Ja vi kan väl i alla fall säga som så att nu medverkar man till att göra teatern allt mindre trovärdig.
"Daniel Olsson är ställföreträdande chef för den militära säkerhets- och underrättelsetjänsten, Must. När han ringer upp är det från ett dolt nummer.
Några dagar tidigare har han deltagit vid ett slutet seminarium i riksdagens andrakammarsal och informerat ledamöter i försvars- och utrikesutskotten om hur Must ser på det försämrade säkerhetsläget i Sveriges närområde. Även Försvarets Radioanstalt, FRA, och Säpo medverkade.
– Under 2020 fortsatte den militära aktiviteten att öka såväl i Östersjöregionen som i Barents hav och i Nordatlanten, både i intensitet och komplexitet, säger han till SvD.
Enligt Must har nivån de senaste åren varit den högsta sedan det kalla kriget även om det ändå är lägre nu än då. I ett krigsläge skulle Ryssland vara den starkare parten åtminstone i ett första skede, menar Must.
– Vid en konflikt skulle Ryssland sannolikt inledningsvis ha en regional överlägsenhet gentemot Nato. Vi ser att Ryssland strävar efter att förbättra sin militära förmåga att verka på Nordatlanten. Syftet är att kunna hindra förstärkningar från USA till Europa i händelse av en väpnad konflikt och därmed bevara sin handlingsfrihet i Östersjöregionen och Barents hav.
Den svenska försvarsplaneringen bygger i grunden på att ta emot det amerikanska stöd som ryssarna tänker försöka stoppa redan längs vägen.
Eftersom Sverige inte är med i Nato finns det inga säkerhetsgarantier. Förhoppningen är att USA ska komma till undsättning, vilket ryssarna vill förhindra. På den ryska sidan har Kaliningrad fått en allt större militär betydelse.
– Rysslands militära förmåga kommer att fortsätta öka fram till 2025. Ett av de prioriterade områdena är förmågan till konventionell bekämpning på långa avstånd, säger Daniel Olsson vid Must om den ryska militärens inriktning.
Kaliningrad ingår som en byggsten i Rysslands framskjutna försvarsskärm.
Fredrik Westerlund
Kaliningrad hette tidigare Königsberg och var en gång huvudstad i den tyska provinsen Ostpreussen.
Efter hårda strider under andra världskriget tog ryssarna över kontrollen. Nu är Kaliningrad både en rysk provins och en stad med samma namn. Området ligger innanför det Baltiska näset vid Danzigbukten i södra delen av Östersjön och utgör en del av en rysk militär försvarslinje från norr till söder.
– Kaliningrad ingår som en byggsten i Rysslands framskjutna försvarsskärm, där man kan dra en linje från Kolahalvön via Kaliningrad och Transnistrien i Moldavien till Krim vid Svarta havet, säger Fredrik Westerlund, Rysslandsexpert vid FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut.
Enligt Westerlund har Kaliningrad en stor militärstrategisk betydelse:
– Från Kaliningrad har Ryssland direktaccess till Östersjön med både fartyg och flyg, den andra halvan av Östersjömarinen som finns i St Petersburg måste ta sig genom finska viken och det är en ganska lång och smal korridor. Rysslands militära närvaro är lättare att upprätthålla från Kaliningrad och det har också betydelse för Sverige.
Kaliningrad har fått en allt större militärstrategisk betydelse för Ryssland.
Men det smala landområdet vid Östersjön kommer också att vara svårt att försvara en längre tid i ett skarpt läge.
– Just för att det är en enklav som är omringat av Natoländer är det en utsatt del av Ryssland. I händelse av en större konflikt har Kaliningrad inget strategiskt djup ur försvarssynpunkt. Från Litauen och Polen kan man skjuta artillerield rakt igenom, säger Fredrik Westerlund.
Han betonar också att den ryska ledningen värderar Kalingrad högt även av politiska skäl. Ett så enkelt faktum som att Vladimir Putins tidigare hustru Ljudmila Putina kommer från Kaliningrad kan ha sin betydelse.
– Det finns ett starkt politiskt intresse av att hävda Rysslands suveränitet i området och det skulle vara ett enormt nederlag för den ryska regimen att förlora Kaliningrad.
Våren 2018 publicerades satellitbilder över Kaliningrad som ansågs visa hur rysk militär uppgraderade militära installationer och bunkrar för att lagra kärnvapen. Bilderna antydde något som några år senare nu är ett faktum: Ryssland har genomfört en kraftig uppbyggnad av den militära kapaciteten i Kaliningrad.
I upprustningen ingår alla typer av förband. Östersjömarinen är inte bara en flotta med fartyg som man skulle kunna föreställa sig.
I organisationen finns också flyg- och markstridskrafter och luftförsvar. På senare år har det varit ett konstant inflöde av stridsvagnar, stridsflyg, korvetter med kryssningsmissiler och fler soldater. Merparten av de marina enheterna är placerade i Baltijsk vid kusten, fyra mil från själva Kaliningrad.
Ryssland är mer räddhågset över sin position i Östersjön i dag jämfört med under Sovjetåren.
Förbanden kan användas för militära operationer i Östersjön och Nordsjön, både för att försvara ryskt territorium och som Must framhöll vid genomgången i riksdagen: skära av amerikanskt militärt stöd i händelse av ett krisläge.
FOI-forskaren Jonas Kjellén gav nyligen ut en detaljerad rapport om vilka förband som ingår i Östersjöflottan. Han konstaterar att de förstärkningar som prioriterats under de senaste fem åren primärt har varit landbaserade styrkor. Luftvärnsrobotsystemet S-400 började placeras ut i Kaliningrad redan 2012.
