Efterhand som kraften i vårt allmänna medvetande växer i intensitet, känner vi vår egen pånyttfödelse allt snabbare. Inte bara detta, utan också att de förgiftade huvudpersonerna som försöker vidmakthålla vårt omgivande mörker, med all sin fräcka arrogans, är i allt större darrningar. Vi som trycker på framåt, konfronterar det till synes ogenomträngliga grepp som våra plågoandar håller över oss, för inne i oss brinner en outsläcklig passion för uppfyllandet av vår strävan, vi måste bli fria vi måste öka vårt medvetande - vår emotionella självförståelse. Denna passion är omvälvande.

Dualiteten har inget "ingenmansland", ingen medelväg, den är binär. Ljus eller mörker, vi väljer själva. Att inte vara på väg till att sanningen skall beskriva verkligheten är att vara på väg till osanning; och om den riktningen inte korrigeras (och då finns det allt mer goda möjligheter för mycket ofrivillig korrigering) så slutar denna väg i ett svart hål. För dem som till fullo anammar en marsch till det svarta hålet, är världen inte tillräcklig. För dessa evigt törstiga efter makt, och de som drivs av en djup rädsla för det okända - i sig själva, verkar det fortfarande mest troligt att det går att mätta sin inre tomhet endast med innehav av hela universum. Det är dock något svårare att lyckas med denna ambition än vad de själva tycks inse.

Denna till synes outsläckliga aptit kommer aldrig att kunna stilla sin längtan efter mättnad. Så vad sådana enheter inte helt förstår, är att alla försök att själv underkuva alltet slutligen måste bevisa sig som meningslösa. För själva handlingen i att försöka, skapar - alltid på någon plats någonstans djupt i universum - också en motsatt rörelse. En pånyttfödelse av liv - ljus. En en kontrande kraft som inte kan begränsas. Allt blir och är ett med tiden.

Slutomgången i förhållande till våra plågoandar - i grunden vår egen oförmåga att stå upp och att rätt adressera vad som utgör problemet, har alltid genom historien varit deras mål att äga denna välsignade planet och suga ut varje spår av kärlek, passion och medkänsla. Eftersom bara det ger bränsle till den vidare process där den mörka omegapunkten kan nås; där det oändliga universum erövrades, för att ersättas av en virtuell verklighet, ett slags transhumananistiskt bedrägeri. Det är i allt väsentligt naturen mot fiktionen, ljuset mot rädsla - mörker.

I denna nuvarande omvända värld, är vår inneboende naturliga del av alltet vänd ut och in, till att bli en nära nog total nedsänkning i själsligt öde narcissism: det är vilddjurets märke - vars mest mer flagranta manifestation är vårt skenande konsumtionssamhälle.

Genomfört från sitt bottenläge, så sker strävan efter makt nu i form av en total förbrukning av allt och alla; fullständig underkuvande av emotionell självförståelse som ersatts med ett falskt materialistiskt idolskap som tar på sig egenskaperna hos våra känslor till sin egen rätt. Den abstrakta, KÄNSLOLÖSA gudomens ofria gudomliga kraft, mörkret inom oss själva. Men nu kommer ljuset från upplysningen.