Rädsla Som Regeringsform

2019-10-30

SS//

Att konstant leva i rädsla och stress i ett samhälle vars själva grund är ökande brist och utslagning...Det är vår så kallade "regeringsform" idag.

I princip alla är stressade och rädda för något som är ett av människor skapat system som går ut på att göra alla utom en liten procent fattigare.
Makten går uppifrån och ned men vi lever i en illusion av att vi har något att säga till om.
Saker vi är rädda och stressade över är allt skapat inom systemet.
Det är skattmasen, kommunens handläggare, bankens järngrepp om ditt hus, det är chefen, din lön räcker inte till, du matas med att du kommer få cancer, hjärt och kärl sjukdomar osv om du inte gör si och så, du vet inte viken fot du ska stå på för att inte bryta lagen då lagarna går över varandra så följer du en så bryter du en annan.

Rädsla för att barnen ska skadas när de är ute och prövar sina vingar för att bli självständiga, ska de klara skolan, ska de misslyckas, säger de fel saker som får högre stående människor som lärare och rektor emot sig.
Vad händer med mig när jag blir äldre, kommer det finnas vård för mig eller får jag ligga i nedkissade blöjor och svälta, kommer ens pensionen att existera?

Varje dag året runt får vi nya rädslor serverade till oss. Sprängningar, våldtäkter, skjutningar, ryssen, kärnvapenkrig och så klart den Oranga mannen han är en av de mest skrämmande saker i världen. Var riktigt rädd och arg på honom...

Alla rädslor vi dagligen lever med är skapade och legitimerade av oss själva. Med vår rätt att rösta så legitimerar och cementerar våra egna rädslor och då får vi också lösningen serverad tror vi.
En mer repressiv stat som lovar att beskydda oss men i själva verket så kommer varje nytt politiskt beslut att ge oss ännu mindre svängrum och ge oss nya rädslor.

Det är inte svårt att koppla ihop våra rädslor och vikten av att hålla oss rädda för själva systemets överlevnad. Uppfinningsrikedomen är enorm när det kommer till att skapa nya rädda med-borgare som inte höjer blicken.

Men så lever vi också nästintill helt omedvetna om vår historia och om att systemet i sig är en omöjlighet.
Det börjar med alla avslöjanden om systemets natur bli omöjligt att inte se att det är en liten grupp individer som skapat detta system och verkat för att bibehålla det och vi legtimerar detta vart fjärde år...

Det går om och om igen genom historien. Samma sak spelar ut hela tiden med ett lite förändrat manus, det går i cykler och rädslorna består men namnen på dem förändras.

Trauma, rädsla och stress är samhällets grund i större eller mindre omfattning beroende på vid vilken punkt i en cykel eller metacykel vi befinner oss. Ingenjörerna och profitörerna frodas och dess förlängda armar är behjälpliga i att bara lyda order och bibehålla statusen som nu närmar sig evigt förslavad i skuld.

Trauman är till för att läkas och för att göra detta måste vi börja med oss själva och identifiera vad som gjort oss rädda, sjuka och så stressade att vi inte längre kan tänka logiska tankar i längre kedjor än senaste rubriken som fick oss att reagera.

En historiskt jämförelse som du inte får ta del av i den svenska skolan är när romarriket började krackelera.
För människorna var det då så illa att stormännen hade lagt beslag på det mesta. Gårdarna blev större och det var för den lille människan straffbart med döden att inte betala skatt.
Man roade också folket med bröd och skådespel för att hålla dem lugna. Skatten var till exempel skeppor med säd och andra produkter för att staten skulle kunna producera brödet som skulle förtäras vid skådespelet så att säga.
I slutstadiet av det hela så var den vanliga befolkningen så rädd om sina egna nackar att de självmant valde att bli slavar.
För en slav hade mer frihet än en fri man.
En slav behövde inte betala skatt och en slav fick mat och husrum emot arbete för de storherrar som tagit över.
Att bli slav räddade livet och gav förmodligen en större säkerhet än att missa en skattebetalning och förlora sitt huvud så att säga.
Så kan det tilläggas att i en stund av "godhet" så friades alla slavar för ingen man skulle vara ofri... när det med största sannolikhet i realiteten var så att skatteunderlaget för att hålla igång cirkusen hade blivit för litet.

Så var är vi idag? Vi är vid punkten där vi snart kommer se att skatteunderlaget viker, vanliga människor har snart inte råd att leva och måste då prioritera vad de ska göra. Äta, bo eller betala skatt.
Kanske får vi en stund av godhet snart där bankerna plötsligt blir humana och skriver av skulderna och då kommer ingen fråga varför...

Vi kan alltså nu välja den rädslan eller så kan vi välja att släppa rädslan och istället titta uppåt, bakåt och skapa oss en vision av framtiden. Hur skulle en framtid utan en traumatiserad och rädd befolkning kunna se ut?
Vad behöver vi göra för att nå dit?

Att göra samma sak igen och förvänta oss ett annat utfall är som sagt höjden av idioti och det har vi prövat.

Den enkla lösningen är ju att sluta låta rädslan, stressen och det trauma vi alla har på ett eller annat sätt styra våra liv. För detta behöver vi nog kunskap och stöd från våra medmänniskor... något som idag i världens mest indelade befolkning kan verka svårt... men det hänger faktiskt bara på dig och om du vågar sträcka på ryggen och säga NOG!

Jag vågar mig på ett argument som är vattentätt här.
Det spelar ingen roll vilken indelning du tillhör. Dina basbehov som människa är detsamma som den grupp av människor DU försöker bekämpa.
Lägg till en guldkant i livet av önskad art så länge den inte skadar något annan så har du formen att arbeta vidare från.
Det kanske inte är svårare än så? Vi behöver bara hitta formen för att tillgodose människors behov utan rov...(drift).

Vad är du rädd för och varför?

Så tar vi ett boktips med en historiskt beskrivning om vårt nuvarande systems tillkomst.

YOUTUBE.COM
This is the first chapter The Creature from Jekyll Island by G. Edward Griffin and read by Mark Bramhall. This is a free sample offered on YouTube by Audiobo...

Visa ditt stöd till det informationsarbete Carl genomför

Swish

Scanna QR eller skicka till 076-118 25 68. Mottagare är Caroline Engström.
Carl på social media

Patreon

Här kan du visa ditt stöd genom att bli månadsgivare på Patreon.

Swish

Bidra genom att Swisha till 076-118 25 68, mottagare är Caroline Engström.

De Fria

Besök folkrörelsen som jobbar för demokrati genom en medveten och upplyst befolkning!
linkedin facebook pinterest youtube rss twitter instagram facebook-blank rss-blank linkedin-blank pinterest youtube twitter instagram