All form av närmande mellan Moskva och Washington ses som en fara av Tel Aviv och Riyadh, varför fientliga relationer mellan Ryssland och USA har blivit en samlingspunkt för en ohelig allians mellan liberaler och neokonservativa i USA, tillsammans med takfiris i Saudiarabien och zionister i Israel. Och Sverige

Den Djupa Statens kontroll över strategiska naturresursflöden, betalningsinfrastruktur och betalningsmedel över Pivotarean - den Eurasiska landsträckningen - är dödligt beroende av dessa två teokratiska organismers polariseringsskapande destabilisering i regionen.

Saudiarabien och Israel har investerat enorma mängder pengar och politisk tyngd för att störta Assad och med den riktning som kriget i Syrien ovillkorligen tar är detta nu lång mer än sannolikt någonting som inom en snar framtid kommer att vända sig mot dem. Israel finner då en syrisk stat förstärkt av allianser med Hizbollah, Ryssland, Iran, Libanon och Irak som utom tvivel kommer att göra de israeliska förhoppningarna om kontrollerat kaos i regionen förgäves. Saudiarabien, liksom Israel, är rädda för att se framväxten av den antingen mer sekulariserade sunni eller shiitiska axeln från Iran till Medelhavet genom Irak och Syrien.

Det är nu en mardröm för dem som hoppades att avsätta Assad, styra Irak och slutligen hela Mellanösternområdet under sin egen makt. Med Moskvas intervention för nästan två år sedan återupptog Syriens Bashar al Assad en triumferande marsch mot Daesh och jihadistisk terrorism.

De som motsätter sig till någon som helst form av närmande mellan Moskva och Washington har därför funnit många anhängare i det europeiska politiska systemet. Det vill säga till dess att konsekvenserna av de nya sanktionerna gjordes klara.

Trump påpekade att USA: s mål är att sälja LNG till europeiska partners genom att bli en energiexporterande nation, eftersom han vet att detta kommer att splittra EU från USA. En av de direkta effekterna av sanktioner mot Ryssland är därför att hindra européerna från att samarbeta med ryska energibolag och därigenom sabotera planen för Nord Stream 2-länken och förmodligen även den turkiska gasledningen som integreras i det europeiska rörledningsnätet. Energikortet kommer som vi sagt att spelas ut från Rysk sida vid behov och i detta system är varje land av politiska trovärdighetsskäl nu tvunget att bli sig själv närmast.

Politiska reaktioner i Europa har därför inte uteblivit, och förståeligt nog så har irritationen nått den politiska kokpunkten ( inklusive Moskvas ). Det verkar nu också närmast vara så som att schizofreni utgör ett utmärkande drag hos de flesta politikerna på den gamla kontinenten. De baltiska staterna fruktar nu ett obefintligt hot om en rysk invasion, medan Tyskland och Österrike klagar över amerikansk inblandning i sina strategiska energiplaner, med tanke på att det är politiskt oacceptabelt. Sverige? Ja det är som sagt vad det är inom den Djupa Staten och nu är det Sorosfinansierad Pride för allt vad det går...