Psykosocialt intellektuellt undantagstillstånd

2014-01-18

Gammal saga

Det finns en viss grupp människor i västvärlden som under snart en halv evighet, har sagt och fortfarande säger, "låt oss svara på denna ekonomiska utmaning med samma gamla melodi som tidigare den är jättebra, den låter förresten lite som en gammal raggarlåt! Lite omodern möjligen, men jäääättebra!"

”Marknaden kommer att ta hand om allt,” berättar de för oss. Om vi bara kan klippa bort mer föreskrifter och skära bort mer skatt – särskilt för de rika – så kommer vår ekonomi att växa sig starkare.

Visst, säger de, kommer det att finnas vinnare och förlorare. Men om vinnarna gör detta riktigt bra, så kommer sedan jobb och välstånd så småningom sippra ner till alla andra, [det behövs nämligen för att vinnarna skall kunna öka sitt välstånd], OCH hävdar de, även om välstånd inte sipprar ner, ja, det är då ju ändå priset för individens frihet som det samhället måste betala. Vi måste ju trots allt försörja oss!

Nu är detta en enkel teori. Men vi lite till mans, måste nog erkänna, att det ändå är något i detta som talar till vår robusta egoism och vår därav ”sunda” skepsis till för mycket reglering. Det är betingat i människans: s DNA sedan överlevnadskraven under vildmarkens glada dagar. Och den teorin passar därför också idag mycket bra som en intellektuell manifestation på en bildekal på en raggarbil, men faktiskt inte alls särskilt bra i övrigt och i synnerhet inte som en ledande målsättning för ett modernt samhälle som gör anspråk på att det skall vara långsiktigt hållbart.

Sett ur perspektivet av informationsklimatets möjligheter för psykosocial utveckling för människor, så blir det givetvis närmast direkt löjeväckande med materiella attribut och betingelser till grund för självbekräftelse. Att lyckan inte bor i en kista med guld vid regnbågens fot, där det springer massor av enhörningar, det återstår tydligen ännu att upptäcka...en och annan raggarbil rapporteras också för övrigt ha setts på platsen 

Men här är problemet: Detta fungerar alltså inte. Det har aldrig någonsin fungerat egentligen. Det fungerade inte när man hade försökt i tio år före den stora depressionen. Det är inte vad som ledde till dessa otroliga efterkrigs bommar på 50-talet och 60-talet. Och det fungerade inte när någon försökte det under det senaste decenniet eller tre. Jag menar, försök att förstå detta nu, det är ju inte precis som om vi inte har provat denna teori!

Read my Lips : Det är för det första pengarna som styr den ekonomi som kontrollerar politiken! Så den finansiella näringskedjan bakom medlet för handel med varor och tjänster, fungerar styrande i verkligheten. De som kontrollerar bankernas skapande av pengar är fria att göra vad de vill, de besitter makten, och därför så skapar de regleringar för alla andra genom att pengar styr den ekonomi som kontrollerar politiken.

Man kan säga att så länge som den finansiella makten har kontrollerat mängden cirkulerande betalningsmedel i ekonomin, så har alla politiska idéer som beskrivs i detta och någon annanstans, ändå bara till 100% varit rena tramset.

Men inte nog med det. Om samhället skall vara för alla så måste alltså också altruism vara vad som verkar som den ledande funktionen i samhället, hur mycket än passagerare i raggarbilar önskar annat. Vidare för att inte marknaden skall övergå i rena excesser, som exempelvis i Afrika där raggare med med störst girighet dominerar närmast öppet, så måste det finnas regleringar. Men vem som skall svara för dessa regleringar och på vilka grunder, med vilken målsättning, som dessa regleringar skall ske, det är kanske inte alltid vad raggare är mest intresserade av att fundera på eller omkring.

Absolut, om målsättningen med tillvaron på jorden är den enskilda nyttan, som för raggare, då finns det ju inte så mycket annat än den robusta egoismen för individen att hålla sig till, men frågan blir då också närmast om detta verkligen är så bra på längre sikt.., nej, naturligtvis är det inte så. Ett barn kan faktiskt se att den fundamentala inte överdrivet intellektuella tvekampen, står emellan egoism och altruism till verkande ledande funktion och drivkraft för samhällsbygget. Individens frihet att verka egoistiskt, är väl kanske snarare en mer passande beskrivning för raggare

Den lite glammiga paradoxen med raggarbilen blir därför att när raggarbilen blir omkörd av en större och finare raggarbil, eller rentav ve och fasa går sönder och blir stående i vägkanten, där den då blir omkörd av massor av andra bilar, då börjar inte sällan raggare skandera om regleringar för andra.... som sagt så har inte alla kommit så långt utanför grottorna.

Jag kan kort sagt inte se att dagens samhälle möjligen skulle kunna utgöra en bättre beskrivning av denna ytterlighet med fri marknad - egoism -
kommer till sin rätt, om än förklädd i kejsarens nya kläder av regleringar.

Att raggare vill ha en andra chans att själva få färdas i den finaste bilen på gatan, måste nog därför också ses som ett tämligen infantilt tecken på ett tack och lov krympande psykosocialt undantagstillstånd med avseende på det teknologiska utvecklingsklimatets möjligheter.

Visa ditt stöd till det informationsarbete Carl genomför

Swish

Scanna QR eller skicka till 076-118 25 68. Mottagare är Caroline Engström.

Patreon

Här kan du visa ditt stöd genom att bli månadsgivare på Patreon.

Swish

Bidra genom att Swisha till 076-118 25 68, mottagare är Caroline Engström.

De Fria

Besök folkrörelsen som jobbar för demokrati genom en medveten och upplyst befolkning!
linkedin facebook pinterest youtube rss twitter instagram facebook-blank rss-blank linkedin-blank pinterest youtube twitter instagram