.

Swish

Bidra genom att Swisha till 076-118 25 68, mottagare är Caroline Engström.

De Fria

Besök folkrörelsen som jobbar för demokrati genom en medveten och upplyst befolkning!
linkedin facebook pinterest youtube rss twitter instagram facebook-blank rss-blank linkedin-blank pinterest youtube twitter instagram