I vad som känns som en evighet så har Europa tänkt att enbart slippriga verbala (och ihåliga) hot, populistisk posering och vilseledande propaganda skulle vara tillräckligt för att tvinga Ryssland och Vladimir Putin att backa undan och dra sig tillbaka in under bordet i fosterställningsmaniskt sugande på tummen, från den ändlösa upptrappningen i Ukraina som senast igår kröntes med nya pugilistfasoner i parlamentet som ett kvitto på demokratiutvecklingen.

Anglozionisterna försöker ge bilden av en slags Kremlkokong med svansen mellan benen. Vad de inte räknade med var att Putin skulle på något sätt ge tillbaka (eftersom det skulle ses som nederlag och svaghet av hans talrika interna fiender), inte heller trodde de att de skulle skulle behöva: med Ryssland som ger en tredjedel av EU-gasen och med vintern närmar som sig, erkänna att Ryssland hade alla Trumfkort från dag ett.

Som synts tidigare idag på tidslinjen så gäller nu följande:

Hur länge kommer väst att kunna köpa olja och gas från Ryssland i utbyte mot fysiskt guld? Som alltså blir en överbryggningsfunktion, eftersom guld är bara en tämligen oanvändbar metall, men som har historiska kopplingar till Anglozionistsidan som gör att metallen kan användas som övergångsmekanism för att skydda Brics. men några gamla guldsmedsfasoner kommer inte att gå att införa igen rent monetärmekaniskt.

Så vad kommer att hända med den amerikanska petrodollarn efter att väst tar slut på fysiskt guld för att betala för rysk olja, gas och uran, samt att betala för kinesiska varor?

Ingen i väst idag kan svara på dessa till synes enkla frågor.
Och detta kallas "Schackmatt", mina damer och herrar. Spelet är över.
Dessutom alltså: som en följd av eskalerande handelskrig är det inte Rysslands ekonomi som får ont i fötterna, utan Europa, som alltså i sig själv ändå är på väg ner i en historisk trippel-dip recession.

Så nu kommer saker alltmer mellan hammaren och städ, i ljuset av verkligheten kommer många värderingar att få omprövas.

Vår personliga uppenbarelse - epifani - kan komma att skapa våg efter våg av självförakt och depression. Dock kommer ingenting att vinnas på att kräla runt länge i detta intellektuella tillstånd. För att dra sig ur denna nedåtgående spiral måste vi göra ett medvetet självmedvetet beslut att överge denna självförgörande förlamning och gå mot läkning och utveckling av oss själva, vi måste våga vara fria människor som individer och tänka av egen kraft och vilja. Vi måste våga släppa taget och våga ta steget vidare i våra värderingar för att öka vår egen emotionella självförståelse

Det finns inget sätt att adekvat beskriva den chock någon känner när en person först lär sig att de sover med fienden och kan lätt bli dess nästa offer. I många avseenden, genom uppvaknandet så stör du vilddjuret som låg bredvid dig, och därigenom riskerar man möjligheten att dra oönskad uppmärksamhet till sig själv. Vi lär oss mycket tidigt i livet att hålla ner huvudet ner och röra oss tyst om vår egen själsliga verksamhet.

När vi börjar vårt uppvaknande, så gör vi i många avseenden precis tvärtom. Vi ser också att vi har varit helt fel ute och vi vill inte stå med det ansvaret inför vårt eget skrank och bära de konsekvenser vi ser komma i förlängningen på erkännande. Det skulle innebära att upptäcka att även de vi så blint har litat på upprepade gånger har brutit mot oss på de mest personliga och intima sätt, vilket är så långt bortom oroande att det ibland undgår korrekt beskrivning. Detta gör givetvis att vi inte heller kan förlåta.

Efter att den första vågen av rädsla och illamående passerar, tenderar vi att bli stela i tanken för att undvika nya obehag, som ett slags psykologisk försvarsmekanism för att skydda vårt psyke från en överbelastning som kan leda till allvarlig psykos. Under detta onaturliga lugn återstår ännu motstridiga drifter att fly galenskapen, att dra täcket över huvudet och gömma sig från odjuret, och den växande källan till ilska som riskerar att börja driva maskinen och lusten att slå tillbaka. Detta är en mycket farlig tid för oss och det är viktigt för oss att söka logisk rationell vägledning och balans eller så kan vi bokstavligen komma att gå under i den djupa delen av oss själva. Se det som att plötsligt skakas vaken från en extremt skrämmande dröm, bara för att inse att ”verkligheten” du har vaknat till är också i många avseenden flera storleksordningar värre än drömmen du just lämnat.

Eftersom vi har betingats att göra det, när vi först upptäcker alla de massiva lögner och konspirationer som är en del av världen av eliten, företags – och – bankvärlden och naturligtvis alla myndighetsnivåer, så är vår första tendens att dyka in förnekelse av uppgifter om faktiska brott, tillsammans med alla olika täckhistorier och rökridåer. Vi vill tro att om bara information om alla deras avskyvärda brott var mer allmänt kända och sprids till allmänheten skulle systemet reagera i rättfärdig indignation och kasta ut lodisarna och sedan bränna dem på bål. Sedan skulle allt återgå till det normala och vanliga. Så är det inte, vi kan bara gå framåt genom att utveckla oss själva som människor.