En slutsats är att ryssarna uppfattar situationen ungefär som på den europeiska och svenska sidan: orsaken bakom utökningen av den militära kapaciteten i Kaliningrad är det skärpta säkerhetsläget i Östersjöregionen. Skillnaden är att den ryska sidan anser att hotet kommer från Nato.
– Ur ett ryskt perspektiv är det från luften det kvalificerade hotet från väst kommer och luftförsvaret av Kaliningrad har blivit prioriterat. Ryssland är mer räddhågset över sin position i Östersjön i dag jämfört med under Sovjetåren. Kan man inte försvara Kaliningrad så kan man heller inte försvara baseringen av fartygen, säger Jonas Kjellén.
Den militära förstärkningarna i Kaliningrad sker numera relativt öppet och är också en del av den politiska retoriken som ryssarna använder sig av för att peka ut Natoländerna som den aggressiva parten.
Tass är den statskontrollerade ryska, tidigare sovjetiska nyhetsbyrån, en av världens största med tusentals anställda världen över. Huvudkontoret ligger i en stenbyggnad ett par kilometer från Kreml i centrala Moskva.
När Tass publicerar sina artiklar är det ofta ett eko av vad Putinregimen vill ha sagt. Militära nyheter står högt på agendan.
För ett par veckor sedan skrev Tass om ett nytt rysk-belarusiskt träningscenter för luftförsvar och stridsflyg i Belarus. Från rysk sida var det då ett budskap man gärna sprider när Berlarus skakas av folkliga uppror och protester och Putinregimen gör vad man kan för att rädda diktatorn Lukasjenko kvar vid makten.
I december 2020 rapporterade Tass att att den elfte armékåren i Kalingrad skulle förstärkas med en motoriserad division med infanteri, stridsvagnar och artilleri, totalt mellan 10 000 och 20 000 soldater. Enligt Tass skulle förbanden placeras längs gränsen till Natolandet Litauen.
Det är bara från Kaliningrad som rysk militär har räckvidd in över Sverige.
Den ryska Östersjömarinens befälhavare menade att det inte fanns något annat val än att reagera på Natos militära upprustning längs ryska gränser:
– Ledningen för de väpnade styrkorna var tvingad att svara på hotet med proportionella åtgärder, förklarade amiral Alexander Nosatov.
För Sverige och det svenska försvaret innebär upprustningen i Kaliningrad ett ökat militärt tryck och hot från den ryska sidan.
– Det innebär att det finns fler och fler potenta vapensystem med räckvidd mot Sverige. Det är en av delarna, säger FOI:s Rysslandsexpert Fredrik Westerlund.
En enkel förklaring är just den geografiska närheten:
– Med nuvarande räckvidder på 500 kilometer från markbaserade Iskanderrobotar är det bara från Kaliningrad som rysk militär har räckvidd in över Sverige. Från övriga platser i Ryssland når man inte riktigt fram till Sverige, bortsett från allra längst i norr och då är det på gränsen eftersom Finland ligger emellan. Även om och när Ryssland placerar ut nya robotar som går längre så kommer robotarna i Kaliningrad att ha bäst förutsättningar att nå framför allt södra Sverige.
Kaliningrads utsatta läge gör också att vapensystem som finns i enklaven kommer att användas på ett tidigt stadium vid en väpnad konflikt.
– Kaliningrad utgör en framskjuten plattform och de resurser som finns där kan man använda i Östersjöregionen i gråzonen mellan fred, kris och krig, men man måste använda dem innan det heter till på riktigt. Då är Kaliningrad för exponerat, säger Fredrik Westerlund.
Efter den ryska inmarschen och illegala annekteringen av Krim och krigsutbrottet i Ukraina 2014 har Nato förstärkt sina styrkor i Baltikum och Polen, områden som gränsar till Kaningrad. Nu finns det både permanenta roterande förband och snabbinsatsförband som kan sättas in i Östersjöområdet.
Enligt Nato fortsätter den den ryska militära uppbyggnaden på bred front: från Östersjön till Svarta havet, från Medelhavet till Arktis, i Mellanöstern och i Nordafrika, och det ställer då krav på motåtgärder och fortsatt hög beredskap från Natos sida.
Vid ett möte med Natos utrikesministrar i Bryssel i förra veckan diskuterades den ryska upprustningen, cyberattacker och påverkansoperationer.
– Ryssland underminerar och destabiliserar sina grannar, inklusive Ukraina, Georgien och Moldavien, stödjer tillslagen mot oppositionen i Belarus och försöker påverka utvecklingen på västra Balkan, sammanfattade generalsekreteraren Jens Stoltenberg Natoländernas syn. Varför Ryssland skall angripa Sverige väntar fortfarande på sin rimliga förklaring...... särskilt om Sverige inte är med i NATO, som uppges vara själva "hotet"...
I Östersjöområdet har båda sidor en omfattande övningsverksamhet och patrullerar på havet och i luften, ibland med ett provokativt uppträdande. När stridsflyg och fartyg från Ryssland, ofta med Kaliningrad som bas, och Natoländerna kontinuerligt rör sig i samma område kan det också ske misstag som i värsta fall kan få allvarliga följder.
– Syftet med aktiviteterna är ömsesidig avskräckning och förmågeuppbyggnad. Med en hög nivå av militär aktivitet finns alltid risker för incidenter eller felbedömningar, säger den ställföreträdande Must-chefen Daniel Olsson."