Allt är som vi alla vet och alltid har fått höra, är ständigt på väg till att förbättras, men först måste vi härda ut grunderna till dessa förbättringar lite till, bara lite till…

När man utsätts för denna typ av skadeglädje, står det plötsligt klart att det nu bara är helt transparent akademisk retorik av billigt märke, som annars vanligtvis döljer det hemska auktoritära flinet. De som skriver den sortens saker – och de som publicerar dessa – är fast beslutna att göra det fullt klart att den globalistiska eliten vet vad som är bra för oss och därför bör förbli ansvarig.

Vi ska liksom bara glömma, liksom, att denna ”extraordinära” ”bara lite till” politik ”bara” tog några ynka decennium och under tiden kostade tiotals miljoner förlorade hus, jobb och till och med deras familjer, som tribut. Allt blev mycket bättre..bara lite till. Glömde jag att nämna att förmögenhetsutvecklingen för bankägare också blev, lite till..

En hel del av de pengar som skapades hamnade i bostäder, byggande och, naturligtvis, värdepapper, särskilt på aktiemarknaden. Det är så det fungerar i modern tid. Det järngrepp som makteliten har på skapandet av betalningsmedlet kommer aldrig brytas i detta system, oavsett hur lång tid det tar att åter ”stimulera” en ödelagd ekonomi och det kan nog tänkas ta en liten tid till..

Globalisterna som driver världens penningmängd skulle nog möjligen värderingsmässigt dö sotdöden hellre än att sätta mer pengar direkt i omlopp via människors besparingar och förfogandekonton. Naturligtvis skulle detta avslöja verkligheten bakom världens hemska bedrägeriekonomi.

Folk skulle plötsligt inse att allt vad som stod mellan dem och Midas rikedomar, var att trycka på en knapp. Ännu värre, de skulle inse att någon annan har fått tillgång till den knappen och kunde trycka på den när som helst i obegränsad omfattning. I ett land där finansministern inte skäms för att hålla sig med en retorik som innebär att hon uttrycker att bankerna inte är riktigt mogna att ta samhällsansvar, så är bittra ironier både söta och läskande.

Inget av detta klargörs märkligt nog… i redaktionella publikationer, vilka egentligen levererar en hyllning till de teknokrater som leder centralbanker i allmänhet och därvidlag Stefan Ingves i synnerhet.

Leve elfenbenstornspaladinerna och deras herrar, dem leve…bara lite till.