Nu är regeringen som av en händelse regeringen ute som försäljare för SAAB i farten igen.

Enligt uppgifter till SvD väntas ett beslut om Gripeninvesteringen vid torsdagens regeringssammanträde. Parallellt kommer försvarsmakten få i uppdrag att arbeta om sina investeringsplaner i ett kompletterande underlag till regeringen.

Exakt vilka belopp det rör sig om är okänt, men det kan röra sig både om mer pengar, omfördelningar och tidigarelagda investeringar. Beslutet grundas på budgetförhandlingarna med samarbetspartierna C och L och interna diskussioner mellan försvarsminister Peter Hultqvist (S) och finansminister Magdalena Andersson (S).

I vårändringsbudgeten kommer det att finnas skrivningar som innebär utfästelser om ökade investeringar i Gripensystemet enligt finska önskemål.

– Det handlar om utveckling och modifiering av den nuvarande E-versionen som såldes till Brasilien tidigare. Nu är inriktningen att det ska bli en version som är mer anpassad till europeiska förhållanden och passar Finland och även Sverige bättre. Förutsättningen är att Finland väljer Gripen framför konkurrenterna, säger en person med god inblick.

Upplägget liknar det som användes av den svenska sidan vid försöken att exportera ett tjugotal Jas Gripen till Schweiz för tio år sedan. Affären föll på mållinjen 2014 när det blev nej i en folkomröstning om finansieringen.

Nu är det Finland den svenska regeringen och tillverkaren Saab siktar in sig på. I botten finns ett allt närmare försvarssamarbete mellan länderna under senare år. En Gripenaffär skulle etablera det samarbetet även på industrisidan. Redan tidigare har det svenska budet kompletterats med två exemplar av radarspaningssystemet Globaleye.

För närvarande består det finska flygvapnet av ett drygt 60-tal exemplar av stridsflygplanet F-18 Hornet, tillverkat av amerikanska Boeing. Affären gjordes upp i början av 1990-talet och planen börjar nu falla för åldersstrecket.

Före utgången av 2021 ska den finska regeringen ta beslut om upphandlingen av nya plan som ska ersätta de nuvarande. Investeringstaket är på tio miljarder euro, motsvarande ungefär 100 miljarder kronor. I anbudsförfarandet konkurrerar Saabs Gripen E med Boeings F-18 Super Hornet, amerikanska Lockheed Martins F-35, brittiska Eurofighter Typhoon och franska Dassault Rafale.

I den finska kravbilden ingår att tillverkaren måste erbjuda lösningar om ett industriellt samarbete. Den avgörande faktorn är den militära prestationsförmågan och utvecklingsmöjligheterna under driftstiden. Det nya stridsflygplanet väntas vara i bruk in på 2060-talet. Upphandlingens säkerhets- och försvarspolitiska konsekvenser ska bedömas vid sidan av själva anbudsförfarandet.

– Konkurrensen är hård och Finland har ett långvarigt samarbete med USA på flygsidan. En förutsättning för att Finland ska välja Sverige är att länderna får en gemensam version av Gripen-E i sin flygplansflotta och därför krävs det investeringar som passar finska krav, säger en person med insyn i den pågående processen.

Regeringens vårbudget och vårändringsbudgeten överlämnas till riksdagen den 15 april.

Har vi censur i Sverige?

"Nej det har vi inte formellt sett. Däremot har vi en stark kultur av ägardirektiv och därmed benägenhet att tiga ihjäl all kritik som inte är välkammad, system-anpassad och därför egentligen inte kritisk alls.

Tyvärr vet vi mycket väl varför. Förläggarna är fega, från Bonniers via Norstedts, Timbro, Ekerlid, DN:s Förlag och många andra. Man skyller på ''marknaden'' men menar i allmänhet något helt annat. Som:

- Vi vill inte stöta oss med familjen Wallenberg (genom att publicera sanningen om affärerna under kriget).

Så sa en förläggare rent ut, sak samma vem. Flera andra sa:

- Faen, det här går för hårt åt sossarna (genom att berätta hur man med bidragens hjälp skapade västvärldens mest heltäckande maktmaskin).

De förstod sig då ändå inte på den roll som telekominfrastruktur och kraftförsörjningskontroll innebar utöver detta för det moderna kriget.

Vi vet genom den fd finska försvarsministern Elisabeth Rehn att Peter Wallenberg genom påtryckningar och hot försökte få finska staten att köpa Jas Gripen i stället för jaktplanet F-18 Hornet år 1992:

''Värst var dock svenskarna. Min gode vän, försvarsminister Anders Björck nöjde sig med ett storebrorstonfall när han talade om nordiskt samarbete, men finansmannen Peter Wallenberg gick längre. Vid mitt Sverigebesök inbjöd Wallenberg mig på lunch i sin magnifika villa. Efter måltiden drog Wallenberg mig åt sidan och avfyrade:

''Om Finland inte väljer Jas gripen så måste vi fundera på om det finns skäl att dra bort våra investeringar från Finland - och då förlorar Finland verkligen mycket arbetsplatser.''

Jag exploderade:

''Beslutet fattas på basen av prestanda, motköp och priset, inte på några andra grunder. Jag låter mig inte utpressas!''

Rehn berättade hur president Mauno Koivisto blev rasande när han fick veta.

''En sådan utpressning är typiskt för svenskarnas storebrorsmentalitet. På samma sätt pressade de oss i kärnkraftsfrågan'', hade Koivisto replikerat.

Rehn säger att incidenten i alla fall knappast förbättrade Jas möjligheter i Finland.''