Det är ingen hemlighet för oss att när centralbankernas planerade nya normala har utvecklats, har en efter en av dessa byxpissande central-planerare och därför så gott som alla ekonomer, fångats med de kalla byxorna nere angående sina ständiga förutsägelser om ett "överhängande" ekonomiskt uppsving, ljuset i tunneln, vilken minut som helst nu och alltid runt hörnet. Och ändå, nästan sex år efter Lehman, fem år efter utgången av den sista "recessionen" (även om depressionen för de flesta utom 1% rasar på), så är västvärlden på väg att få sitt sämsta kvartal på årtionden (exklusive den stora finanskrisen), med en -2% kollaps i BNP för USA, vilket har givits skulden för på, som vi alla vet ... vädret.

Just det: ekonomer är idag de enda som kommer att se någon i ögonen, och påpeka att det var hårt väder som krossade världshandeln, raserade industriproduktionen och dunkade detaljhandeln i kaklet (i processen där människor fryser på internet eftersom folk tyckte det var så kallt ingen handlade på nätet), och även med skyhög offentlig konsumtion och att migrationen inducerade det konsumerade kapitalet, så ledde snedfördelning fortfarande till att världens största ekonomi fick en 5% dipp från de första uppskattningarna om 3% tillväxt under Q1. Med andra ord, nytillskott på hundratals miljarder i "tillväxt som förlorades eller blev oskapad" på grund av, ja, snö på vintern. Sambandet till svensk ekonomi känner vi ju alla väl till numera.

Tråkigt nog för samma ekonomer, nu när Q2 inte ser ut att bli mycket bättre än Q1, har andra, främst klimatiska, ursäkter uppstått: såsom El Nino, torkan i Kalifornien och till och med förslag som, hör och häpna, som ett resultat av bankernas krav på oändlig styrning av ekonomin, vilket i denna terminala värld har permanent sänkt tillväxten till 2% eller lägre. Tyvärr kan som bekant inte detsamma riktigt uttryckas gälla för den oändligt växande ackumulerade räntekostnaden.

Vad som dock är lite sorgligare för ekonomer, till och med tidigare nästan respektabla sådana, sådan som alltså inte finns, är att över en natt så var det ingen mindre än Tyler Cowen som skriver i New York Times , som kom med ännu en teori för att förklara den " fortsatta långsamma ekonomiska tillväxten i höginkomstländernas ekonomier . " Med hans egna ord: "En ytterligare förklaring till den långsamma tillväxten får nu uppmärksamhet, dock. Det är uthålligheten i förväntningar på fred . "

Just det - skylla den ekonomiska utvecklingen på bristen av krig!

Tja, det är naturligtvis  bara helt oacceptabelt: säkert är ju att vad hela världen behöver för seriös tillväxt, krigsoffer i miljardklassen, inte på några futtiga hundratusentals människor.

Det roliga blir därför när maktlydiga ekonomer (det finna inga andra) äntligen får sina plötsligt mycket önskade krig (precis som de gjorde med andra världskriget, och första världskriget innan det, som katalysator för skapandet av Fed naturligtvis), precis som de fick sina mycket krävda biljoner i monetär stimulans - på allmänhetens bekostnad.

Minns blott hur centralbankerna enligt Klukman har misslyckats med att stimulera ekonomin, eftersom det helt enkelt inte var tillräckligt mycket: ​​tydligen har Feds innehav - balansräkning på 35% av alla 10 åringar, injektionen av nästan 3 biljoner i reserver till aktiemarknaden och att skapa en kreditbubbla som gör att 2007 års skuldbubblan bara bleknar bort i vädret vid en jämförelse, det var helt enkelt inte tillräckligt. Man behöver mer!

Och så blir det med krig. Eftersom det första kriget kommer att få skulden för att ha varit för litet - är det dags för ett större krig. Sedan ett ännu större krig. Och så vidare, tills de mest värdelösa människorna i tillvaron på jorden - maktens ekonomer naturligtvis - får sin armageddon, vilket resulterar i döden av miljarder. Kanske först då kommer den mycket önskade BNP explosionen slutligen anlända?

Lyckligtvis för ekonomer, stoppar de sig fortfarande från att förespråka krig som det ultimata universalmedlet mot en långsam tillväxt (åtminstone tillsvidare när nu USA går in i en lågkonjunktur med ännu ett kvartal av negativ tillväxt, man kan bara föreställa sig vad Galenskaps - Krugman - Klokmans idéer bär). Istället inramas detta lite tjusigt som en fråga om, ja avvägningar:. "Vi föredrar högre ekonomisk tillväxt och utveckling, även samtidigt som man erkänner att de senaste BNP-siffrorna inte tillräckligt mäter alla de vinster vi har åtnjutit Förutom mer fred, vi har också en renare miljö (tillsammans med någon men knappast precis alla dimensioner, min anmärkning), mer fritid och en högre grad av social tolerans för minoriteter och tidigare förföljda grupper. Vår fredligare och -. ja - mer fritt orienterade värld är faktiskt bättre än vad våra ekonomiska åtgärder erkänner. " Att varmluft skapar klimatförändringar vet vi.

Så låt oss inte glömma att BNP är ingenting annat än ekonomiskt skitsnack, som bekräftas av de senaste veckorna i Europa - till synes trött på att vänta på krig - som därför godtyckligt beslutat att lägga till "nyttan" av prostitution och narkotika till BNP - måttet. Och där har du all den meningslösa tillväxt som du kan drömma om. Om så bara på papperet. Eftersom hundratals miljoner människor i den utvecklade världen, utan försörjning, utan ett jobb, ute ur arbetskraften, endast kan blidkas med drömmar om "hopp och förändring" bara så länge. Och absolut inte när de blir hungriga, eller inser att den största lögnen av alla i välfärdsstaten - av bankernas politiker garanterad välfärd - är att makten vill någonting annat än sitt eget bästa.